De omfattande stölderna av framförallt koppar utgör ett stort samhällsekonomiskt problem som drabbar allt från småföretag till Sveriges kyrkor och järnvägar. Även om stölderna utmed Sveriges järnvägar minskat som en konsekvens av ett kostsamt och målmedvetet förebyggande arbete från Trafikverkets sida fortsätter de alltjämt vid landets kyrkor och småföretag.
Från såväl Riksantikvarieämbetets som Svenska kyrkans håll uppger man att man ser med oro på stölderna av framför allt koppar, medan man från Trafikverkets sida räknar med att de investeringar man gjort i DNA-märkning och instängsling skall innebära att järnvägarna framgent inte drabbas i samma utsträckning som tidigare.
Stölder av exempelvis koppar leder inte bara till ekonomiska kostnader, utan även till att Sveriges kulturarv riskerar att utarmas och att kyrkogårdar skändas och att säkerheten för tågen hotas då t.ex. signal- och jordkablar klipps av, vilket förutom att pendlare blir försenade skadar den inhemska industrin till följd av bl.a. sena leveranser. Detta kan orsaka enorma kostnader för samhället och det är i detta sammanhang egalt om stölderna sker av lokala småtjuvar eller om det sker genom en organiserad brottslighet.
Vi vill i alla led motverka oseriös handel med metall och i detta sammanhang anser vi att spårbarhet är viktigt. Det bör vara möjligt att se vilka metaller som har lämnats in, kostnaden för dessa och vem som lämnade in dem, exempelvis genom att införa samma skyldighet att föra bok över inköpen som guldhandlarna har idag för övrig metallhandel. Vi anser att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med ett förslag till reglering av handel med metallskrot som omfattar förbud mot utbetalning av kontant ersättning för metallskrot, ett initiativ till att införa ett krav om spårbarhet samt ett införande av ett särskilt tillstånd för handel med metallskrot.
|
Eric Palmqvist (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Tobias Andersson (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|