Motion till riksdagen
2019/20:3323
av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M)

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sammanfattning

Moderaterna sätter patienten och patientsäkerheten allra främst. Köerna inom cancer­vården och de fördubblade vårdköerna inom specialistvården, som alla fortsätter att öka, och de tredubblade köerna till barn- och ungdomspsykiatrin måste skyndsamt kortas.

Moderaterna prioriterar att återinföra förstärkta och utvecklade kömiljarder som är kopplade till den lagstadgade vårdgarantin. Denna satsning omfattar 2,9 miljarder kronor för år 2020 och därefter 3 miljarder kronor per år. Varav 1 miljard kronor riktas till can­cervården och barn- och ungdomspsykiatrin, där fördelningen är 500 miljoner kronor per år till vardera i syfte att korta köerna.

Moderaterna prioriterar fortsatta satsningar på att ta fram och genomföra en ny upp­daterad nationell cancerstrategi. Den nationella cancerstrategin behöver förnyas och ut­vecklas. I ett första steg genomförs en satsning omfattande 560 miljoner kronor varav 120 miljoner kronor per år specifikt avsätts för barncancervården fördelat på landets sex särskilda barncancercentrum. Det är en fördubbling jämfört med förra årets satsning.

Moderaternas politiska prioritering och inriktning är att dra ned på antalet riktade kortsiktiga statsbidrag och istället fokusera på omfattande höjningar av de generella statsbidragen. Detta ger regioner och kommuner drygt 14 miljarder kronor mer i gene­rella statsbidrag och därmed betydligt bättre långsiktiga förutsättningar.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande att återinföra förstärkta och utvecklade kömiljarder kopplat till den lagstadgade vårdgarantin och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande att kömiljarden ska omfatta besök i primärvården och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande att kömiljarden ska omfatta besök, återbesök och rehabilitering i specialistvården och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande att kömiljarden ska omfatta barn- och ungdomspsykiatrin kopplat till återinförande av den förstärkta vårdgarantin och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande att kömiljarden ska omfatta cancervården kopplat till de standardiserade vårdförloppen och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande att ta fram och genomföra en ny uppdaterad nationell cancerstrategi och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera och fördubbla satsningen på barncancervården och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell primärvårdsreform och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka vårdkedjan mödravård, förlossningsvård och eftervård och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande bättre villkor för sjuksköterskor som vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningen gällande suicidprevention och suicidforskning och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för år 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Anslagsförslag år 2020 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tusental kronor

Politikens inriktning

Svensk hälso- och sjukvård har betydande problem och utmaningar. Dessa problem har förvärrats de senaste fyra åren. Den medicinska kvaliteten är ofta av hög internationell nivå. Samtidigt är bristande tillgänglighet och långa väntetider ett stort problem som alla regioner möter varje dag. Halland är dock ett lysande undantag gällande korta väntetider inom specialistvården. En prioriterad reform för att korta vårdköer är att återinföra ut­vecklade och breddade kömiljarder. Moderaterna sätter patientens behov av vård i rätt tid och av hög kvalitet allra främst i utformningen av konkreta reformer. Att korta vårdkö­erna och minska de omfattande regionala skillnaderna gällande väntetider och kvalitet i vården är högst prioriterat. Kvalitet och tillgänglighet, kontinuitet och trygghet, valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården är inriktningen för de förslag som denna ut­giftsmotion beskriver. Därtill sträva efter att ge regionerna bättre långsiktiga förutsätt­ningar genom att reducera antalet riktade statsbidrag och höja de generella statsbidragen.

Anslag 1:1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

Moderaterna minskar anslaget till folkhälsa och sjukvård med 5 300 miljoner kronor gällande år 2020 och 2021 och med 3 700 miljoner kronor för år 2022 för att finansiera en höjning av de generella statsbidragen till regionerna under utgiftsområde 25 med motsvarande belopp och med sammanlagt drygt 14 miljarder kronor till regioner och kommuner under år 2020.

De ökade generella statsbidragen till regionerna är sammanlagt knappt 7 miljarder kronor för år 2020. Totalt innebär detta en nettoökning av resurserna till välfärden inom utgiftsområdena 9, 16 samt 25 i statsbudgeten på drygt 3,2 miljarder kronor för år 2020. Moderaternas politiska prioritering och inriktning är att dra ned på antalet riktade kort­siktiga statsbidrag och istället fokusera på omfattande höjningar av de generella stats­bidragen. Detta ger regioner och kommuner betydligt bättre långsiktiga förutsättningar.

Moderaterna avvisar regeringens förslag av fördelning av anslagna resurser till cancer­vården (500 miljoner kronor per år) till förmån för vårt förslag att ta fram och genomföra en ny uppdaterad nationell cancerstrategi. Vi anslår 560 miljoner kronor för detta ända­mål åren 2020 och framåt, varav 120 miljoner kronor per år avsätts specifikt för barn­cancervården fördelat på landets sex särskilda barncancercentrum. Detta är en fördubb­ling jämfört med årets statsbudget och regeringens aviserade förslag till statsbudget för kommande år. Behandling av cancer skiljer sig åt mellan vuxna och barn. Därför är det av stor vikt att det riktas särskilda resurser till barncancervården.

För att öka tillgängligheten och komma tillrätta med de långa väntetiderna inom cancervården behöver bland annat tid frigöras för vårdpersonalen genom optimerade IT‑system och register, för att på så vis kunna minska den administrativa bördan. Därtill bör man se över olika yrkeskategoriers arbetsuppgifter och processer för att bättre ta till­vara vårdpersonalen och deras tid.

Moderaterna ser att bland annat följande områden har ett stort behov av nationell samordning inom cancervården. Det handlar om att korta väntetider och kunna öka till­gängligheten och att säkerställa kompetens- och personalförsörjningen samt vårdkvali­teten och att ta tillvara den medicinska utvecklingen. Därtill kunna säkerställa psyko­socialt stöd till barn som fått cancer och deras anhöriga.

Moderaterna avvisar regeringens förslag gällande karriärtjänster för specialistsjukskö­terskor till förmån för vårt förslag att skjuta till ytterligare 100 miljoner kronor per år för att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för sjuksköterskor att kunna vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. Sammantaget innebär Moderaternas förslag att 200 miljoner kronor avsätts för att förbättra de långsiktiga förutsättningarna för sjuksköterskors vidare­utbildning. Med hänsyn tagen till tidigare års anslagsökningar samt förslag i denna mo­tion kvarstår sammanlagt 900 miljoner kronor. Vårdens medarbetare ska kunna utveck­las inom sin egen profession.

Moderaterna prioriterar denna satsning på specialistsjuksköterskor. Specifikt riktade resurser som innebär att sjuksköterskor kan utbilda sig på halvfart och fortsätta att arbeta på halvtid med bibehållen inkomst. Denna prioritering kan kombineras med lokala sats­ningar av regionerna. Satsningar gällande fler specialistsjuksköterskor kan till exempel inriktas på bristspecialiteter som finns lokalt och regionalt. Vårdens personal- och kom­petensförsörjning kan bara lösas gemensamt med långsiktiga lösningar där det tas såväl ett stort regionalt ansvar som nationellt ledarskap.

Moderaterna avvisar regeringens förslag gällande förlossningsvården till förmån för vårt eget. Dagens vårdkedja mellan mödravård, förlossningsvård och eftervård hänger inte samman på det sätt som är nödvändigt. Många brister inom vården som erbjuds till kvinnor efter förlossning är av strukturell karaktär. Moderaternas inriktning är att stärka vårdkedjan mödravård, förlossningsvård och eftervård.

Moderaterna avvisar regeringens förslag gällande primärvården till förmån för vårt förslag om hur en nationell primärvårdsreform behöver genomföras. Den nära vården med primärvården som bas ska byggas ut. Syftet med att stärka primärvården är att den samlade nära vården ska vara så tillgänglig att den blir det naturliga förstahandsvalet för de allra flesta patienter. Vi är beredda att skjuta till ytterligare resurser när sådant behov uppstår i samband med genomförandet av en nationell primärvårdsreform. Utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ska lägga fram sitt slutbetänkande i mars 2020. En utredning som förhoppningsvis kan lägga en grund till denna reform.

Moderaterna föreslår att det införs ett system med fastläkare och samordning av ett vårdteam, till en början för de mest sjuka patienterna – oftast äldre, multisjuka och per­soner med kroniska sjukdomar. Fastläkaren ska ansvara för sina listade patienter och samordna den vård och omsorg som behövs med vårdteam som har multiprofessionella kompetenser. Att lära känna sin läkare skapar tryggare patienter. Det ska emellertid vara möjligt som patient att lista sig hos alla legitimerade yrken inom hälso- och sjukvården. Det samlade omhändertagandet av de mest sjuka ska prioriteras. Resurser följer med re­formen i huvudsak i form av ökade generella statsbidrag till regionerna.

För att vården för de mest sjuka, ofta äldre och multisjuka med kroniska sjukdomar, ska kunna fungera bättre krävs sammanhållna vårdkedjor, tidigt insatt proaktiv vårdpla­nering, försök med till exempel mellanvårdsplatser, mobila hemvårdsteam och ett utökat samarbete mellan region och kommun som har ansvar för bland annat äldreomsorg och hemtjänst.

Anslag 1:8 Bidrag till psykiatri

Moderaterna minskar anslaget till psykiatri med 50 miljoner kronor för år 2020 rörande statsbidrag för att motverka psykisk ohälsa gällande nyanlända barn och unga för att finansiera en höjning av de generella statsbidragen till regionerna under utgiftsområde 25 med motsvarande belopp. Moderaterna föreslår fortsatta satsningar på samma nivå som i den beslutade statsbudgeten för år 2019 gällande anslagen till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa. År 2008 antog riksdagen ett natio­nellt program för suicidprevention i Sverige. Det förebyggande arbetet är helt centralt och behöver fortgå med kraft. Tillsyn och uppföljning av psykiatrin behöver också prio­riteras. Det krävs ytterligare åtgärder för ökad tillgänglighet till vård såsom insatser i primärvården. Moderaterna accepterar i övrigt regeringens totala anslagsnivå gällande bidrag till psykiatri.

Anslag 1:9 Läkemedelsverket

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:10 E-hälsomyndigheten

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

Detta nya anslag som införts på initiativ av Moderaterna och Kristdemokraterna i sam­band med att partiernas gemensamma budgetförslag antogs som statsbudget för 2019 har ett mycket konkret och tydligt syfte att bidra till att skyndsamt korta de alltjämt fortsatt växande vårdköerna. Moderaternas förslag till nivå på detta anslag motsvarar regeringens under hela tidsperioden, åren 2020–2022. Däremot avvisar Moderaterna regeringens för­slag gällande utformning och innehåll av kömiljarden till förmån för vårt eget.

Kömiljarden ska bland annat omfatta en vårdgaranti knuten till de standardiserade vårdförloppen inom cancervården. Kömiljarden gällande specialistvården och primär­vården ska kopplas samman med den lagstadgade vårdgarantin som slår fast hur många dagar du som patient som längst ska behöva vänta på att få vård. Kömiljarden ska därtill kopplas till en återinförd förstärkt vårdgaranti gällande barn- och ungdomspsykiatrin. Fokus ska vara riktat på tydliga resultat. Det behövs en helhetssyn gällande patientens vårdbehov. De utvecklade kömiljarderna ska till exempel omfatta återbesök och rehabi­litering för att bättre kunna möta behov hos till exempel patienter som är kroniskt och långvarigt sjuka.

Den grundläggande principen är att kömiljarderna ska vara resultat- och prestations­baserade och utformas så att det ges tydliga incitament att korta vårdköerna. En mer övergripande utvärdering och avstämning ska genomföras senast vid utgången av år 2021 för att se över beslut om fortsatta riktade insatser.

En miljard kronor per år inom ramen för dessa tre kömiljarder ska riktas dels till barn- och ungdomspsykiatrin omfattande 500 miljoner kronor, dels till cancervården omfattande 500 miljoner kronor. Den förstärka vårdgarantin som ger barn och unga med psykisk ohälsa rätt till vård inom 30 dagar återinförs.

Om cancervård inte kan ges inom tidsgränsen ska patienten ha rätt att vända sig till en annan vårdgivare och bli ersatt för de merkostnader detta innebär. Detta i syfte att alla som drabbats av cancer ska få rätt vård i rätt tid. De standardiserade vårdförloppen behöver utvecklas. Rehabilitering och återbesök ska ingå. Patienten ska involveras i kvalitetsutveckling och införande av nya arbetssätt.

Denna utveckling gällande att väntetiderna för patienterna snarare ökar än minskar i cancervården och att arbetet med att stärka uppföljning och utvärdering går så trögt är oacceptabelt. Moderaterna kräver att arbetet med att korta köerna inom cancervården och processen med att utveckla de standardiserade vårdförloppen och uppföljning och utvärdering av dessa förstärks och intensifieras.

Anslag 2:1 Folkhälsomyndigheten

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning

Lagstiftningen gällande LSS ska utformas så att de människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det – såsom personer med funktionshinder med rätt till personlig assistans. Andningsstöd och sondmatning är grundläggande behov. Det är politikens uppgift att säkerställa att lagar och regelverk lever upp till detta och att säkerställa bägge dessa grundläggande delar. Det är således anmärkningsvärt att regeringen ännu inte upp­fyllt vad samtliga riksdagspartier lovat – att sondmatning ska anses vara ett grundlägg­ande behov fullt ut i lagstiftningen och ge rätt till personlig assistans.

Moderaterna värnar om assistansreformens långsiktiga hållbarhet, såväl rättsligt som ekonomiskt. Det bör prövas om staten ska ta en större roll gällande huvudmannaskapet för personlig assistans. Under de senaste åren har vi sett hjärtskärande exempel på svårt sjuka barn som plötsligt inte får det stöd som de av allt att döma haft rätt till och tidigare haft rätt till.

Det handlar om barn som inte kan andas och barn som inte kan äta, när deras person­liga assistans ifrågasätts eller dras in. Det har aldrig varit avsikten med LSS-reformen. Det finns goda skäl att utreda ett antal saker kring lagstiftningen, men denna fråga bör hanteras skyndsamt för att säkerställa att de barn som är mest utsatta ska få LSS. Här behöver en lösning tas fram så snart som möjligt. Allt kan inte gömmas undan i ytter­ligare utredningar.

Moderaterna är beredda att, vid behov, skjuta till resurser när uppdaterad lagstiftning ska genomföras rörande andning och sondmatning. Moderaterna vill medverka till att säkerställa att de mest utsatta barnen garanteras den hjälp de behöver. De barn och vuxna som inte kan äta ska garanteras stöd genom LSS och statlig assistansersättning, så som det var tänkt från början.

Anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

Moderaterna minskar anslaget till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet med 741 miljoner kronor gällande år 2020 och med 1 035 miljoner kronor för år 2021 och med 1 215 miljoner kronor för år 2022 för att finansiera en höjning av de generella stats­bidragen till regionerna under utgiftsområde 25 med motsvarande belopp och med sam­manlagt drygt 14 miljarder kronor till regioner och kommuner under år 2020. Moderat­ernas politiska prioritering och inriktning är att dra ned på antalet riktade kortsiktiga statsbidrag och istället fokusera på omfattande höjningar av de generella statsbidragen. Detta ger regioner och kommuner betydligt bättre långsiktiga förutsättningar.

Anslag 4:6 Statens institutionsstyrelse

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 8:1 Socialstyrelsen

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 8:2 Inspektionen för vård och omsorg

Moderaterna minskar anslaget till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Regeringens behandling av tillkännagivande om den nationella cancerstrategin

Riksdagen beslutade i maj 2018 om ett tillkännagivande som handlar om att regeringen ska ta fram en ny uppdaterad nationell cancerstrategi med syfte att bland annat bidra till att korta köerna inom cancervården, mer inslag av högspecialiserad vård och långsiktig kompetensförsörjning.

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2019 följande på sidan 45 under utgifts­område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg:

Med utgångspunkt i den nationella cancerstrategin och de förslag som presenterades under rådslaget om framtidens cancervård presenterade regeringen i maj 2018 en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården. Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas nu och i framtiden. Dessutom ska inriktningen ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet avseende punkt 27 är tillmötesgått och därmed slutbehandlat.

I årets budgetproposition för 2020 anför regeringen på sidan 51 under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg:

Vid behandlingen av budgetpropositionen delade riksdagen inte regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen tillkännagav därmed på nytt att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi [– – –] Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen att uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting.

Regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden och beslut om att ta fram en ny uppdaterad nationell cancerstrategi är anmärkningsvärd. Om regeringen fått bestäm­ma hade den redan i och med sitt förslag till statsbudget för 2019 förpassat riksdagens tillkännagivande om att ta fram en ny cancerstrategi till papperskorgen. Nu inser reger­ingen motvilligt majoritetsförhållandena i riksdagen och föreslår att cancerstrategin ska uppdateras genom årliga överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Sverige behöver en ny uppdaterad nationell cancerstrategi som kan vägleda arbetet de kommande åren. Denna nationella cancerstrategi ska innehålla inriktning och prioritering­ar som tas fram brett i samarbete mellan alla relevanta aktörer inom svensk cancersjuk­vård, inte enbart genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Vi delar därmed inte regeringens uppfattning att detta tillkännagivande kan anses vara tillgodosett. Regeringen har inte tagit fram en ny uppdaterad nationell cancerstra­tegi. Den har istället medvetet fördröjt hanteringen och således har värdefull tid gått förlorad. Regeringen avser inte heller nu att förnya och uppdatera cancerstrategin ge­nom att involvera alla aktörer som behövs för att strategin ska bli relevant och ligga i framkant gällande bland annat medicinteknik, diagnostik, artificiell intelligens, nya behandlingar såsom immunterapier och cell- och genterapier och nya kraftfullare läke­medel.

För att ta fram en ny uppdaterad cancerstrategi krävs nämligen ett grundligt brett inriktat arbete. Därtill att regeringen anslår årliga riktade resurser för att genomföra en sådan ny uppdaterad nationell cancerstrategi. Vi beklagar regeringens fortsatta agerande och oförmåga att brett samarbeta kring en ny uppdaterad nationell cancerstrategi. Moderaterna är fortsatt beredda att samarbeta kring arbetet med att ta fram och genom­föra en ny cancerstrategi. Den behövs inte minst för att köerna inom cancervården fort­sätter att växa. Så här får det inte fortsätta. Socialdemokraternas löfte från 2014 om att alla cancerpatienter skulle få sin behandling inom fyra veckor är långt ifrån uppfyllt. Regeringen är oförberedd och passiv.

 

 

Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Ulrika Heindorff (M)

Ulrika Jörgensen (M)

John Weinerhall (M)

Noria Manouchi (M)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Lars-Arne Staxäng (M)