Det ständigt ökande behovet av datalagring kommer kräva alltmer kapacitet till följd av den tekniska utvecklingen, nya konsumtionsmönster och den ökade användningen av molntjänster. Runtom i världen kommer många nya datacenter, centraler för lagring av digital information, att behöva etableras.
Vad gäller etablering av denna typ av verksamhet har Sverige i ett europeiskt perspektiv många konkurrensfördelar. Kallt klimat, god tillgång på utbildad personal, en bra IT-infrastruktur med stor kapacitet, solida geologiska förhållanden och en relativt stabil kraftförsörjning gör att vi står oss väl i en internationell konkurrens.
Utöver att Sverige har likvärdiga konkurrensförutsättningar av ekonomisk karaktär är det av vikt att med ett samlat grepp jobba med de konkurrensfördelar som finns här. En nationell strategi för etablering av datacenter i Sverige och som kanaliserar dessa fördelar vore angeläget för att utöka möjligheterna till att nyetableringarna sker här, vilket även vore en viktig del för att kunna förädla det överskott av elenergi som finns istället för en olönsam export av elenergi.
Under 2018 sänktes skatten markant för den elenergi som används i serverhallar och de beskattades numera på samma nivå som andra elintensiva företag i Sverige – ett förslag som Sverigedemokraterna drivit på för innan det genomfördes och som var en högst välkommen förändring. Detta stärkte kraftigt konkurrenskraften för befintliga serverhallar i Sverige och ökade även sannolikheten för nyetableringar avsevärt.
Det som har hänt därefter är att Skatteverket sedan den 1 januari 2019 inte längre beviljar återbetalning av energiskatt för företag som driver serverhallar och som inte äger sin egen utrustning, en förändring som även inneburit att serverhallsföretag har begärts i konkurs, och flera uppges få det svårt framöver. Skatteverkets tolkning gör att det finns en risk att inte bara fler serverhallsföretag läggs ned utan också att Sverige går miste om framtida investeringar i branschen, vilket även kommer att innebära uteblivna arbetstillfällen.
Denna tolkning får en stor betydelse kring hur serverhallsföretaget bedriver sin verksamhet. Äger företaget servrarna själv och hyr ut utrymmet medges återbetalning av energiskatt. Bedrivs istället verksamheten som en tjänst, så kallad co-location, där servrarna ägs av kunderna medges ingen återbetalning. Med anledning av den tolkning som Skatteverket har gjort anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagens med förslag som syftar till att skatteåterbetalning ska kunna ske oavsett vem som äger utrustningen.
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
|
Tobias Andersson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|