Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bostadsbristen i Västsverige och tillkännager detta för regeringen.
Förlorade skatteintäkter och arbetstillfällen, produktionsbortfall och segregation är en risk om inte fler bostäder byggs.
Under den föregående mandatperioden genomfördes flera reformer som syftar till ökat bostadsbyggande – bland annat investeringsstöd för byggande av hyresrätter, byggbonus för kommuner som tar ansvar för bostadsförsörjningen, stimulanser för upprustning och renovering samt ett antal regelförenklingar som gör det lättare att bygga. Detta har lett till ett rekordhögt byggande som vårt land inte haft under de senaste 25 åren.
Men då bostadsbyggandet varit för lågt under många år är bostadsbristen akut. I Boverkets bostadsmarknadsenkät anger 243 kommuner underskott på bostäder. På tre års sikt bedömer 196 kommuner att man fortfarande har underskott. Västsverige är inget undantag trots de satsningar som hittills gjorts. I Boverkets analys för 2018 beskrivs att det ansträngda läget på Västra Götalands läns bostadsmarknad har förstärkts. Boverket meddelar att 700 000 bostäder behöver byggas i Sverige över en tioårsperiod. Den befolkningstillväxt som beräknas och de tillväxtmöjligheter regionen bidrar till för hela landet gör att behovet av bostadsbyggande i Västsverige är stort och påverkar hela Sverige.
De ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggandet har förändrats snabbt i Sverige från slutet av 2017 med sjunkande priser för bostadsrätter. Osäkerheten om den framtida prisutvecklingen antas leda till att det finns risk för att takten i bostadsbyggandet minskar i delar av landet. Det riskerar att minska incitamenten för att bygga blandat, vilket skulle få negativa effekter på integration, tillväxtmöjligheter och trygghet.
Mer sammanbundna regioner kan bidra till att öka tillgången till bostäder. Infrastruktursatsningar som det västsvenska paketet med en tågtunnel i Göteborg innebär möjligheter för ny bostadsbebyggelse, möjliggör att arbeta på annan plats än där man bor och underlättar kompetensförsörjning. På så vis skapas fler jobbchanser på lång sikt.
Boendet är idag en barriär som delar olika sociala grupper och generationer från varandra. Det finns ett behov av ett mer blandat boende för att motarbeta segregation mellan generationer och inkomstgrupper. För allas lika livschanser och att göra det möjligt att byta boendeform, bör social hållbarhet beaktas vid bostadsbyggande och fler hyresrätter byggas.
Fler bostäder gör det lättare för företag att hitta rätt kompetens. Var femte rekrytering misslyckas. Saknas tillgängliga bostäder hämmas även möjligheten till rekrytering och tillväxt blir inte verklig.
Bostadsbristen är idag särskilt stor i storstäderna, vilket drabbar såväl studenter som vill flytta som äldre som vill byta bostad vid ändrade livsvillkor.
|
Ann-Christin Ahlberg (S) |
|
|
Paula Holmqvist (S) |
Jörgen Hellman (S) |
|
Gunilla Svantorp (S) |
Carina Ohlsson (S) |
|
Petter Löberg (S) |
Sara Heikkinen Breitholtz (S) |
|
Hans Hoff (S) |
Adnan Dibrani (S) |
|
Patrik Björck (S) |
Aylin Fazelian (S) |
|
Lars Mejern Larsson (S) |
Johan Büser (S) |
|
Mikael Dahlqvist (S) |
Mats Wiking (S) |
|
Erik Ezelius (S) |
Gunilla Carlsson (S) |
|
Kenneth G Forslund (S) |
Anna Johansson (S) |
|
Mattias Jonsson (S) |
|