Motion till riksdagen
2019/20:3301
av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M)

Utgiftsområde 8 Migration

Sammanfattning

Moderaterna föreslår besparingar till följd av minskat antal asylsökande, minskat antal anhörigärenden och minskat antal anhöriga till Sverige. Detta i sin tur beroende på den av Moderaterna förda politiken med bl.a. volymmål för asylmottagandet, tillfälliga uppehållstillstånd som grund, strikt regelverk för anhöriginvandring, skarpa försörjningskrav vid anhöriginvandring, en så kallad säkra-länder-lista, en kraftfull återvändandepolitik samt sänkta bidragsnivåer med bidragstak.

Moderaterna gör en särskild satsning på fler förvarsplatser, som motsvarar cirka 200 fler förvarsplatser för 2020.

Moderaterna gör också en förstärkning av migrationsdomstolarna. Syftet är att migrationsmål ska kunna avgöras i rimlig takt.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besparingar till följd av ett minskat antal asylsökande, ett minskat antal anhörigärenden och ett minskat antal anhöriga som kommer till Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkning av migrationsdomstolarna och tillkännager detta för regeringen.


Anslagsanvisning

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Politisk inriktning

Inledning

Sverige har länge haft en hög nivå på asylinvandringen, utan att ta verkligt ansvar för att de som invandrar också blir en del av samhället. I dag är integrationsproblemen uppenbara. Antalet människor som kommer till Sverige påverkar i hög grad våra möjligheter att lyckas med integrationen.

I fjol sökte 21 000 personer asyl i Sverige och det beviljades 42 000 uppehålls­tillstånd på asylgrund. Det är mycket höga antal i förhållande till exempelvis Norge, Finland och Danmark. Nästa år beräknas på nytt 21 000 personer söka asyl i Sverige.

Moderaterna anser att Sverige ska införa ett volymmål för asylmottagandet. Volymmålet är avsett att fungera som ett kraftfullt styrmedel som är vägledande för den svenska invandringspolitiken. Om målet inte ser ut att uppnås krävs skärpande åtgärder i syfte att nå målet. Motsvarande volymmål finns i Tyskland.

Ett svenskt volymmål måste innebära ett betydligt lägre asylmottagande än idag. Sveriges asylmottagande ska inte överstiga nivåerna i Norge, Finland och Danmark.

I dag lever ett stort antal människor i Sverige utan tillstånd att vistas här. Åter­vändandepolitiken i Sverige har uppenbara brister. Bristen på förvarsplatser är akut. Migrationsdomstolarna måste ges förutsättningar att avgöra migrationsmål i rimlig tid.

Anslag 1:1 Migrationsverkets förvaltningsanslag

Konsekvenser av en stramare politik

Till följd av ny lagstiftning som trädde i kraft i juni 2019 utökades möjligheten till anhöriginvandring i Sverige. Det leder till fler asylsökande till Sverige. Det leder även till fler anhörigärenden och till att antalet anhöriga som kommer till Sverige ökar.

Moderaterna var emot denna utökning och röstade nej till den i riksdagen. Med utgångspunkt att reglerna för anhöriginvandring hade bibehållits så som de såg ut perioden juni 2016 till juni 2019, i enlighet med vad Moderaterna hade velat, finns förutsättningar att minska Migrationsverkets förvaltningsanslag med 90 miljoner kronor. (Jämför Migrationsverkets prelimära konsekvensanalys av januariöverenskommelsen, Jöken, 2019-01-21.)

Moderaterna har en samlad politik som skulle innebära färre asylsökande, färre anhörigärenden och i förlängningen färre anhöriga som kommer till Sverige. Moderaterna vill ha ett volymmål för asylmottagandet i Sverige, tillfälliga uppe­hållstillstånd som grund, strikt regelverk för anhöriginvandring och skarpa försörj­ningskrav vid anhöriginvandring. Vi är mot införandet av en ytterligare skyddsgrund. Vi var motståndare till den gymnasielag som infördes i Sverige förra året. Gymnasielagen har inneburit 6 000 uppehållstillstånd till vuxna asylsökande utan asylskäl. Den gav ett budskap till omvärlden att Sverige bytte inriktning på migrationspolitiken igen och gick i generösare riktning. Detta i likhet med den utökade möjligheten till anhöriginvandring. Moderaterna driver införandet av en så kallad säkra länder-lista, som skulle möjliggöra snabbare beslut för asylsökande från länder från vilka det stora flertalet får nej på asylansökan. Det skulle också innebära ett budskap till medborgare i dessa länder att inte söka asyl i Sverige. Vi har en återvändandepolitik, med bl.a. skärpta myndighetsinsatser och skärpt lagstiftning, som skulle göra att fler som får nej på asylansökan lämnar landet, och påverka hur intressant Sverige är att söka asyl i. Även vår politik för ökad kvalificering till välfärden och för sänkta bidrag med bl.a. ett bidragstak, skulle påverka hur intressant Sverige är att söka asyl i. Det ska nämnas att det i nuläget enbart är 4 av 10 som söker asyl i Sverige som beviljas uppehållstillstånd. Ett stort antal asylsökande söker sig alltså till Sverige trots att de saknar sådana asylskäl som gör att de beviljas uppehållstillstånd.

Sammantaget är vår bedömning att Moderaternas politik skulle innebära cirka 7 000 färre asylsökande 2020 än vad som nu beräknas bli fallet. Det skulle därmed röra sig om cirka 14 000 personer i stället för 21 000 personer. Inte minst gruppen som söker sig till Sverige utan asylskäl skulle minska med vår politik. Vår politik skulle även på sikt innebära färre anhörigärenden och färre anhöriga till Sverige. Med detta som utgångs­punkt finns förutsättningar att minska Migrationsverkets förvaltningsanslag med cirka 80 miljoner kronor för 2020.

Fler förvarsplatser

Behovet av fler förvarsplatser är akut. Polismyndigheten och Migrationsverket bedömer det sammantagna behovet av förvarsplatser till cirka 1 100–1 200 platser. Detta ska jämföras med de ca 500 platser som finns idag. Polismyndigheten, som är den myndig­het som främst använder förvarsplatser, konstaterar att myndigheten redan i år, 2019, har ett behov på 720 platser, det vill säga ca 200 fler platser än vad som finns. (Migrationsverkets rapport om förvarsplatser, 2019-04-12.)

Bristen på förvarsplatser gör att personer som borde sitta i förvar i stället släpps fria. Bristen får också till följd att beslut om förvar som är sakligt motiverade uteblir.

Moderaterna satsar 200 miljoner kronor på fler förvarsplatser 2020. Syftet är att få på plats omkring 200 ytterligare platser. Enligt nämnd rapport av Migrationsverket, finns förutsättningar att utöka antalet platser till totalt 700–800 platser från år 2020.

Anslag 1:2 Ersättningar och boendekostnader

Konsekvenser av en stramare politik

Med utgångspunkt i att reglerna för anhöriginvandring hade bibehållits så som de såg ut perioden juni 2016 till juni 2019, i enlighet med vad Moderaterna hade velat, finns förutsättningar att minska anslaget för ersättningar och bostadskostnader med 60 miljoner kronor. (Jämför Migrationsverkets prelimära konsekvensanalys av januariöverenskommelsen, Jöken, 2019-01-21.)

Moderaternas bedömning är att vår politik skulle innebära cirka 7 000 färre asylsökande 2020 än vad som nu beräknas bli fallet. Detta i enlighet med vad som har beskrivits här ovan.

Med denna minskning av antalet asylsökande som utgångspunkt finns förutsättningar att minska anslaget för ersättningar och bostadskostnader med cirka 620 miljoner kronor för 2020.

Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

Förstärkning av migrationsdomstolarna

Regeringen har i sin budgetproposition underlåtit att ge migrationsdomstolarna de ekonomiska förutsättningar som krävs för att de ska kunna avgöra migrationsmål i en rimlig takt. Tusentals människor riskerar att hamna i årslång väntan som ett resultat av att regeringen inte vill tillföra domstolarna tillräckliga medel.

I ett pressmeddelande från den 27 september 2019 beskriver landets fyra migrations­domstolar och Migrationsöverdomstolen konsekvenserna av regeringens otillräckliga resursfördelning till dem.

Migrationsmålen har sedan år 2016 legat på rekordhöga nivåer. Effekten av att många uppehållstillstånd har beviljats de senaste åren blir att domstolarna nu några år senare får ett stort antal övriga migrationsmål. Det återstår också i nuläget för migrationsdomstolarna att hålla tusentals muntliga förhandlingar för att pröva asyl­ansökningar. De otillräckliga resurserna regeringen vill tillföra migrationsdomstolarna skulle, enligt domstolarna själva, göra att målen inte kommer att avgöras i den takt de kommer in med ökade handläggningstider och ökade offentliga kostnader som följd.

Regeringen vill tillföra migrationsdomstolarna 782 miljoner kronor för 2020. Det behov som Domstolsverket angett för migrationsdomstolarna för 2020 i sin kostnads­prognos den 29 juli 2019 är betydligt större. Det är angivet till 960 miljoner kronor. Det ger en skillnad på 178 miljoner kronor.

Moderaterna satsar 178 miljoner kronor mer än regeringen på migrationsdomstolarna för 2020. Moderaternas satsning möter därmed det behov som Domstolsverket har angett.

 

 

Maria Malmer Stenergard (M)

 

Katarina Brännström (M)

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Arin Karapet (M)

Ann-Sofie Alm (M)