Motion till riksdagen
2019/20:3244
av Johanna Jönsson m.fl. (C)

Migration och mottagande

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan styra om så att skyddsbehövande människor i första hand kommer till Europa på säkra och lagliga vägar och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på för att EU tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att asylpolitiken på EU-nivå är så robust att avtal med tredjeland för att hindra migration inte ska behövas, men att man om sådana avtal ändå sluts bör verka för att värna demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, principen om non-refoulement, asylrätten och ett värdigt mottagande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur människor som har fått asyl ska kunna kvalificera sig in i välfärden och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur man kan göra det mer attraktivt för arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Centerpartiet, Liberalerna och regeringspartierna har genom januariavtalet kommit överens om att genomföra flera reformer inom migrationsområdet. Många av dessa processer pågår nu. Därför gör vi endast några nedslag i motionen som redogör för våra övergripande ingångar i migrationspolitiken.

En hållbar och långsiktig migrationspolitik

Mer än 70 miljoner människor befinner sig på flykt runt om i världen. De allra flesta söker skydd i närområdena, men en del söker skydd i Europa. Asylrätten bygger på att den som vill söka asyl måste ta sig till det land man vill söka skydd i. Detta i kombina­tion med de överenskommelser och avtal som EU sluter med tredjeländer för att stoppa migranter och flyktingar att komma till Europa sätter många i en mycket svår situation. I de fall sådana avtal sluts är det därför viktigt att de negativa effekterna minimeras och att man värnar mänskliga rättigheter.

Centerpartiet värnar asylrätten men vill att människor i behov av skydd i första hand ska komma till Sverige på lagliga och säkra vägar utan att behöva riskera sina liv. Vi vill därför prioritera kvotflyktingar och utöka de lagliga vägarna. Det innebär att den som kommer hit som kvotflykting även fortsättningsvis ska få till exempel permanent uppehållstillstånd och tillgång till välfärden, medan regelverket för den som kommer hit på egen hand ska vara i linje med andra EU-länders och bygga på en gradvis kvalifice­ring in i välfärdens ersättningssystem. Ett system där fler skyddsbehövande kommer på säkra och lagliga vägar skulle också innebära bättre förutsättningar för mottagandet i våra kommuner.

För den som söker asyl ska asylprocessen vara snabb och rättssäker. Den som får avslag ska skyndsamt återvända.

För att få en hållbar migrationspolitik behöver hela EU ta ett delat ansvar för flyk­tingar. Vi har länge pekat på behovet av att EU tar ett betydligt större, gemensamt, ansvar för flyktingsituationen. Därför är det viktigt att de pågående omför­handlingarna på EU-nivå av den europeiska asyllagstiftningen (CEAS) resulterar i ett fungerande omfördelningssystem som innebär ett större delat ansvar inom unionen. På så sätt kan vi undvika att situationen 2015 återupprepar sig.

Arbetskraftsinvandring – en stor tillgång för Sverige

Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. Dessutom innebär arbetskrafts­invandringen en säker väg hit för personer som har möjlighet att bidra med kompetens, kunskap och viktigt arbete.

Därför har vi under flera år drivit på för att problemen med kompetensutvisningar ska lösas. Antalet kompetensutvisningar har minskat, men viss kvarstående problematik återstår. Vår utgångspunkt är att en arbetstagare inte ska straffas när en arbetsgivare gör fel.

En negativ konsekvens av kompetensutvisningarna är att Sverige har kommit att uppfattas som ett mindre attraktivt land att arbeta i. Samtidigt är många företag beroende av arbetskraftsinvandringen, och konkurrensen om arbetskraft mellan vissa länder är hög. Åtgärder behöver därför vidtas för att se till att arbetskraftsinvandrare väljer att arbeta i just Sverige. Det förutsätter också att vi har ett fungerade och samordnat system när man väl kommer hit.

 

 

Johanna Jönsson (C)

 

Daniel Bäckström (C)

Magnus Ek (C)

Martina Johansson (C)

Kerstin Lundgren (C)

Annika Qarlsson (C)

Linda Ylivainio (C)

Helena Vilhelmsson (C)

Ola Johansson (C)

Johan Hedin (C)

Lars Thomsson (C)