Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minimimåttet för fångade flodkräftor och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska flodkräftans bestånd har minskat med omkring 97 procent och arten är i dag rödlistad som akut hotad. Det värsta slaget mot flodkräftans livsmiljö var när nordamerikanska signalkräftor planterades in i svenska vatten på 1960-talet, vilka senare visade sig bära på kräftpest men också var motståndskraftiga mot sjukdomen.
Flodkräftan däremot dör av pesten. I dag finns färre än 1 000 kända svenska vatten med flodkräfta. Det krävs många och omfattande åtgärder på olika plan för att rädda artens överlevnad. En av dem kan vara att säkerställa flodkräfthonans reproduktion.
Visst skydd för flodkräftan finns i förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen och i Fiskeriverkets föreskrift (2011:13) om utsättning samt flyttning av fisk i andra fall än mellan fiskodlingar, men fler åtgärder måste till för att säkerställa artens överlevnad.
Den tidigare fiskeriförordningen (1982:126) reglerade i 17 § minimimåttet för en kräfta som får fiskas. Endast kräftor med minst måttet 9 cm från spetsen av pannhornet till den fasta kanten av den mellersta stjärtfenan fick fiskas. Denna ordning gällde fram till den första januari 1994, då det i stället infördes regler om privat förvaltning. Detta betyder i klartext att fiskerättsinnehavaren bestämmer över kräftfisket i enskilt vatten. För allmänt vatten i sjöarna Vänern, Hjälmaren och Vättern gäller särskilda regler. Där kan yrkesfiskare ges tillstånd till kräftfiske av länsstyrelsen. I Vättern kan även allmänheten fiska kräftor på allmänt vatten vissa helger i augusti och september. För Vänern, Hjälmaren och Vättern gäller minimimåttet 10 centimeter.
För att skydda den akut hotade flodkräftan är nya regler kring fisket på gång efter årsskiftet. Men reglerna gäller framför allt fiskeområden och hanteringen av den invasiva arten signalkräfta, som är bärare och smittspridare av kräftpest. Om förslaget går igenom kommer till exempel allmänhetens rätt att fiska signalkräftor i Vättern att begränsas från fem till två helger, med start andra fredagen i augusti.
En återgång till den gamla skrivningen i förordningen, fast med inriktning på flodkräfta, skulle möjliggöra för kräfthonan att hinna reproducera sig minst en gång innan hon fångas. Ett minimimått på 9 cm skulle säkra reproduktionen och ge bättre förutsättningar för beståndsåterväxten, vilket borde vara helt i linje med arbetet för att bevara flodkräftan.
Det finns heller ingen godtagbar anledning att inte släppa tillbaka flodkräftor som är mindre än 9 cm, eftersom matnyttan på en liten kräfta näst intill är obefintlig. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Runar Filper (SD) |
|