Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor och tillkännager detta för regeringen.
För att möta utmaningar inom vård och omsorg krävs en omfattande rekrytering av nya undersköterskor. Statistiska centralbyrån beräknar att det kommer att saknas 161 000 undersköterskor till år 2035.
Yrkets attraktionskraft och status behöver höjas. Vid Kommunalarbetareförbundets kongress 2016 beslutades om att förbundet ska arbeta för att undersköterskorna ska få en yrkeslegitimation. Men i praktiken är det en fråga för hela samhället, inte enbart Kommunal. Det handlar om att trygga en god välfärd.
Fokus handlar om patientsäkerheten och att öka kvaliteten inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Förbättra villkoren för personalen genom att yrkesrollen och ansvarsområdet blir tydligare. Med en skyddad yrkestitel blir det tydliga kompetenskrav och reglerade utbildningsvägar för att få titulera sig som undersköterska. Det kan också ha effekt på såväl psykisk som fysisk arbetsmiljö, vilket i förlängningen också torde komma brukare och vårdtagare till nytta.
Bland Kommunals medlemmar har cirka 85 procent av undersköterskorna yrkesutbildning och har därmed goda möjligheter att direkt kvalificera sig för en skyddad yrkestitel.
Idag har många undersköterskor kompetens att utföra arbetsuppgifter som utförs av andra yrkesgrupper. Det skulle förenkla samarbetet i vårdteamet när rollerna blir tydligare. En skyddad yrkestitel kan skapa ett tydligare ansvarsområde.
I Danmark infördes undersköterskelegitimation redan år 2008. Det har enligt den information jag inhämtat gett en större respekt och förståelse för undersköterskeyrket. Det är tydligt vilka arbetsuppgifter som yrkesutövaren har kompetens att utföra, och just därför stärks roll och ansvar på jobbet. Yrkesrollen blir starkare.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
|