Motion till riksdagen
2019/20:3297
av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Sammanfattning

I Sverige ska egen ansträngning vara avgörande för hur det går i livet. Dina möjligheter att lyckas ska aldrig begränsas av varifrån du kommer, var du bor eller vem du är. Alla ska ha rätt till en bra skola och ingen elev ska lämna grundskolan utan de kunskaper som behövs för jobb och fortsatta studier. Skolan är, och ska vara, den del av välfärden som inte bara möjliggör en trygg framtid utan också utjämnar livschanser.

Alla barn förtjänar en bra start när de börjar skolan. Därför prioriterar Moderaterna fortsatta reformer för att förskolan ska kunna fortsätta att utvecklas och bli en god brygga över till skolans undervisning. I förskolan är språkutveckling särskilt viktigt. Men för de barn som aldrig, eller mycket sällan, möter svenska språket i hemmet behövs en särskild språkförskola för att de ska kunna svenska när de börjar skolan.

Med stöd i forskning och beprövade erfarenheter föreslår Moderaterna reformer som stärker elevernas lärande och kunskaper. Vi föreslår att undervisningstiden utökas med start i lågstadiet och att de nya timmarna ska tillföras matematik- och svenskundervisningen. För att stärka nyanlända barns språkkunskaper föreslår vi att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som gör språkförskola obligatoriskt för nyanlända barn.

Vi föreslår vidare att förskoleklassen ska göras om till ny årskurs 1. Därmed blir lågstadiet fyraårigt och grundskolan tioårig. Moderaterna utökar satsningen på lovskola så att den omfattar elever från årskurs 6.

Slutligen minskar Moderaterna anslaget till lärarassistenter och statsbidraget för stärkt likvärdighet i jämförelse med regeringen. I stället tillför Moderaterna skolan medel genom ett ökat allmänt bidrag till kommunerna under utgiftsområde 25. Sveriges kommuner får 7,5 miljarder kronor extra för att undvika skattehöjningar och neddragningar på kärnverksamheten, inte minst skolan.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag till Statens skolinspektion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på språkförskola för nyanlända barn från tre års ålder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tioårig grundskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om karriärtjänster för lärare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag för statligt stöd för stärkt likvärdighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tabell 1 Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (M)
1:1	Statens skolverk	1 135 892	−9 000
1:2	Statens skolinspektion	443 484	+44 000
1:3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	762 437	−8 000
1:4	Sameskolstyrelsen	51 579
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	3 911 093	−686 000
1:6	Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan	314 806
1:7	Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.	3 903 000
1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.	190 720
1:9	Bidrag till svensk undervisning i utlandet	108 015
1:10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	380 026
1:11	Fler anställda i lågstadiet	985 500
1:12	Skolforskningsinstitutet	24 387
1:13	Praktiknära skolforskning	18 543
1:14	Bidrag till lärarlöner	4 670 100
1:15	Särskilda insatser inom skolområdet	163 418
1:16	Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling	4 885 500	−1 385 000
1:17	Bidrag till vissa studier	17 525
1:18	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 372 422
1:19	Myndigheten för yrkeshögskolan	125 594	−1 000
1:20	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	2 832 754
2:1	Universitetskanslersämbetet	156 376	−1 000
2:2	Universitets- och högskolerådet	202 273	−2 000
2:3	Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 849 467
2:4	Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 259 049
2:5	Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 165 339
2:6	Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	2 322 628
2:7	Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	2 206 210
2:8	Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 664 258
2:9	Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 812 675
2:10	Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 709 980
2:11	Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 463 101
2:12	Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 186 882
2:13	Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 626 821
2:14	Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 022 080
2:15	Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	747 524
2:16	Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 663 040
2:17	Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 216 582
2:18	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	1 712 345
2:19	Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	706 999
2:20	Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	416 790
2:21	Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	695 550
2:22	Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	260 690
2:23	Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	1 111 214
2:24	Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	359 084
2:25	Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	830 106
2:26	Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	286 796
2:27	Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	583 130
2:28	Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå	262 470
2:29	Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	979 794
2:30	Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå	255 672
2:31	Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	262 700
2:32	Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	104 401
2:33	Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	634 451
2:34	Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	131 692
2:35	Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	208 588
2:36	Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	52 014
2:37	Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	111 379
2:38	Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	39 351
2:39	Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	523 023
2:40	Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå	89 468
2:41	Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	446 239
2:42	Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå	87 804
2:43	Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	478 704
2:44	Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå	109 671
2:45	Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	414 196
2:46	Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	80 014
2:47	Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	417 497
2:48	Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå	69 565
2:49	Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	321 195
2:50	Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå	57 159
2:51	Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	383 154
2:52	Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå	77 105
2:53	Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	169 115
2:54	Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	20 318
2:55	Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	67 365
2:56	Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	11 571
2:57	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	137 058
2:58	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå	20 419
2:59	Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	440 002
2:60	Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå	92 836
2:61	Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå	36 540
2:62	Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå	21 439
2:63	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet	3 537 450
2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	860 473
2:65	Särskilda medel till universitet och högskolor	456 723
2:66	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 681 459
2:67	Särskilda bidrag inom högskoleområdet	46 674
3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	6 035 846	+150 000
3:2	Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer	360 061
3:3	Vetenskapsrådet: Förvaltning	167 731	−1 000
3:4	Rymdforskning och rymdverksamhet	1 112 356
3:5	Rymdstyrelsen: Förvaltning	35 448
3:6	Institutet för rymdfysik	57 106
3:7	Kungl. biblioteket	414 482
3:8	Polarforskningssekretariatet	49 636
3:9	Sunet	49 183
3:10	Överklagandenämnden för etikprövning	5 363
3:11	Etikprövningsmyndigheten	42 663
3:12	Nämnden för prövning av oredlighet i forskning	8 200
3:13	Särskilda utgifter för forskningsändamål	88 995
4:1	Internationella program	81 589
4:2	Avgift till Unesco och ICCROM	30 886
4:3	Kostnader för Svenska Unescorådet	10 645
4:4	Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning	35 143
	Summa	83 315 865	−1 899 000

Politikens inriktning

Inledning

Sverige borde ha världens bästa skola, och på många skolor bedrivs utbildning av lärare i världsklass som hjälper eleverna att upptäcka nya världar. Samtidigt finns det betydande skillnader både mellan skolor och mellan klassrum, som gör att alla elever inte får samma möjligheter till en god utbildning.

Det finns skolor i Sverige där mindre än hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. De eleverna riskerar att aldrig slutföra en gymnasieexamen och det betyder ökad risk att hamna i utanförskap. Därför är en av de viktigaste reformerna för att motverka ett växande utanförskap att höja kunskapsresultaten i svensk skola.

När skolan fungerar för alla och i hela Sverige så stärks sammanhållningen. De internationella kunskapsmätningarna PISA och Timss som publicerades hösten 2016 visade ett trendbrott, men svenska elever presterar fortfarande på eller under genomsnittet inom OECD. Över 15 procent av eleverna hade inte behörighet till gymnasiet sommaren 2019.

Vi kan inte vara nöjda med att Sverige hamnat efter andra länder när det gäller kunskapsnivåerna. Vårt välstånd bygger på vår förmåga att ta vara på den senaste forskningen och omsätta det i nya jobb. Därför behöver svensk utbildningspolitik skärpas. Den ska präglas av höga förväntningar, tydliga krav och fokus på kunskap. Därför prioriterar Moderaterna reformer som ökar tiden mellan elever och skickliga lärare, såsom exempelvis språkförskola, mer undervisningstid i lågstadiet och lovskola.

Reformer av svensk utbildning ska i första hand utvärderas i förhållande till om de ökar eller minskar elevers kunskapsresultat. Skolan har flera viktiga uppdrag, men för Moderaterna är kunskap alltid prioriterat.

Utgifter som faller under andra utgiftsområden

Utökad undervisningstid

Elever i svensk skola har betydligt mindre undervisningstid än elever i andra jämförbara länder. Skolans fokus på viktiga baskunskaper som att läsa, skriva och räkna måste öka. Därför vill Moderaterna öka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet, eftersom forskning pekar på att tidiga insatser är avgörande för att fler elever ska nå kunskapsmålen. Moderaterna föreslår att anslag 1:1 i utgiftsområde 25 ökas med 225 miljoner 2020, 900 miljoner 2021 och 1 350 miljoner 2022 för att utöka undervisningstiden i lågstadiet.

Utökad lovskola

Lovskola är ett sätt att ge elever som behöver det mer undervisningstid. Moderaterna vill utöka satsningen på lovskola och införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola i fyra veckor i årskurs 6 till årskurs 9. Lovskolan ska vara obligatorisk för alla elever som i dessa årskurser inte har tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet. Genom extra stödinsatser som läxhjälp och utökad lovskola kan antalet elever som inte blir behöriga till gymnasiet minskas.

Moderaterna föreslår att anslag 1:1 i utgiftsområde 25 ökas med 350 miljoner kronor från och med år 2020 för att införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola i fyra veckor i årskurs 6 till årskurs 9.

Anslag 1:1 Statens skolverk

Moderaterna minskar anslaget med 9 miljoner kronor från år 2020 och framåt till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:2 Statens skolinspektion

Varje elev i Sverige har rätt till en bra utbildning. Det ska inte spela någon roll vilken skola man går i, utan alla skolor ska vara bra skolor. Tyvärr finns det skolor där mer än hälften av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet. Det är skolor som behöver en palett av insatser för att vända utvecklingen och höja kunskapsresultaten.

Moderaterna vill därför reformera Skolinspektionen så att myndigheten får ett utökat uppdrag att granska alla landets skolor i förhållande till ett antal nationella kvalitets- och kunskapsmål. Därefter ska de skolor som behöver det få stöd och resurser att genomföra de förändringar som behövs för att vända resultaten. Det kan handla om fler lärare, utökat specialpedagogiskt stöd eller förändringar i skolans ledning och styrning. Skolor som trots insatser inte kan garantera alla elever en god utbildning ska kunna tvångsförvaltas, och ytterst stängas, av Skolinspektionen.

För att påbörja arbetet med en reformerad skolinspektion med ett utökat uppdrag tillför Moderaterna anslag 1:2 50 miljoner kronor år 2020, 50 miljoner kronor år 2021 och 50 miljoner kronor år 2022.

Moderaterna minskar anslaget med 6 miljoner kronor från år 2020 och framåt till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Moderaterna minskar anslaget med 8 miljoner kronor från år 2020 och framåt till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

Lärarassistenter till skolor i utsatta områden

Allt fler skolor anställer nu lärarassistenter för att avlasta lärarna med administrativt arbete så att de kan fokusera på kärnverksamheten – undervisningen. Arbetsuppgifterna handlar om att organisera nationella prov, boka lokaler, planera in föräldrasamtal, frånvaroadministration med mera. Detta är en positiv utveckling som bidrar till att uppvärdera läraryrket. Jobbet som lärarassistent kan också vara en första väg in i skolans värld för ungdomar.

I skolor i utsatta områden är behovet av administrativ avlastning ofta särskilt stort. Undervisningen kräver mer tid och det finns fler elever med sociala problem som kräver extra mycket samverkan mellan elevhälsa, föräldrarna och andra myndigheter. Arbetsmiljön för lärarna på dessa skolor är också en anledning till att många skickliga lärare väljer bort att jobba där, då timmarna inte räcker till för att klara den höga arbetsbelastningen. Moderaterna har därför i förra årets budget tillfört anslaget 150 miljoner kronor årligen så att fler lärarassistenter kan anställas i skolor som ligger i utsatta områden. Regeringen tillför ytterligare medel till lärarassistenter från år 2020 och framåt. Moderaterna anser att ytterligare riktade medel inte är nödvändigt utan tillför i stället skolan resursförstärkningar via ett utökat anslag till kommunerna under utgiftsområde 25. Moderaterna föreslår därför att anslag 1:5 minskas med 500 miljoner kronor från år 2020 och framåt.

Obligatorisk språkförskola för nyanlända barn från tre års ålder

Förskolan har idag ett uppdrag att stödja barn i deras språkutveckling, både på barnens modersmål och på svenska. Det finns dock forskning som tyder på att förskolor där majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska inte lyckas med uppdraget. För de barn som aldrig eller mycket sällan möter svenska språket i hemmet behövs en särskild språkförskola för att de ska kunna svenska när de börjar skolan.

Språkförskolan ska rymmas inom ordinarie förskoleverksamhet med särskild tid avsatt för svenskundervisning av nyanlända barn. Kommunerna ska ha möjligheter att själva välja exakt hur språkförskolan organiseras, men det är viktigt att de nyanlända barnen möter svenskspråkiga barn i verksamheten. Språkförskolan innebär att barnen ska gå 15 timmar i veckan på förskolan och att särskild tid ska läggas på undervisning i svenska. Dessutom föreslår vi att svenska språkets roll stärks i läroplanen och kompetensutveckling för förskollärare, men även fler utbildningsplatser.

Regeringen ska återkomma med ett lagförslag till riksdagen som gör språkförskola obligatorisk för nyanlända barn från tre års ålder. Men i avvaktan på lagstiftningen och för att redan från start stärka de små barnens svenskkunskaper avsätter Moderaterna medel som huvudmän kan söka för att påbörja införandet av en språkförskola.

Moderaterna tillför därför anslag 1:5 20 miljoner kronor 2020, 40 miljoner kronor 2021 och 40 miljoner kronor 2022 för dels sökbara medel, dels inrättande av obligatorisk språkförskola för nyanlända barn från tre års ålder, när sådan lagstiftning finns på plats. Denna satsning gäller utöver de medel som tillfördes i förra årets budget.

Undervisning under skollov

Moderaternas satsning på lovskola återfinns under utgiftsområde 25. Moderaterna föreslår därför att anslag 1:5 minskas med 206 miljoner kronor från år 2020 och framåt för att statsbidraget för undervisning under skollov i stället blir ett generellt statsbidrag under utgiftsområde 25.

Utökade resurser till skolan via stärkta kommuner

Moderaterna anser att svensk skola skulle gynnas av en minskning av antalet specialdestinerade statsbidrag till förmån för ökade allmänna bidrag till landets kommuner. Moderaterna tar därför bort statsbidraget för undervisning under skollov och tillför medlen till allmänna bidrag till kommunerna i stället. Anslag 1:5 minskas därmed med 206 miljoner kronor årligen från år 2020.

Anslag 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

Förberedelse av en tioårig grundskola med skolstart i årskurs 1 vid sex års ålder

För att ytterligare stärka elevernas lärande vill Moderaterna införa en tioårig grundskola med skolstart i årskurs 1 vid sex års ålder. Detta innebär att dagens förskoleklass görs om till ny årskurs 1 och att lågstadiet blir fyraårigt. De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar och förändringen innebär att sexåringarna knyts till grundskolans personal, kompetens, läroplan och resurser. Dagens lärare i förskoleklassen har viktiga kunskaper om barnens tidiga lärande som måste tas tillvara i sexåringarnas lärande. Det är därför viktigt att dessa lärare får en möjlighet att komplettera sin kompetens i exempelvis läs- och skrivinlärning och bedömning, vilket många i dag saknar. Regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola enligt ovan och återkomma till riksdagen med lagförslag.

Anslag 1:11 Fler anställda i lågstadiet

Regeringen har valt att minska anslaget för fler anställda i lågstadiet för att finansiera andra prioriterade satsningar såsom anslag 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet. Moderaterna anser dock att det är en felaktig prioritering. Anslag 1:16 har kritiserats för att inte nå de skolor där medlen behövs som mest och Skolverket har i sin utvärdering av statsbidraget (dnr 2018:1060) kommit fram till att bidraget riskerar att förstärka ojämlikheten i finansieringen av skolan, vilket är tvärt emot det egentliga syftet. Moderaterna har i stället valt att minska antalet specialdestinerade statsbidrag, också de som gäller skolan. Istället får Sveriges kommuner 7,5 miljarder extra för att undvika skattehöjningar och neddragningar på kärnverksamheten, inte minst skolan.

Anslag 1:14 Bidrag till lärarlöner

Högre lön för skickliga lärare

Skickliga lärare ska ha bra betalt, och Sveriges lärare ska känna sig trygga med att de riktade lönehöjningar som görs i dag ska fortsätta att gälla. Samtidigt måste mer göras för att fler av våra skickligaste lärare ska söka sig till de skolor som har de största utmaningarna. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs även möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Därför vill Moderaterna att den införda höjningen av lärarlönerna med tre miljarder kronor ska ligga kvar, samtidigt som vi står bakom utbyggnaden av karriärtjänstsystemet och satsningen på fler förstelärare i utanförskapsområden. Förstelärare i utanförskapsområden ska ha ett lönetillägg på 10 000 kronor.

Anslag 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

Anslag 1:16 minskas med 1 385 miljoner kronor år 2020, 2 730 miljoner kronor år 2021 och 2 730 miljoner kronor år 2022 för att finansiera andra prioriterade satsningar såsom utökad undervisningstid, lovskola och förstärkta allmänna bidrag till kommunerna.

Anslag 1:19 Myndigheten för yrkeshögskolan

Moderaterna minskar anslaget med 1 miljon kronor från år 2020 och framåt till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 2:1 Universitetskanslersämbetet

2:2 Universitets- och högskolerådet

Moderaterna minskar anslaget med 2 miljoner kronor från år 2020 och framåt till följd av att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.

Anslag 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Moderaterna anser att det är viktigt att svensk grundforskning av högsta kvalitet fortsatt kan stödjas och främjas. Regeringen har valt att minska anslaget till Vetenskapsrådet. Moderaterna motsätter sig detta och ökar i stället anslag 3:1 med 150 miljoner kronor 2020, 150 miljoner kronor 2021 och 150 miljoner kronor 2022.

Anslag 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Kristina Axén Olin (M)
Maria Stockhaus (M)	Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Noria Manouchi (M)	Ann-Britt Åsebol (M)
Ulrika Heindorff (M)