Riksrevisionen har i sin rapport över regeringens byggbonus till kommunerna riktat en omfattande kritik som vi delar och där vi ser att det saknas tydliga riktlinjer, återkoppling och effekt, vilket till stor del har missgynnat svenska medborgare. Den här kritiken har regeringen valt att lägga till handlingarna utan utvärdering, något vi anser är problematiskt.
Det är av stor vikt att information ges om hur stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har använts. Det gäller den s.k. byggbonusen enligt överenskommelsen ”insatser med anledning av flyktingkrisen” 2016 som gjordes mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, dåvarande Folkpartiet liberalerna (nuvarande Liberalerna) och Kristdemokraterna. Detta för att statliga stöd behöver redovisas, vetskap om användningen av skattebetalarnas pengar behövs, stöd behöver användas till avsett ändamål och kontroll behövs av om akutinsatsen gav önskat resultat.
Enligt Riksrevisionen så tycks stödet sakna önskad effekt, det framgår av skrivelse 2019/2020:40 Riksrevisionens rapport om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande. Riksrevisionen lägger fram att stödet inte stimulerat till ökat bostadsbyggande, att regeringen inte utformat stödet så att det tydligt styr mot syftet att öka bostadsbyggandet, att det saknades reglering av vad det utbetalda stödet skulle användas till och att stödets utformning inte gav kommunerna goda förutsättningar att följa upp användningen eller resultatet av stödet.
Stödet till bostäder för nyanlända har varit omfattande i förhållande till statens utgifter för samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Samtidigt noterar Riksrevisionen att bostadsbyggandet inte varit tillräckligt utan att svaga grupper förutom nyanlända – grupperna unga och äldre som är födda i Sverige – har haft och har en ansträngd bostadssituation. Ringa har gjorts för att se till bostadsförsörjning för dessa grupper.
Riksrevisionen har kommit med ett antal rekommendationer ifall liknande stöd ska ges framöver; dessa är att utgå från en behovsanalys, samordna stöd med kommuners planerings- och budgetprocess, villkora användningen av stödet, säkerställa återrapporteringskrav och utföra uppföljning. Det är goda rekommendationer. Men regeringen avser enligt rapporten inte att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Det är anmärkningsvärt.
I en utredning och efterföljande redovisning är det av intresse att få fram: hur har stödet använts och vilka kommuner har kunnat ta del av det? Hur ser statistiken ut för antal nyanlända i de kommuner som berörs av stödet och hur många av dessa har fått bostad i de nybyggda bostäder som stöd använts till och under tidsperioden? Hur ser statistiken ut för hur övriga nyanlända erhållit bostad utanför använt stöd? Hur ser statistiken ut för övriga svaga grupper utöver nyanlända under den tidsperiod som stödet utbetalats samt hur har de erhållit bostad då stöd gått till gruppen nyanlända?
|
Roger Hedlund (SD) |
|
|
Mikael Eskilandersson (SD) |
Angelica Lundberg (SD) |