Inget är viktigare än att alla barn får en bra start i livet. Förskolan ska erbjuda barn en trygg omsorg och är också viktig för att stimulera barns utveckling. Det ger den enskilda människan större chanser att lyckas senare i livet, utjämna livschanser mellan elever med olika bakgrund och ökar likvärdigheten. Förskolans kompensatoriska uppdrag är viktigt och ska stärkas och resurser ska, liksom i skolan, fördelas utifrån behov. Förskolan ska ha ett pedagogiskt uppdrag och ett lärande perspektiv och vara lättillgänglig för alla. Förskolan ska förbereda barnen för skolan. Målet är att alla barn ska ha läsandets grunder när de slutar förskolan.
Förskolan ska inte vara skola, men den ska ha ett lärande perspektiv. Målet ska vara att alla förskolegrupper, förutom utpräglade småbarnsgrupper, ska ledas av en legitimerad förskollärare som har det pedagogiska ansvaret. Förskolan har sedan 2010 en läroplan som tydligare fokuserar på det pedagogiska uppdraget. Krav ska ställas på den pedagogiska omsorgen att följa läroplanen och vara underställd en förskola för utbildning och pedagogisk ledning. Grunden till barns senare läsvanor läggs redan innan de börjar skolan. Detta betyder särskilt mycket för barn till utrikesfödda. Deras språkutveckling går snabbare och de klarar grundskolan bättre om de går i förskolan. Alla barn i förskolan ska ha rätt till modersmålsstöd.
I den politiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, det s.k. januariavtalet, har de fyra partierna enats om flera förslag om behovet av ökad språkinlärning och fokus på svenska språket som Liberalerna drivit, t.ex. förslaget om rätt för nyanländas barn till en obligatorisk språkförskola från tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan. De förslag som läggs fram i denna motion berör de frågor som ligger utanför denna överenskommelse.
Huvudmännen måste ta ansvar för att personaltätheten och barngruppernas storlek är anpassade till lokala förutsättningar och behov. Skolverkets rekommendationer i detta avseende ska i möjligaste mån följas. Om så görs behövs det inte att i nationella dokument reglera barngruppernas storlek i detalj på förskolan.
Alla barn ska få utvecklas precis som de vill, oavsett de könsstereotyper som finns. Liberalerna vill att alla pedagoger och förskolor aktivt arbetar med genuspedagogik.
Idag har barn till föräldralediga och arbetslösa rätt till 15 timmar i veckan på förskolan. Liberalerna vill se över möjligheten att detta ändras till 30 timmar i veckan för alla barn från ett års ålder. Därutöver är det så att allt fler föräldrar arbetar på udda arbetstider. Det är därför viktigt att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid för föräldrar som behöver det på grund av arbete och familjesituation.
Skolinspektionens tillsyn över förskolan, med fokus på kvalitet och måluppfyllelse, bör stärkas. Skolinspektionens nuvarande tillsyn av kommunerna ska kompletteras med regelmässiga stickprov genom besök på ett antal förskolor hos varje huvudman. Kraven för att etablera en förskola ska skärpas och så långt som möjligt efterlikna de som finns för skolor. För att ytterligare skärpa tillsynen bör staten ta ett större ansvar för godkännande och tillsyn av förskolorna, t.ex. bör inrättandet av en nationell förskoleinspektion övervägas.
Alla föräldrar har idag rätt att välja förskola för sina barn finansierad med en förskolepeng som följer barnet till den förskola som väljs. För att underlätta valet av förskola, som bör ske digitalt, ska huvudmännen administrera en gemensam kö och ge god information om förskolorna inför valet på flera språk.
|
Roger Haddad (L) |
|
|
Johan Pehrson (L) |
Maria Nilsson (L) |
|
Lina Nordquist (L) |
Gulan Avci (L) |
|
Christer Nylander (L) |
Mats Persson (L) |
|
Allan Widman (L) |
Maria Arnholm (L) |