Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en heltäckande skyddande lagstiftning för system- och demokratihotande brott och tillkännager detta för regeringen.
Kristdemokraterna delar remissinstansernas kritik om att propositionen pekar ut vissa grupper som mer skyddsvärda än andra och att det inte är lämpligt att lägga en sådan skärpning i 29 kap. 2 § brottsbalken. Vi delar dock uppfattningen att förtroendevalda så som folkets politiska företrädare är extra skyddsvärda i en demokrati och att brott mot dem kan bli skadligt för demokratin. Våldsbejakande politiska grupper kan utöva våld och hot mot förtroendevalda för politiska vinster, men även kriminella aktörer kan söka att påverka politiska beslut för egen vinning. Det som emellertid är problematiskt är att det finns en mängd andra personkategorier som också är skyddsvärda. Propositionen nämner bl.a. journalister och debattörer men även sjukvårdspersonal och andra personkategorier som inte räknas in under skyddet för våld eller hot mot tjänsteman. Men detta är också mycket viktigt. Förtroendevalda är en mycket viktig del av den demokratiska och politiska processen, men det är också väldigt många andra. Journalister och redaktioner har exempelvis utsatts för hot, våld och sabotage på senare år. Bibliotekarier är en annan grupp där det larmas om hot och våld. Det är därtill beklagligt att det kan framstå som att förtroendevalda stiftar lag som lyfter ut just förtroendevalda som extra skyddsvärda med en särskild straffskärpningsgrund samtidigt som andra grupper lämnas utanför.
Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör återkomma med förslag som lyfter frågan på ett mer heltäckande sätt, där system- och demokratihotande brottslighet omfattas i större utsträckning än i nuvarande proposition. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Andreas Carlson (KD) |
|
|
Robert Halef (KD) |
Ingemar Kihlström (KD) |
|
Tuve Skånberg (KD) |
Lars Adaktusson (KD) |
|
Mikael Oscarsson (KD) |
|