Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med det aviserade förslaget om nätföretagens möjligheter att ta ut outnyttjade underskott senast i september 2020, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
I propositionen föreslår regeringen att ett nätföretag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016–2019.
Regeringen framhåller även att den avser återkomma med ett författningsförslag som ger ett särskilt investeringsutrymme till nätföretag som har outnyttjade underskott. Nätföretagen kommer under vissa förutsättningar få möjlighet att från elnätsverksamheten ta ut belopp som motsvarar de outnyttjade underskotten från perioden 2012–2015.
Det finns ännu inte underlag som i detalj redovisar hur en sådan reglering skulle kunna se ut. Regeringens utgångspunkt är dock att nätföretagen bör få möjlighet att utnyttja underskott som är hänförliga till den första tillsynsperioden. Den möjligheten bör vara knuten till villkor om att intäkterna ska användas till investeringar i elnäten.
Förslaget presenterades av regeringen vid en presskonferens den 7 november 2019 som ett svar på hur den avser lösa den allvarliga elkrisen som drabbat företag och kommuner i hela landet.
Mot bakgrund av detta är det därför avgörande att regeringen återkommer med ett förslag till riksdagen så snart som möjligt, senast september 2020, i enlighet med vad regeringen redovisat i propositionsförteckningen för våren 2020.
Vidare anser Moderaterna att regering och riksdag måste diskutera, utreda och fatta beslut om en utvecklad nätreglering. En sådan reglering måste ha större fokus på innovation, funktion och tillförlitlighet än vad dagens elnät står för.
Sveriges elnät står inför stora utmaningar. Brister i elnäten i form av kapacitetsbrister har skapat stora problem för myndigheter och företag runt om i Sverige. Investeringar har nekats, arbetstillfällen har gått förlorade och frustrationen bland såväl företagare som politiker har varit stor.
Samtidigt ser vi hur alltmer elintensiva verksamheter växer fram. Serverhallar som kräver en stor mängd el och stabila elnät etableras i allt snabbare takt. Industrier kräver mer el för att minska utsläppen. Det tydligaste exemplet är SSAB som behöver ungefär en tiondel av Sveriges nuvarande elanvändning för att kunna tillverka fossilfritt stål. Även transporter behöver elektrifieras i en större omfattning om vi ska klara våra uppställda klimatmål. Allt detta ställer högre krav på omfattande produktion och distribution av elektricitet.
Detta ställer stora krav på våra elnät. En utveckling av elnäten måste samtidigt fokusera på innovation, funktion och tillförlighet. Vid investeringar i elnäten måste dessa faktorer premieras. Det måste bli tydligt i framtida elnätsregleringar.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |
|