Propositionen har sitt ursprung i terrorismöverenskommelsen som slöts mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna den 7 juni år 2017. Moderaterna ställer sig bakom propositionens grundläggande syfte att uppnå effektiv samverkan för att kunna motverka terrorism men anser att mer behöver göras.
Nuvarande sekretessreglering innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och de kommunala myndigheterna inom socialtjänsten inte kan utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt sätt. Detta utgör ett hinder för en effektiv samverkan mot terrorism och ändringar är således påkallade.
Regeringen föreslår bl.a. att kommunala myndigheter inom socialtjänsten ska få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande ska i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet.
Så som förslaget är konstruerat uppställs villkor för att uppgiften ska få föras vidare från myndighet inom den kommunala socialtjänsten till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen. Det krävs dels att det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den enskilde kommer att begå vissa typer av brott som räknas upp i lagen, dels att uppgiften kan antas bidra till att förhindra det, dels att det med hänsyn till planerade eller pågående insatser för den enskilde eller av andra särskilda skäl inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.
Moderaterna anser att det ska räcka med att det finns risk för att den enskilde kommer att begå sådant brott som lagen avser för att uppgiften ska få föras vidare. Konkret innebär Moderaternas förslag att 10 kap. 18 b § 2 och 3 i förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) utgår.
Moderaterna anser att förslagen i propositionen, så som de är formulerade, lägger orimliga arbetsbördor på kommunala myndigheter inom socialtjänsten. Vidare ligger det inte inom de utlämnande myndigheternas expertis att göra bedömningar av det slag som föreslås. Att exempelvis avgöra vilka uppgifter som kan antas förhindra att terrorbrott begås ligger långt utanför myndigheternas kärnverksamhet. Sådana bedömningars relevans påverkas av vilka åtgärder som Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har och kan vidta i det enskilda fallet. En rimligare ordning vore därför att bedömningar av vilka uppgifter som kan förhindra terrorbrottslighet lämnas åt den brottsbekämpande expertisen att göra inte åt kommunala myndigheter inom socialtjänsten.
Sammantaget kan sägas att kriterierna som ställs upp lägger hinder för att viktig information förs vidare till de brottsbekämpande myndigheterna. Det finns en uppenbar risk för att uppgifter som hade varit värdefulla för Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen inte förs vidare på grund av kriterierna i punkterna 2 och 3.
I sitt remissvar framhåller Polismyndigheten att även skolor och hälso- och sjukvården bör ges möjlighet att lämna ut uppgifter till Polismyndigheten i syfte att förebygga allvarligare brottslighet. Polismyndigheten anser att frågan bör utredas vidare. Moderaterna delar den bedömningen med tillägget att detta även bör gälla för Säkerhetspolisen. Precis som Polismyndigheten framhåller i sitt remissvar bör frågan utredas vidare.
|
Johan Forssell (M) |
|
|
Magdalena Schröder (M) |
Ellen Juntti (M) |
|
Mikael Damsgaard (M) |
Sten Bergheden (M) |