Sverige har sedan en tid tillbaka stora problem med brottslighet kopplade till kriminella uppgörelser. 60 områden klassas som utsatta eller särskilt utsatta och i många av dessa områden styr kriminella gäng med järnhand. Gängens våldskapital bidrar till att skrämma vittnen och våldet drabbar även helt oskyldiga offer.
Allra störst är problemet med de många dödsskjutningarna. År 2018 sköts fler personer än någonsin tidigare till döds. Dessutom visar en studie från Brottsförebyggande rådet att det dödliga våldet i kriminella miljöer har ökat kraftigt, och enligt polisen hamnar oskyldiga allt oftare i skottlinjen.
Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten börjar alltmer likna en epidemi och måste bekämpas med flera olika typer av åtgärder. Polisen måste vara närvarande i de utsatta områdena och rekryteringen av nya gängmedlemmar måste stoppas. Det krävs förstärkningar av hela rättskedjan, skarpare lagstiftning och bättre verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna.
Mot bakgrund av detta är Moderaterna mycket positiva till att Riksrevisionen i sin granskningsrapport Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet – brister i styrning och uppföljning har gått igenom hur det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet fungerat, samt hur styrningen från regeringen har fungerat gentemot myndigheterna i detta avseende. Samtidigt är rapportens iakttagelser och slutsatser oroväckande. Bland annat konstaterar Riksrevisionen att styrningen från regeringen gentemot myndigheterna har varit bristfällig samt att ingen av de tolv myndigheterna som ingår i samarbetet hade någon skrivning som avser arbetet i sitt regleringsbrev för 2018.
Av rapporten framkommer vidare att flertalet myndigheter anser att regeringen inte har tydliggjort hur de ska prioritera arbetet mot organiserad brottslighet i förhållande till övrig verksamhet och att ingen regelbunden samordning eller uppföljning av respektive myndighets del genomförs av regeringen. Därutöver lyfter Riksrevisionen fram att det saknas tydligt formulerade instruktioner som anger mål för eller omfattningen av det arbete som myndigheterna förväntas utföra. Myndigheterna måste därför själva i hög grad formulera vad det myndighetsgemensamma arbetet mer konkret ska uppnå. Dessutom konstateras att regeringen inte i tillräcklig utsträckning följt det arbetet för att försäkra sig om att målen uppfylls. En av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer är att regeringen ska styra myndigheterna mot de mål som har satts upp samt regelbundet följa upp det myndighetsgemensamma arbetet för att se till att verksamheten når sina mål. Vidare menar Riksrevisionen att regeringen regelbundet bör följa upp det myndighetsgemensamma arbetet för att se till att verksamheten når sina mål.
Det myndighetsgemensamma arbetet mot den organiserade brottsligheten är en viktig pusselbit för att få bukt med de problem som gängkriminalitet och annan organiserad brottslighet utgör i Sverige. Det är ett kostnadsdrivande arbete som myndigheterna själva uppskattat har uppgått till en kostnad på minst 1,4 miljarder kronor under perioden 2013–2018. Det är därför av stor vikt att arbetet fungerar på ett effektivt och tillfredsställande sätt.
Regeringen anger i sin skrivelse att en ökad styrning av arbetet för närvarande inte är nödvändig i den utsträckning som Riksrevisionen föreslår. Med utgångspunkt i de slutsatser som Riksrevisionen för fram delar inte Moderaterna regeringens bild. För att förbättra det gemensamma arbetet och för att se till att målen uppnås är det viktigt att styrningen och uppföljningen fungerar fullt ut. Utifrån Riksrevisionens påpekande om bristen på tydligt formulerade instruktioner som anger målsättningen med arbetet är det också viktigt att denna målbild tydliggörs och konkretiseras. Inte minst är detta viktigt mot bakgrund av den utveckling vi ser vad gäller den grova organiserade brottsligheten.
Moderaterna anser därför att regeringen framöver regelbundet bör samordna det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet.
I det regeringsuppdrag som beslutades 2008 om att dåvarande Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten skulle vidta åtgärder mot den grova organiserade brottsligheten, fick före detta Rikspolisstyrelsen ett särskilt uppdrag att inrätta s.k. aktionsgrupper med sammanlagda resurser på 200 personer. Aktionsgrupperna skulle medverka i insatser och ansvara för all samordning av det myndighetsgemensamma arbetet. Aktionsgrupperna har alltså en central roll i det samlade arbetet. Därför bör även de s.k. aktionsgrupper som agerar inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet förstärkas.
Situationen med gängbrottsligheten i Sverige är ohållbar och måste bekämpas kraftfullt och brett här och nu. Det är av yttersta vikt att samhället återtar de områden där kriminaliteten har blivit dominerande, att de gängkriminella grips och lagförs samt att nyrekryteringen till gängen upphör och att det förebyggande arbetet stärks. Moderaterna anser därför att det är av stor vikt att regeringen tar Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer på allvar och åtgärdar de framkomna bristerna i samordningen och styrningen av myndigheternas arbete. Det är helt nödvändigt i ett läge där gängbrottsligheten blir allt råare och våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige.
|
Johan Forssell (M) |
|
|
Magdalena Schröder (M) |
Ellen Juntti (M) |
|
Mikael Damsgaard (M) |
Sten Bergheden (M) |