Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist och tillkännager detta för regeringen.
Om Sverige ska fortsätta att vara ett rikt välfärdsland måste tillväxtförutsättningarna stärkas. Sverige är bland de utvecklade länder som har lägst tillväxt per capita just nu, och den historiskt låga tillväxten per capita ser ut att bestå under flera år. Alltför många företag och entreprenörer väljer att expandera i andra länder. Sverige behöver fler entreprenörer som satsar på sina idéer, vågar misslyckas för att försöka igen och till sist lyckas. Det kräver en bred palett av åtgärder. Inte minst måste villkoren för att starta, växa och expandera som företag och företagare bli bättre. Fler ska våga lämna trygga och välbetalda jobb för att starta företag.
För att underlätta för fler att göra verklighet av goda affärsidéer och starta egna företag har Moderaterna en längre tid drivit på för en förändring av det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Riksdagen ställde sig för över två år sedan bakom detta krav och riktade i januari 2017 ett skarpt tillkännagivande till regeringen om att utarbeta nödvändiga lagförslag och återkomma till riksdagen.
Under beredningen av förslaget har flera remissinstanser lyft frågan om behovet av att se över regelverket kring tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist mot bakgrund av de förändrade kraven på lägsta tillåtna aktiekapital. Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Kan inte kapitalbristen läkas ska frågan om likvidation och sedermera tvångslikvidation aktualiseras. Vidtas inte föreskrivna åtgärder i någon del ansvarar aktieägarna och styrelsens ledamöter solidariskt för ytterligare tillkommande skulder.
Reglerna om tvångslikvidation är avsedda att fungera som en larmsignal till aktieägarna om att skulder håller på att byggas upp som innebär att aktiekapitalet riskerar att gå förlorat och för att tillräckliga tillgångar ska finnas kvar för att täcka likvidationskostnaderna. Redan när kravet på lägsta tillåtna aktiekapital 2010 förändrades från 100 000 kronor till 50 000 kronor aktualiserades behovet av en översyn av tvångslikvidationsreglerna. Oavsett om gränsen för när kapitalbrist uppstår går vid 25 000 kronor eller 12 500 kronor är det uppenbart att reglerna inte längre kan anses ändamålsenligt utformade. Flera statliga utredningar har tidigare beskrivit denna problematik och bl.a. pekat på konkursinstitutet och straffen för brott mot borgenärer som tillräckliga för att hindra att bolag drivs vidare när de råkat på obestånd. Utredningen om revisorer och revision pekade även på behovet av att vid ett avskaffande av institutet tvångslikvidation införa personligt betalningsansvar för bolagets företrädare och aktieägare beträffande de skulder som uppkommer för bolaget när det är på obestånd.
Regeringen pekar i propositionen på att det finns anledning att i ett annat sammanhang överväga behovet av att se över de nu berörda reglerna men har under de år som frågan om sänkt krav på aktiekapital beretts inte inlett något sådant arbete. Riksdagen bör mot den bakgrunden rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar vid kapitalbrist och att återkomma till riksdagen med nödvändiga lagförslag.
|
Carl-Oskar Bohlin (M) |
|
|
Cecilie Tenfjord Toftby (M) |
Lars Beckman (M) |
|
David Josefsson (M) |
Maria Stockhaus (M) |