I en föränderlig värld är samarbetet mellan de likasinnade länderna i Norden vitalt för vår förmåga att utveckla och värna våra samhällsmodeller såväl som vårt engagemang i Europa och globalt. Det nordiska samarbetet ska inspirera och göra skillnad i en tid när multilateralismen och etablerade samarbeten utmanas. NB8-formatet med de nordiska och baltiska staterna är en central plattform för Sveriges internationella engagemang. Det finns all anledning att också komma att granska och utvärdera vårt samarbete i ljuset av hur länderna tillsammans har hanterat gemensamma utmaningar och problem i spåren av coronapandemin.
Med Nordiska ministerrådets målsättning att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 kan Norden utgöra en viktig inspirationskälla men också vara med och främja normer och standarder globalt utifrån våra värderingar och intressen. Genom harmoniseringar såväl som ömsesidiga erkännanden av kvalifikationer förbättras möjligheterna för våra medborgare att bo, studera, arbeta och driva företag i andra nordiska länder.
Det nordiska samarbetet bör inriktas mot områden där våra länder har som mest att vinna på fördjupad samverkan, men också de områden där vi nu och framöver möter de största hoten och riskerna. Miljö, säkerhet och handel är tre centrala områden för fördjupat samarbete.
Frågor om miljö och klimat är gränsöverskridande och således av stor betydelse att hantera gemensamt. Samverkan i Östersjöfrågor är särskilt viktigt för Sverige i den nordisk-baltiska kontexten, för att säkerställa att åtgärder för havsmiljön sätts in där de gör mest nytta. Likaså är EU:s Östersjöstrategi betydelsefull i sammanhanget.
Samtidigt ökar utmaningarna i Arktis i issmältningens spår. Det är betydelsefullt att ta ett samlat grepp om de många utmaningar som vi står inför i norr, för att värna miljö, välstånd och handel liksom människors levnadsvillkor och möjlighet att säkra sina inkomster. Engagemanget i Arktiska rådet och Barentsrådet är således viktigt, inte minst till följd av det förändrade omvärldsläget. Regeringen har aviserat en uppdatering av Arktisstrategin. Det vore naturligt att en sådan förankrades i riksdagen genom en skrivelse.
Det nordisk-baltiska samarbetet blir också allt viktigare inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Utvecklingen i vårt närområde, i Östersjön såväl som i Arktis, med en alltmer komplicerad omvärldsutveckling ställer krav på god samordning och förmåga till samverkan. Arbetet mot fake news är i sammanhanget betydelsefullt, vilket är ett prioriterat område för det isländska ordförandeskapet för Nordiska rådet.
Genom att agera gemensamt når länderna i Norden och Baltikum ett större inflytande, och vår möjlighet att påverka processer i europeiska och internationella samarbeten stärks. Det är särskilt betydelsefullt att de länder som är medlemmar i EU eftersträvar en god koordinering i den kontexten. I många EU-sammanhang finns en nordisk-baltisk samsyn i viktiga frågor som frihandel och finanspolitik.
En ytterligare långsiktig ambition bör även vara att åstadkomma en god arbetsfördelning mellan de nordiska staterna, inte minst vad gäller internationella åtaganden, för att skapa möjligheter till specialisering såväl som att nå effektiviseringsvinster.
Försvarssamarbetet i Norden är av stor betydelse för Sverige, både på politisk och militär nivå. Samarbeten kring allt från övningar till försvarsindustri och internationella insatser inom ramen för Nordefco är värdefullt. Det är även viktigt att värna det försvarspolitiska forumet Norra gruppen, där fler länder ingår. Den tröskelhöjande effekten av ökat samarbete i regionen är här av stor vikt.
Nato är samtidigt den viktigaste organisationen för att värna fred och säkerhet i Nordeuropa. Det ökande engagemanget i de baltiska staterna är här av stor vikt för stabiliteten i Östersjöregionen. De s.k. Centers of Excellence som har etablerats i de baltiska länderna bidrar i egenskap av viktiga kunskapsnav till att sätta regionen på kartan.
Samarbetet inom krisberedskapsområdet är också av stor vikt för att hantera större kriser såsom skogsbränder och olyckor samt förbättra nödkommunikation.
För att värna våra värderingar och intressen är en central utmaning framöver att också stärka de långsiktiga nordiska relationerna med länder som Tyskland och Polen. Lika viktigt är att bibehålla det goda samarbetet med Storbritannien samt att skapa förutsättningar för fördjupad dialog med andra delar av Europa. Genom att agera gemensamt och strategiskt skapar vi förutsättningar för att stärka genomslaget för nordiska intressen och värderingar i en föränderlig värld.
|
Hans Wallmark (M) |
|
|
Hans Rothenberg (M) |
Margareta Cederfelt (M) |
|
Magdalena Schröder (M) |
Boriana Åberg (M) |
|
Tobias Billström (M) |
Cecilia Widegren (M) |
|
Pål Jonson (M) |
Jessika Roswall (M) |