Motion till riksdagen
2019/20:3494
av Elisabeth Svantesson m.fl. (M)

med anledning av prop. 2019/20:79 Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering för att granska effekterna av den föreslagna lagstiftningen ska vara genomförd senast den 1 juli 2021 och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med lagförslag som har till syfte att stärka konsumenternas ställning vid e-handel.

Förslaget innebär att kreditalternativ inte ska få presenteras före andra betalningssätt vid e-handel. Ett sådant alternativ får inte heller vara förvalt.

Det blir allt vanligare att svenska konsumenter betalar med kredit när de handlar på nätet. På många e-handelsplatser är det vanligt att betalningsalternativ som innebär att en kredit lämnas presenteras före andra betalningsmetoder. Ofta är detta alternativ för­valt och ibland kan konsumenten aktivt behöva söka efter betalningsalternativ som inne­bär att betalning sker direkt. Propositionen som nu har lämnats till riksdagen förbjuder sådan presentation av betalningsalternativ.

Moderaterna delar regeringens syn på problematiken och faran med att privatperso­ner lockas in i kreditavtal med ökad skuldsättning, höga räntor och avgifter som riskerar att äventyra den enskildes privatekonomi. Att förbättra konsumentskyddet vid e-handel är angeläget och viktigt. Sverige brukar placeras högt upp i undersökningar om digitali­sering, och svenskarna har länge ansetts vara långt fram när det gäller e-handel. De svenska konsumenterna har också pekats ut som särskilt snabba på att ta till sig mobil handel, vilket gör behovet av att stärka konsumentskyddet allt viktigare.

Tyvärr riskerar regeringens förslag att missa det uttalade målet att stärka konsument­skyddet. Propositionens förslag till reglering kommer att vara lätt att kringgå, och i värsta fall motverkas regeringens viktigaste syfte med förslaget nämligen att konsumen­ten inte ska lockas att ingå dyra kreditavtal. Detta då regleringen riktar in sig enbart på de köpsituationer då det finns flera olika betalningsalternativ, varav minst ett innebär att kredit inte lämnas. Alla andra köpsituationer däremot kommer att vara helt oreglerade. Förslaget kan därför leda till att betalleverantörer tar bort möjligheten till direktbetal­ning och på så sätt står fria att presentera betalningsalternativ där kredit lämnas i god­tycklig ordning, där även kostsamma kreditalternativ kan presenteras som förval. Regeringens lagförslag riskerar alltså att få till följd att skuldsättningen kan komma att öka.

Ökat konsumentskydd kan även innefatta en möjlighet att handla på kredit genom att välja betalning genom faktura utan faktureringsavgift. På så sätt kan kunden vara säker på att få varan och inspektera den innan betalning görs. I de fall direktbetalning finns kvar som första valbara betalmöjlighet så finns det risk att konsumentskyddet urholkas på så sätt att direktbetalning kommer att användas i högre utsträckning än vanlig faktura utan faktureringsavgift.

Det finns i samhället en grupp konsumenter med skuldproblematik, där delbetalning på kredit kan locka och uppmuntra till ett köpbeteende som är osunt. Därför anser Moderaterna att en ny lagstiftning främst borde vara inriktad på att minska förekomsten av delbetalning på räntebärande krediter eller uppskjuten betalning med dyra avgifter.

Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning, men mot bakgrund av risken att lag­förslaget missar målet med att öka konsumentskyddet är det Moderaternas mening att lagstiftningen inom en snar framtid efter att ha trätt i kraft behöver utvärderas.

 

 

Elisabeth Svantesson (M)

 

Edward Riedl (M)

Jan Ericson (M)

Mattias Karlsson i Luleå (M)

Sofia Westergren (M)