Sverige är ett fantastiskt land. Här finns skärgård, sjöar, fjäll, skog, gula rapsfält och pulserande städer. Skidåkning kan ske i norr ända fram till midsommar medan stränderna i södra Sverige myllrar av folk. Landsbygden bjuder på bland annat forsränning och älgsafari. Storstäderna, kultur, mat och shopping. På många håll i Sverige finns helt enkelt goda möjligheter att främja en växande turismnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet. Nya projekt och höjd omsättning leder snabbt till nya jobb.
Upplevelser som exempelvis hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med naturupplevelser samt jakt och fiske lämpar sig särskilt väl för landsbygden. Enligt World Economic Forum placerar Sveriges attraktionskraft utomlands oss på plats 20 av 136 jämförda länder. Intresset för Sverige är relativt stort i omvärlden. Dock har Sveriges ranking enligt ”The Travel & Tourism Competitiveness Report 2017” dalat från en 5:e plats 2011. I Sverige omsatte turismen 337 miljarder 2018 och utländska turister svarade för nästan 43 procent av den totala turismkonsumtionen. En av Sveriges största turistorganisationer har i projektet ”Nationell strategi för svensk besöksnäring” satt upp som mål att till 2020 ha en omsättning på 500 miljarder. Branschen har en stor potential. Intresset utomlands finns, den egna tilltron till framtiden finns och från vårt håll vill vi säkerställa att den politiska ambitionen finns. Vi menar att det därför är viktigt att satsa på en ordentlig infrastruktur, förenklade regelverk och att stimulera till investeringar och utbildning parallellt med ett målinriktat arbete med att stärka Sveriges attraktionskraft som besöksmål.
Den inhemska turismen, att ”svemestra”, växer i betydelse. Landets campingplatser noterar 2018 som ett rekordår och STF, Svenska turistföreningen, och SJ vittnar också om en ökad turism i Sverige, vilket dock inte får ses som en självklarhet utan som ett resultat av ett målmedvetet arbete i kombination med en svag svensk krona.
Trots att Sverige är en turistnation med en relativt sett välmående besöksnäring finns det regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Ett exempel på ett sådant regelverk är det så kallade danstillståndet som innebär att det är förbjudet att börja dansa på ett uteställe om ägaren saknar tillstånd för dans. Här finns till och med fängelse i straffskalan, vilket inte torde stämma överens med det allmänna rättsmedvetandet. Vidare gällande denna fråga så har den utretts i Ds 2018:20 Tillstånd till offentlig danstillställning utan att regeringen gått vidare med frågan. Ett annat exempel är så kallade cateringtillstånd där regelverket är svårtolkat huruvida det föreligger krav på en lokal inomhus eller ej för att alkoholservering skall medges. Ytterligare exempel på regelverk som uppfattas som omoderna är kraven på hur en meny skall vara utformad för att en restaurang ska kunna erhålla alkoholtillstånd. Något som kan te sig förbryllande inte minst för hitresta besökare. Samtidigt uppfattas regelverken kring personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen som fyrkantiga, och höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det är uppenbart att fusk i egentlig mening inte bedrivits. Detsamma gäller för campingplatser där bygglov måste finnas om en och samma husvagn står på samma plats en längre tid medan bygglov inte behövs om samma plats är ständigt uthyrd men till olika husvagnar. Logiken är inte glasklar och den försvårar för näringen.
Vi menar att om turist- och besöksnäringen skall fortsätta att växa och generera fler arbetstillfällen och ökade intäkter finns inget utrymme för otidsenliga regler utan de regelverk som reglerar näringen ska vara så utformade att de uppfattas som rimliga och lätta att förhålla sig till av såväl branschen som besökarna. De regelverk som reglerar turist- och besöksnäringen behöver därför ses över för att ytterligare stimulera till en ökad turism och besöksnäring.
I Sverige etableras allt fler mikrobryggerier, whiskydestillerier, vinodlingar och liknande. Många gånger etableras dessa i glesbygd där de bidrar till att tillskapa arbetstillfällen och en levande landsbygd. Intresset för dessa är bland dryckesintresserade stort och inte sällan går det att besöka dessa producenter för att se hur tillverkningen går till. Ett problem för dessa företag är emellertid att de inte tillåts att sälja de egna produkterna på den egna anläggningen, vilket avsevärt minskar deras attraktionskraft som besöksmål. Inte minst bland utländska besökare med mindre förståelse för det svenska alkoholförsäljningsmonopolet än vi har. Vi menar att de svenska producenterna av alkoholhaltiga drycker ska ges samma möjligheter till försäljning av de egna produkterna vid produktionsstället som finns i övriga EU, något som har förutsättningar att generera fler arbetstillfällen inom såväl besöksnäringen som bryggeri-, destilleri och vingårdsnäringen.
Vi menar också att det inte föreligger något hinder att genomföra detta utan att avskaffa Systembolagets detaljhandelsmonopol, vilket vårt grannland Finland är ett exempel på. Vi ställer oss alltjämt bakom Systembolagets detaljhandelsmonopol med undantag för s.k. gårdsförsäljning och då riksdagen redan har tillkännagivit för regeringen att den skall verka för en ny alkohollagstiftning där gårdsförsäljning tillåts emotser vi att detta möjliggörs i Sverige utan vidare dröjsmål.
Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.
Turism- och besöksnäringen har också under senare år fått uppleva såväl flera förslag till regeländringar som faktiska förändringar av momssatserna, vilket orsakat problem i prissättningen, inte minst då det gäller redan i förväg bokade och delbetalade resor, arrangemang och dylikt.
Vi anser att det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turism och besöksnäringen och vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.
Trots att Sverige av många turister uppfattas som ett modernt, säkert och rent land finns det inslag i vårt samhälle som riskerar att kraftigt försämra den bilden, vilket måste motarbetas. Att det ökande och allt råare våldet i samhället hör hit är självklart men det finns fler företeelser som kan påverka Sverigebilden negativt. Dit hör exempelvis oseriös taxiverksamhet, svarttaxi, förekomsten av tiggeri och dobbel på gator och torg som inte bara är negativt för Sveriges invånare utan allvarligt riskerar att skada besökares syn på Sverige.
En näring som turister, inhemska såväl som utländska, i hög grad exponeras för är taxinäringen, och ofta är det första intrycket man får i Sverige eller den stad man besöker. På en del håll i landet är förekomsten av svarttaxiverksamhet utbredd. En resenär som nyttjar denna typ av tjänst omfattas inte av samma skydd vid en eventuell olycka och rån, sexuella ofredanden och liknande förekommer kopplat till denna illegala verksamhet. Vi menar att all svarttaxiverksamhet skall stävjas.
Sverige har historiskt upplevts som ett modernt, rent och säkert land att besöka som turist. Tiggeri på gator och torg har varit något svenska turister stött på i länder med avsevärt sämre sociala skyddsnät än vad vi är vana vid. Denna verklighet har emellertid på senare tid kommit att förändras genom att tillresta tiggare från fattigare EU-länder tagit plats i vår gatubild. Inte sällan bär verksamheten spår av organiserad människohandel och i dess kölvatten följer prostitution, ockupationer av hus eller mark, svåra sanitära missförhållanden och brukande av fordon med körförbud. Dessa missförhållanden menar vi allvarligt sänker Sveriges attraktionskraft som turistnation.
Ett tilltagande inslag i gatubilden som bär likheter med det tillresta tiggeriet är utländska medborgare som ägnar sig åt illegala spel och vadslagning primärt på våra större städers gågator och torg. Dessa arbetar ofta i grupp där ”kumpaner” utgör publik och hetsar förbipasserande till att vara med i spelet som givetvis är uppbyggt så att den som ger sig in i spelet kommer att förlora. Det är heller inte ovanligt att fickstölder förekommer eller rekognoseras i samband med denna typ av verksamhet, vilket är till allvarligt men för intrycket av Sverige som ett civiliserat turistland.
|
Eric Palmqvist (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Tobias Andersson (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|