Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en modell där uppskovstaket tas bort på reavinstskatten om man köper ny bostad, samtidigt som betalningen av uppskovsränta ska kunna skjutas på framtiden, och tillkännager detta för regeringen.
De så kallade flyttskatterna leder tillsammans med de utökade amorteringskraven till att många drar sig för att byta bostad. Äldre stannar kvar i för stora hus, barnfamiljer bor trångt och studenter tvingas välja bort studieorter. Dessa låsningar på bostadsmarknaden leder till negativa konsekvenser för hela samhället. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden och därigenom relativt snabbt frigöra ett stort antal bostäder krävs det förändringar av reglerna kring flyttskatter.
Förslaget i regeringens proposition 2019/20:94 innebär att taket för uppskov med kapitalvinster vid avyttring av privatbostad höjs till 3 000 000 kronor. Det syftar till att öka rörligheten på bostadsmarknaden, och även om vi kristdemokrater ser att det kan ha en viss positiv effekt anser vi att det är långt ifrån tillräckligt.
Vår bild är att det inte är storleken på skatterna som är det huvudsakliga problemet, utan tidpunkten när de tas ut. Uppskovsbegränsningen gör att man kanske behöver skatta av ett stort belopp när man flyttar och köper ett nytt boende, vilket också kan höja månadskostnaden.
Det upplevs som problematiskt att behöva betala skatten där och då och inte kunna skjuta in hela beloppet i den nya bostaden.
Därtill blir räntan på uppskovet en kostnad som man inte har om man bor kvar i stället för att flytta. Allt detta bidrar till att personer inte flyttar från boenden som egentligen inte passar.
För att komma till rätta med detta problem menar vi att det bör genomföras en för staten kostnadsneutral reform som bygger på följande:
Taket för uppskov gällande reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras. I stället betalas såväl reavinstskatt som uppskovsränta när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider.
Förslaget innebär uteblivna skatteintäkter i form av uppskjuten uppskovsränta och större del av reavinstskatten jämfört med dagens regelverk. Staten kompenseras genom en höjning av räntan för uppskovet motsvarande statens kreditkostnad.
Modellen behöver utredas. Men givet den bristande rörligheten och de svårigheter som framför allt äldre hushåll upplever bör åtgärder för att öka rörligheten på bostadsmarknaden påskyndas.
|
Hampus Hagman (KD) |
|
|
Jakob Forssmed (KD) |
Sofia Damm (KD) |
|
Désirée Pethrus (KD) |
Hans Eklind (KD) |