En allt större del av svenska konsumenters inköp sker i dag över nätet. Det växande utbudet av e-handelsmöjligheter breddar marknaden och skapar nya möjligheter för både företag och konsumenter. Digitaliseringen och dess potential att bidra till tillväxt, företagande och ökad valfrihet är en självklar del av vår samtid.
Det är viktigt att det finns ett starkt konsumentskydd inom e-handeln. I dag sker en växande andel av handeln genom avgiftsbelagda kredittjänster, något som visserligen ökar möjligheten till handel men samtidigt riskerar att bidra till att enskilda hushåll hamnar i överskuldsättning och inte får överblick över sina samlade krediter. Liberalerna delar därför regeringens bedömning att det behövs en tydligare reglering av hur olika betaltjänster ska marknadsföras vid näthandel.
Det finns samtidigt frågetecken kring den lagtekniska konstruktion som regeringen föreslår. Enligt propositionen ska betaltjänstleverantören i första hand erbjuda en betalningslösning som innebär att kredit inte lämnas. Regeringen anger i propositionen att begreppet kredit ska ges en vid innebörd. Det ska omfatta en formlig kreditgivning, vilket ofta är förknippat med hög ränta för konsumtionskrediter, men också användande av debetkort som typiskt sett inte innebär att någon ränta tas ut så länge konsumenten reglerar skulden vid nästkommande månadsräkning. Postförskott omfattas inte, men propositionens resonemang pekar på att vanliga köp mot faktura omfattas även om betalningstiden är lång och ingen ränta tas ut så länge fakturan regleras inom avsedd tid.
Liberalerna anser att denna reglering träffar alltför brett och riskerar att likställa betalningsformer som i praktiken innebär väsentligt olika risk för merkostnader för konsumenten. Detta riskerar att leda till att syftet med lagstiftningen, dvs. stärkt konsumentskydd, inte uppnås. Regeringen borde därför återkomma till riksdagen med en förändrad lagstiftning som gör en tydligare åtskillnad mellan sådana krediter som typiskt sett innebär ränta eller tilläggsavgifter för konsumenten och sådana krediter som typiskt sett innebär ett betalningsanstånd utan merkostnad för en viss tid.
Det är också önskvärt att den nya lagstiftningen följs upp efter en tid för att analysera om den gett de önskade effekterna. Regeringen bör därför efter en lämplig tidsperiod vidta åtgärder för en sådan utvärdering, till exempel genom ett myndighetsuppdrag.
|
Mats Persson (L) |
|
|
Johan Pehrson (L) |
Maria Nilsson (L) |
|
Lina Nordquist (L) |
Gulan Avci (L) |
|
Christer Nylander (L) |
Allan Widman (L) |
|
Robert Hannah (L) |
|