Public service är djupt rotat i det svenska samhället. Genom avtal med staten, i syfte att till viss del styra innehållet, ska public service ha ett specifikt innehåll som ska präglas av folkbildningsambitioner. Public service ska enligt nuvarande riktlinjer erbjuda en mångfald av åsikter, tillvarata olika intressen samt erbjuda en hög kvalitet. De består därför av ett antal andra lika viktiga komponenter. Public service-bolagen (SR, SVT och UR) ägs i dag av en stiftelse där styrelserna inte får ha några ledamöter med politisk koppling. Dessa bolag ska ha en direktkoppling till allmänheten, varför det också länge har finansierats av publiken via en radio- och tv-avgift. Ett sändningstillstånd reglerar bolagens uppdrag och man har fastslagna principer om att värna opartiskhet och saklighet. Bolagens opartiskhet är grunden för verksamhetens legitimitet, varför det är viktigt att det finns en god kontrollfunktion. En instans som i dag arbetar med denna typ av granskning är granskningsnämnden, som i dag har uppdraget att pröva huruvida de program som public service tillhandahåller följer fastställda regler om opartiskhet. Granskningsnämnden får emellertid bara granska enskilda inslag, varför den inte kan granska generella eller övergripande delar av public service. Granskningsnämnden saknar även sanktionsmöjligheter, vilket begränsar nämndens möjlighet till inverkan. På sikt kan detta bli ett problem för public service då den granskande instansen praktiskt taget saknar befogenheter, vilket riskerar att underminera legitimiteten för public service. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att stärka granskningsnämndens roll, genom att exempelvis införa sanktionsmöjligheter.
I Sverige har vi i dag tre public service-bolag, trots en alltmer digitaliserad marknad, vilket kan anses både förlegat och ineffektivt. Vi lägger i dag ungefär lika lång tid på mediekonsumtion som tidigare men utbudet är betydligt större än vad det har varit förut och våra medievanor har förändrats radikalt. En sammanslagning av public service-bolagen skulle göra organisationen mer kostnadseffektiv och samtidigt mer spetsig, när en moderniserad samordning också effektiviseras. Till skillnad från andra liknande europeiska företag finns det i Sverige i dag flera medarbetaruppsättningar på de respektive programområdena och flera ledningar på de olika nivåerna. Det finns således också flertalet styrelser med liknande uppdrag. Ett samlat bolag skulle följaktligen kunna bidra till en stark och högkvalitativ public service-nyhetsbyrå med en enda gemensam webbplats, vilket också skulle innebära kraftiga besparingar för public service. Det finns i dag flertalet exempel på hur olika länder, som exempelvis Danmark och England, använt sig av ett enda starkt public service-företag, varför det inte bör vara alltför svårt att lyckas med något liknande i Sverige. Av den anledningen bör riksdagen tillkännage för regeringen att den bör verka för att slå ihop de svenska public service-bolagen till ett bolag.
Den samhällsnyttiga funktionen av public service är värd att bevara, men den måste samtidigt också förbättras. Att public service i dag enbart ägnar sig åt att belysa viktiga samhällsfrågor är likaså felaktigt då de tre bolagen ägnar en stor del av sin tid och sina resurser åt mer lättsamma program. Som exempel stod budgeten för underhållning under 2017 för över 20 procent av programkostnaden, vilket nästan motsvarar den totala satsningen på nyheter. I SVT erbjuds filmvisning och andra typer av underhållningsprogram, samtidigt som SR sänder närapå lika mycket musik som vissa privatägda musikkanaler.
Public service ska tillhandahålla sådant som inte tillgodoses av redan aktiva privata aktörer och det ska vara samhällsnyttigt. Det är likaså oacceptabelt att skattebetalarnas tillgångar används på ett sätt som bidrar till konkurrens med privata mediebolag. Då det är uppenbart att public service kan minska sitt utbud bör regeringen förtydliga ägardirektiven så att de inte tillåts att konkurrera med den kommersiella verksamheten. Vidare bör riksdagen, som en följd av det breda utbud som finns i Sverige på den kommersiella marknaden, tillkännage för regeringen att den bör utreda en möjlig
utförsäljning av delar av public service som i dag inte behövs, för att genom smalare public service öka kvaliteten.
|
Markus Wiechel (SD) |
|