Vi har en positiv syn på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Handeln minskar protektionism samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en stor bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom.
Vi menar att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala multilaterala handelsavtal är av största vikt. Detta gynnar bl.a. den svenska industrin och deras handelspartners, som tillsammans står för ungefär en femtedel av vår BNP, tre fjärdedelar av exporten samt sysselsätter direkt eller indirekt omkring en miljon personer och är därmed ryggraden i den svenska ekonomin.
Vi avser att stärka svensk konkurrenskraft genom en ökad handel. Vårt mål är att öka marknadsandelarna, tillväxten och vinstmarginalerna för svenska bolag och att detta sker i reella termer med jämförbara länder. Vi ser dock ett behov av ytterligare faktorer gällande konkurrens.
Vi anser att det behövs en total konkurrensöversyn och därmed en genomgång av dessa så kallade konkurrensfaktorer. Vi vill dock poängtera att det är marknadens uppgift att se över de egna sektorernas konkurrenskraft och att politiken inte ska gå in och detaljstyra på minsta möjliga nivå. Vi ser dock behovet av ytterligare faktorer och en övergripande konkurrensöversyn gällande större mätområden i sin helhet, inte minst i de fall svenska företag drabbas av onödiga konkurrensnackdelar till följd av politiska beslut.
Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för företagande. Vi vill verka för sund handel och därmed motsätter vi oss snedvridande konkurrensregler, både nationellt och globalt. Sett i ett nationellt perspektiv kan det handla om att säkerställa att det inte återfinns onödiga straffskatter, regler eller avgifter som i en omotiverad utsträckning, sett till de faktiska positiva effekterna, hämmar svensk konkurrenskraft globalt. Då handlar det om en utförlig konsekvensutredning vid ny lagstiftning, ett effektivt regelförenklingsarbete, en grundprincip om att eftersträva miniminivå vid implementering av EU-direktiv och i allmänhet en översyn av övriga skatter, avgifter och byråkrati.
I ett globalt perspektiv är det vår mening att stora export- och ekonomiskt tunga nationer inte ska agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner exempelvis till sin egen industri. I de fall det uppmärksammas bör regeringen påtala problemen med det för att alltid eftersträva en rättvis global handel.
Vi är i grunden positiva till frihandel samt bilaterala och multilaterala handelsavtal i sin helhet. Vi anser att Sverige inom såväl EU som i internationella forum, så som WTO, ska verka för en öppen och fri handel och för att motverka protektionism. Få saker skulle skada vår ekonomi mer än om vi och våra handelspartners skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel. Vi förordar i princip att Sverige för en frihandelsvänlig linje både som enskild nation och inom Europeiska unionen. Vårt medlemskap i EU innebär att vi givit EU exklusiv befogenhet att stifta våra handelsavtal, vilket i sin tur godkänns av respektive medlemsland.
Genom medlemskapet i EU får vi tillgång till den inre marknaden vilket gagnar Sverige som exportnation. Sverigedemokraterna ser värdet i en välfungerande inre marknad med förutsägbara – och rättvisa – regler. Synergieffekterna av en strömlinjeformad marknad ska dock alltid vägas mot riskerna med en allt för byråkratiserad inre marknad då det riskerar att innebära onödigt kostnadsdrivande regelkrångel för svenska företag. Vi motsätter oss också de marknads-, och handelsfientliga tendenser som på senare tid blossat upp inom EU med förslag likt det om ”European Champions”.
Vi ser positivt på import i sin helhet och dess betydelse för den svenska konkurrenskraften. Allt fler produkter innehåller delar som produceras någon annanstans i världen och den s.k. värdekedjan är i viss mån positiv, även om önskan gällande geografisk närhet till värdekedjor bör tas i beaktning.
Svenska företag får ta del av en global marknad med en ökad variation av produkter, genom detta ökar konkurrenskraften på inhemsk produktion och därmed gynnas även exporten. Dock anser vi att importbehovet behöver utvärderas på lång sikt. Politisk instabilitet eller påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar på
vissa produkter eller naturliga orsaker kan förändra den globala handelsmarknaden. Vi anser att en långsiktig utvärdering bör göras gällande svenska sektorers långsiktiga importbehov och stärka den svenska produktionen av produkter med betydelse i de globala värdekedjorna.
Vi ser positiva utsikter gällande svensk konkurrenskraft och avser att fortsatt stärka de svenska exportmöjligheterna genom goda handelsrelationer och världsledande produkter och tjänster, högt upp i värdekedjan. Vår vision är att fortsätta utvecklingen genom att förädla de redan befintliga nationella konkurrensfördelar och därmed stärka Sveriges marknadsandelar samt att ta del av nya och växande internationella tillväxtregioner. Vi ser att detta gynnar hela den nationella företagskedjan i form av små enskilda underleverantörer till större kluster av bolagssamarbeten, så kallad dual companionship.
Även om frihandel gagnar Sverige på det stora hela bör vi alltid verka för att i högsta möjliga utsträckning verka för att svenska intressen värnas. Detta kan göras genom att till exempel försöka inkorporera sådant som stärker svenska komparativa fördelar i avtalen. Det finns även flertalet sektorer inom vilka vi är mer eller mindre världsledande varpå Sverige under förhandlingarna aktivt måste ta ställning för dessa. För att ytterligare värde ska skapas som en följd av framtida frihandelsavtal bör tillväxtländer och större ekonomier prioriteras.
Det är vår mening att Sverige ska vara en tydlig röst inom EU för det fortsatta arbetet med ytterligare bilaterala, och multilaterala, frihandelsavtal. Utöver frihandelsavtalens konventionella ekonomiska fördelar innebär det även en försäkring i händelse av ett fullskaligt handelskrig. Vidare bör Sverige förtydliga vikten av att fokus vid framtida förhandlingar bör ligga vid att motverka icke-tariffära handelshinder, detta eftersom att det är mer än tullavgifter och skatter som avgör de potentiella fördelarna med ett frihandelsavtal. Extra viktigt blir det vid frihandelsavtal med avancerade länder då tullarna ofta redan är låga genom WTO.
I samband med att EU knyter fler frihandelsavtal bör vi också vara noggranna med att i dem, så långt det är möjligt, upprätta krav på ländernas arbete med miljö, demokrati och jämställdhet. På det sättet kan unionen stärka både handel och demokratisering, samtidigt som biståndsarbetet i motsvarande grad kan begränsas. Krav bör också ställas på att stater ska ta emot sina egna medborgare i förekommande fall, detta genom att inkorporera återtagsklausuler i handelsavtalen.
Vi är fullt medvetna om att TTIP i nuläget tycks ligga på is, milt sagt. Vi är dock oaktat generellt positiva till ett handelsavtal mellan EU och USA. Vi tror att detta kommer att stärka den svenska ekonomin genom borttagandet av både tariffära samt befintliga icke-tariffära handelshinder men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder. Vi ser positivt på USA:s uttalade indikationer om transparens, deltagande och ansvarstagande och vår förhoppning är att framtagna standardiseringar styr mot redan befintliga handelsmekanismer i WTO:s avtal.
Vi ser vikten av att i första hand se över de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete än att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse av att vissa regelverk är svåra att samköra p.g.a. olika myndighetsstrukturer samt olika produktregelverk.
I juni 2016 förändrades synsättet på det europeiska samarbetet i sin helhet då Storbritannien med klar demokratisk majoritet röstade för ett utträde ur EU. Storbritanniens utträde ur EU kommer att få mer långtgående effekter för unionens medlemsstater än man hittills velat diskutera. Frågan kommer inte bara gälla ekonomi, den fria rörligheten och handel utan den kommer också handla om folkrättsliga relationer med andra stater utanför dagens samarbete.
Sverige och Storbritannien har många gemensamma drag så som den industriella utvecklingen och den privata sektorn, därmed har samarbetet och de nära företagsrelationerna varit goda. Vi avser att fortsätta på den linjen.
Vi respekterar Storbritanniens suveräna beslut att gå ur EU och betonar vikten av att förhandlingarna gällande framtida handelsavtal med EU sker skyndsamt. Det är dock viktigt, inte bara för den svenska ekonomin, utan även för hela den europeiska handeln att arbeta fram underlag till ett kommande handelsavtal så fort som möjligt. Detta skulle ge mer trovärdighet för EU men framför allt underlätta för investeringar både i Sverige och Storbritannien då det ger en möjlighet för företagen att planera sin kommande verksamhet. Vår uppfattning är att Sverige ska vara en drivande kraft inom EU för att ett nytt handelsavtal mellan EU och Storbritannien kommer till stånd.
Alldeles oavsett framtida relationer mellan EU och Storbritannien kvarstår det faktum att Storbritannien idag är en av Sveriges mest betydande handelspartner, både gällande export och import. Även om ett framtida handelsavtal mellan EU och Storbritannien uteblir återfinns onekligen behovet av goda relationer mellan våra länder. Vi vill därför vara tydliga med behovet av en välfungerande handelsrelation till Storbritannien inom överskådlig framtid oaktat övriga faktorer.
Flertalet utvecklingsländer har haft särskilt förmånliga postregler som sträcker sig ända tillbaka till 1800-talet. Dessa dåtida förmånliga regler har i vissa fall genererat nutida handelsfördelar, exempelvis för bl.a. Kina Post och kinesiska e-handelsföretag.
Dessa ekonomiska lättnader för Kina Post påverkar särskilt den globala e-handeln och betyder förenklat att vissa bl.a. europeiska mottagarländers postsystem subventionerar utgående försändelser ifrån Kina Post. Vår syn är att detta på senare tid har missgynnat de nordiska länderna och dess e-handelsföretag.
I september 2016 togs en ny global poststrategi fram i Turkiet, den s.k. Istanbul World Postal Strategy. Frågor som behandlades på konferensen var bl.a. dessa ekonomiska lättnader och bl.a. terminal dues (terminalavgifter) för olika utvecklingsländer. Dock är den nya strategin oerhört komplex och vissa länder kommer även fortsättningsvis att ha delvis subventionerade postförsändelser som finansieras av bl.a. europeiska e-handlare och portobetalare, vilket i sin tur ger en snedvriden konkurrens som missgynnar inte minst svenska företag.
Vi menar att den internationella e-handeln och dess globala postförsändelser måste spela på likvärdiga villkor för att sund konkurrens ska råda och anser därför att regeringen ytterligare ska verka för att harmonisera terminalavgifterna i den globala poststrategin.
Sverigedemokraterna ser vikten i det globala multilaterala handelssystemet och anser att Sverige måste verka för att få tillbaka Kina och USA till förhandlingsbordet. WTO har länge ansetts vara satt ur spel och måste både utvecklas och effektiviseras för att åter fylla sin roll för trygghet och enkelhet på den globala marknaden.
Initiativet med de regionala exportcentrumen är i grund och botten något positivt för att stärka exportmöjligheterna. Men vi menar även att det krävs noggrann uppföljning samt att det behöver drivas på för att exportcentrumen drivs i en mer entreprenöriell anda. Det finns regionala och nationella organisationer såväl som företag som har goda kunskaper om export och handel. Ett sätt att ta vara på denna kompetens är att regeringen utreder hur framtida regionala exportrådgivare även ska kunna upphandlas av fristående aktörer. Det är även angeläget att insatserna inom ramen för exportfrämjande samordnas med andra statliga insatser så att insatser inom exportfrämjande och t.ex. insatser för näringslivet eller arbetstagarna inte drar åt olika håll. Därför bör det även övervägas ett införande av en nationell samordning av dessa medel.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|