Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förändring av skollagen som möjliggör för barn att delta i fritidshemmens verksamhet på lika villkor och tillkännager detta för regeringen.
Fritidshemmets primära uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan samt att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Många lever kvar i den gamla föreställningen att fritidshemmens främsta uppgift är att stimulera lek och erbjuda en meningsfull fritid när barnens föräldrar förvärvsarbetar. Men det senaste decenniet har fritidshemmens roll utvecklats och knutits ännu närmare skolans uppdrag. Läroplanen betonar att fritidshemmen ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Skolverkets kunskapsskrift ”Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan” pekar på att fritidshemmet rör sig i ett gränsland mellan skola och omsorg. Den verksamhet som fritidshemspersonalen ska tillhandahålla ska inte enbart stödja och stimulera barnens utveckling utan även komplettera förskoleklassen och skolans verksamhet genom att bidra till ökad måluppfyllelse.
Utvecklingen mot ett ökat kunskapsfokus inom fritidshemmen gör att frågan om vilka barn som ska omfattas av verksamheten aktualiseras. Skollagen möjliggör i dag för kommuner att i praktiken utesluta barn till arbetssökande och föräldralediga från fritidshemmens verksamhet om inte särskilda skäl föreligger. En del kommuner har valt att även omfatta dessa grupper men variationerna är stora mellan landets kommuner. Fritidshemmen tycks också ofta användas som en budgetregulator av kommunerna i tider av ekonomiska begränsningar. Det har lett till större barngrupper och att läroplanens intentioner inte kunnat fullbordas som det är tänkt. Sammantaget ser vi fritidsverksamheter med varierande kvalitet och omfattning runt om i landet.
Förändringar i lagstiftningen bör övervägas för att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda alla barn plats i fritidshem. Att vissa barn får ta del av verksamheten och andra inte riskerar att förstärka ojämlikheten. Fritidshemmens uppgift att komplettera och stödja skolans verksamhet försvåras om inte alla barn har möjligheten att delta i verksamheten. Vi ser också hur barns tillgång till en rik fritid styrs av föräldrarnas socioekonomiska status. Genom en möjlighet för alla barn att gå på fritids skulle alla barn också kunna erbjudas meningsfulla aktiviteter även utanför skoltid och under lov.
|
Serkan Köse (S) |
|