De politiska beslut som fattas våren 2020 kommer att prägla hela det svenska 20-talet. Vilken framtid ska de som i dag går i skolan ha att se fram emot? Hur ska de integrationsproblem som var omfattande redan innan coronapandemin lösas om hela branscher nu slås ut? Hur ska Sverige, som hade lägst tillväxt per person i hela EU redan före krisen, kunna finansiera den välfärd vi alla vill ska finnas där när vi som mest behöver den? Hur ska det ökande våldet stävjas och tryggheten öka – även under och efter pandemin?
Ju fler jobb vi kan rädda nu, desto snabbare blir ekonomins återhämtning. Det är ingen vanlig kris som nu slår ut svenska jobb. Den kris Sverige befinner sig i är snarare att likna vid en naturkatastrof. Därför bör krispolitiken fokusera på att svenska företag kan övervintra och att vi sedan när ekonomin öppnas upp kan lägga all kraft på att lösa de strukturella problem Sverige har. Att det är en svår kris och en ny situation vi möter är vi ödmjuka inför. Om vi inte tillsammans gör tillräckligt nu, riskerar dock Sverige att få massarbetslöshet och gå in en djup och långvarig recession senare.
Vi moderater tänker inte ge oss när det gäller detta. Vi vill gå längre än regeringen. Vårt förslag till strategibyte innefattar bl.a. slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter, stöd för fasta kostnader till följd av inkomstbortfall samt möjlighet till heltidspermittering. Beträffande slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter samt stöd för fasta kostnader hänvisas till Moderaternas Vårmotion för 2020 – En ny ekonomisk strategi för att rädda de svenska jobben.
Syftet med stödet för korttidsarbete, även kallat korttidspermittering, är att företag som drabbas av en extern oförutsedd kris, som exempelvis covid-19, ska ha ekonomiska möjligheter att behålla sin personal och kunna växla upp snabbt igen när läget förbättras. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet. Stödet är ett s.k. rättighetsstöd.
Arbetsgivare kan med nuvarande regler få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Lönetaket för stödet är 44 000 kronor i månaden. Det fanns från början tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebar minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. Regeringen tillför 17 060 000 000 kronor till utgiftsområde 25 anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete, för att antalet företag som kan komma att utnyttja detta stöd bedöms bli betydligt fler än vad som tidigare beräknats. Anslaget används för Tillväxtverkets utbetalningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Regeringen har också aviserat att man avser att utvidga korttidspermittering till 80 procent, vilket Moderaterna välkomnar.
Inom flera branscher är det dock svårt att permittera på deltid och det behövs därför ett system som tillåter att viss personal permitteras i större utsträckning, medan annan personal kan jobba vidare. Det är nu centralt att så många som möjligt behåller sina anställningar och sin förankring i arbetsmarknaden. Moderaterna vill därför att stödet till korttidsarbete utvidgas till att också gälla heltidspermitteringar, där staten står för 75 procent av kostnaden. Arbetsgivare och arbetstagare delar på resterande del av kostnaden. Det innebär att stödet blir mer flexibelt och kan anpassas efter fler arbetsgivares behov.
Moderaterna föreslår därför att regeringen snarast bör utvärdera begräsningarna av stödet till korttidsarbete.
Regeringen presenterade i januari 2020 en höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 5 miljarder kronor för 2020. Därefter har regeringen föreslagit att ytterligare 15 miljarder kronor tillförs kommunsektorn i generella statsbidrag 2020. Regeringen tillför därför 20 miljarder kronor till utgiftsområde 25 anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn.
I början av året blev det klart att kommuner och regioner i år får ett tillskott på 7,5 miljarder kronor efter att Moderaterna samlat oppositionen kring ett räddningspaket för välfärden. Regeringen hade underfinansierat välfärden och det var ett viktigt beslut givet de förutsättningar som rådde då. Sedan kom coronapandemin. Kraftigt minskade skatteintäkter kombinerat med en enorm press på sjukvård och omsorg till följd av pandemin gör att ytterligare omfattande resurstillskott brådskar. De pengar regeringen presenterat räcker i bästa fall bara till att täcka de minskade skatteintäkterna. Det kommer därför att behövas ytterligare resurser, och Moderaterna föreslår att ytterligare 5 miljarder kronor tillförs kommun- och regionsektorn i generella statsbidrag.
Moderaterna vill att regeringen senast den 15 juli 2020 ska utvärdera kommuners och regioners behov av resurser med anledning av den ökade belastningen på sjukvård och omsorg samt minskade intäkter med anledning av coronapandemin.
Om Sverige ska bli ett tryggare land att bo och leva i krävs en politisk mobilisering mot det grova våldet här och nu. Det kräver en politik som konsekvent stärker polisen genom utökade resurser för att få fler polisanställda med goda villkor, så att fler väljer att bli polis och så att fler som är poliser i dag stannar kvar i yrket. En stramare rättspolitik krävs med exempelvis dubbla straff för gängkriminella, slopad mängdrabatt och ungdomsrabatt samt en uthållig kamp mot terrorism. Att lag och ordning upprätthålls är en förutsättning för att samhället ska fungera.
Den grova brottsligheten har inte tagit paus i coronakrisen. Tvärtom har antalet skjutningar och sprängningar ökat i år jämfört med samma period 2019 – som i sig innebar den högst noterade årssiffran sedan mätningarna påbörjades. Moderaterna är fast beslutna att knäcka de kriminella gängen och återupprätta tryggheten i Sverige. Därför föreslog vi i vår budgetmotion för i år den största satsningen på polis och rättsväsende i modern tid.
Vi välkomnar de resurser som regeringen nu tillför till rättsväsendet, men de borde kommit tidigare och de är inte tillräckliga. Moderaterna tar ytterligare steg för att öka antalet poliser och stärka hela rättsväsendet.
Polistätheten är lägre än för tio år sedan och många poliser lämnar yrket i förtid samtidigt som en stor andel utbildningsplatser vid polisutbildningen står tomma.
En ökad trygghet kräver inte minst att Sverige får fler synliga poliser i alla delar av landet. Ökningen av antalet poliser under kommande år ska i första hand ske nära medborgarna, på lokalpolisområdesnivå, för att öka polisens synlighet och närvaro i hela landet. Men nu gapar fyra av tio platser tomma på vårterminens polisutbildning. Av sammanlagt 1 020 platser utnyttjades endast 606 av blivande poliser. Det gör att andelen tomma platser på polisutbildningen under vårterminen 2020 ligger på en rekordnivå. Att det står hundratals platser tomma när polisutbildningen har byggts ut är inget annat än resursslöseri och ett misslyckande för regeringen. För att ändra på detta måste polisyrket göras mer attraktivt. Moderaterna vill därför fortsätta satsningen i förra årets statsbudget för att möjliggöra en höjning av polisernas löner med i genomsnitt 3 000 kronor per månad.
Moderaterna vill också att den som går polisutbildningen ska få sina studielån från utbildningstiden avskrivna, samt att resurser frigörs för att återrekrytera poliser.
Slutligen anser Moderaterna att fram till dess att polisen når sin fulla kapacitet bör ordningsvakter användas för att bidra mer än i dag till polisens arbete.
När polisen stärks behöver även övriga delar av rättsväsendet stärkas – genom en satsning på bl.a. Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården. Moderaternas skärpta rättspolitik innebär att kapaciteten inom Kriminalvården på sikt måste öka väsentligt, antalet åklagare måste bli fler och domstolarna stärkas samt att resurserna till exempelvis Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet stärks.
Regeringen tillför 1 910 000 000 kronor till utgiftsområde 9 anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård för att ersätta kommuner och regioner för kostnader med anledning av coronaviruset.
Totalt sett har regeringen tillfört 3 miljarder kronor för att hantera extraordinära kostnader. Detta är inte tillräckligt. Baserat på standardkostnader för IVA- och sjukvårdsplatser skulle de scenarion som Folkhälsomyndigheten tagit fram kosta mellan 6 och 8 miljarder kronor. I en sådan beräkning ingår inte kostnader för den kommunala äldreomsorgen, som alltså ska läggas till. I nuläget ser det dock ut som att utnyttjandet av sjukvårdskapaciteten ligger något under den förväntade utveckling som Folkhälsomyndigheten prognostiserat, men oaktat detta är de 3 miljarder kronor som regeringen tillfört inte tillräckligt. Moderaterna menar att 5 miljarder kronor ytterligare kommer att krävas för att täcka förväntade kostnader för kommuner och regioner. Skulle inte ytterligare resurstillskott göras finns stor risk för att kommuner och regioner behöver minska kostnaderna inom andra verksamheter för att täcka covid-19-kostnaderna. Detta skulle då leda till en procyklisk ekonomisk politik där uppsägningar inom den kommunala sektorn sker samtidigt som konjunkturen viker neråt. Moderaterna föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att skyndsamt analysera omfattningen av de extraordinära kostnader för sjukvård och äldreomsorg som kommuner och regioner drabbas av med anledning av coronapandemin.
Utöver vad som anges i motionen ovan så är det Moderaternas uppfattning att regeringen bör prioritera och arbeta vidare med de förslag och de diskussioner som förts i respektive utskott i riksdagen avseende smittskyddspenning, undantag från förmånsbeskattning, paus i trängselskatten, trafikplikt i södra Sverige, modell för granskning av utländska investeringar i säkerhetskänsliga företag samt effekten av paketreselagen. Samt återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder i dessa frågeställningar. Moderaterna anser också att 100 miljoner kronor ytterligare utöver regeringen ska skjutas till för exempelvis stöd till kvinnojourer och insatser mot våld i hemmet.
|
Elisabeth Svantesson (M) |
|
|
Edward Riedl (M) |
Jan Ericson (M) |
|
Mattias Karlsson i Luleå (M) |
Sofia Westergren (M) |