Riksdagen avslår propositionen.
Det finns ett starkt värde i att ha en vuxenutbildning som håller hög kvalitet och som förbereder eleverna för framtida yrken eller studier. Vi är i grunden positiva till möjligheten att även senare i livet kunna omskola sig för att bli mer attraktiv på en föränderlig arbetsmarknad. Detta gäller såväl de som saknar grundläggande utbildning som de som har en längre utbildning bakom sig.
Regeringen verkar emellertid snarare ha utgångspunkten att vuxenutbildningen ska vara ännu ett integrationsprojekt för att försöka reparera en katastrofal migrationspolitik med omfattande bristande studieresultat som följd, snarare än att värna kvalitet, kunskap och att ställa höga krav och förväntningar. Det är uppenbart tydligt att propositionens omnämnande av ”bättre genomströmning” och ”förändrad målgrupp” vittnar om detta. Vi är djupt negativa till att ambitionerna med vuxenutbildningen inte är högre än så.
Vi kan förvisso se vissa ljuspunkter i att propositionen understryker att vuxenutbildningen även riktar sig till dem som har en längre utbildning bakom sig. I likhet med ett antal remissinstanser menar vi däremot att det finns goda skäl att ifrågasätta vad som menas med begreppet ”i störst behov av utbildning”. Vi ser en fara i att den ovan nämnda målgruppen med en sådan prioriteringsordning får stå tillbaka för andra. En ny prioriteringsordning får heller inte leda till rättsosäkerhet eller olika bedömningar i olika kommuner.
Vi anser det vara ett stort misstag att låta särvux upphöra som särskild skolform och uppgå i den ordinarie vuxenutbildningsverksamheten. Det kommer att få förödande konsekvenser för kvaliteten på utbildningarna, samtidigt som det finns en överhängande risk för att dessa elever blir marginaliserade. Vi delar den kritik och oro som framförts av en rad remissinstanser. Vi är också djupt oroade över att denna målgrupp kommer att få stå tillbaka för andra målgrupper om den föreslagna prioriteringsordningen införs.
Vidare anser vi att förslagen rörande en förenklad betygsskala och att göra om gymnasiearbetet till ett komvuxarbete drastiskt sänker kunskapskraven och skapar en orättvis relation till den ordinarie grund- och gymnasieskolan. Sverigedemokraterna anser att det måste råda likhet mellan studier i den allmänna grund- och gymnasieskolan och komvux på motsvarande nivå. Förslaget att införa en förenklad betygsskala står i strid med denna övergripande princip. Med det nu aktuella förslaget skapas snarare snabbspår för vissa målgrupper, inte minst nyanlända och elever med bristande kunskaper i svenska språket. Det är inte rimligt att sänka trösklarna för denna målgrupp och därmed göra det betydligt lättare att komma in på gymnasial utbildning eller att erhålla gymnasieexamen.
Vi delar uppfattningen att sfi-undervisningen är av avgörande betydelse för att kunna bli anställningsbar och därmed bli en del av det svenska samhället. Till skillnad från regeringen anser vi däremot att det måste ställas betydligt högre krav på sfi än vad som görs i dag, inte lägre. Ett stort problem är t.ex. att det inte finns någon fastställd tidsgräns för sfi, utan kursen anses avslutad först när en elev uppnått kunskapskraven för den aktuella kursen. Detta innebär att sfi-studierna kan pågå under oacceptabelt lång tid. Regeringen borde därför ha inväntat resultaten av de tilläggsdirektiv som bl.a. berör just tidsramen för sfi innan propositionen lades på riksdagens bord. För att ytterligare säkerställa undervisningskvaliteten inom sfi anser vi vidare att icke legitimerade modersmålslärare endast ska få tidsbegränsade anställningar, eftersom målsättningen måste vara att öka andelen behöriga lärare även inom sfi.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
|