I Sverige räknas inte Polismyndighetens tjänstedjur som djur, utan som egendom. Detta är ovärdigt ett land som Sverige där vi har hög moral vad avser hantering av våra djur. Om ett tjänstedjur utsätts för våld av något slag ska detta ses som ett extra allvarligt fall av djurplågeri och bör därför dömas hårdare än vanligt djurplågeri. Exakt straffskala bör utredas och hänsyn tas till nuvarande eller kommande lagstiftning på området.
För djurplågeri döms man i Sverige till maximalt 2 år i fängelse, och för grovt jaktbrott kan straffet utdömas till 4 år. Det är orimligt att den som allvarligt plågar ett tamdjur kan undkomma med lägre straff än någon som begår grovt jaktbrott. Regeringen Löfven tillsatte en utredning som ska se över straffskalan vid brott mot djur, där utredningen ska säkerställa att de allvarligaste brotten mot djur har tillräckligt stränga straff. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020. Det är givetvis ett fint initiativ, även om en utredning knappast behövs för att konstatera att brott mot såväl människor som mot djur kan vara olika grova. Tiden då rättsväsendet undervärderar den här typen av brott mot djurens välfärd måste vara över varför regeringen snarast bör
utforma en ny lag om grovt djurplågeri. Regeringen bör även återkomma med förslag som syftar till en ny lag om djurplågeri mot tjänstedjur.
|
Markus Wiechel (SD) |
|
|
Richard Jomshof (SD) |
Sara Gille (SD) |