Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Tabeller
1 Kristdemokratiska utgångspunkter
2 Förstärkningar av nuvarande pensionärers ekonomi
2.1 Höjt bostadstillägg för pensionärer
3 Sverige står inför en stor demografisk utmaning
3.1 Riktålder för pension
3.2 Fler behöver arbeta mer och längre
3.3 Åtgärder för ett senarelagt utträde från arbetsmarknaden
3.3.1 Åtgärder för en tidigarelagd etablering på arbetsmarknaden
4 Mer jämställda pensioner
4.1 Stärkt pensionsrätt för barnår
4.2 Automatiskt delad premiepension för föräldrar
4.3 Ändrade kvalificeringsregler för garantipension
5 Övriga budgetpåverkande anslagsförändringar
Tabell 1 Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (KD) |
|
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
14 940 800 |
−500 000 |
|
1:2 |
Efterlevandepensioner till vuxna |
9 804 900 |
|
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
10 026 300 |
+301 000 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
1 174 500 |
−0 |
|
2:1 |
Pensionsmyndigheten |
595 896 |
|
|
Summa |
36 542 396 |
−199 000 |
|
Tabell 2 Avvikelser gentemot regeringen
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen (KD) |
|||
|
|
|
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
–500 |
–500 |
–500 |
|
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
+301 |
+401 |
+501 |
|
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
–0 |
–0 |
–0 |
|
|
Summa |
–199 |
–99 |
+1 |
||
1 Kristdemokratiska utgångspunkter
Att bygga ett samhälle seniorvänligt där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för Kristdemokraterna. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som graden av respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen.
Årsrika personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Man ska kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Äldre ska ses som unika personer med skilda intressen och bakgrunder, behandlas väl och kunna känna välbefinnande.
En sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får och kan inte bara handla om vård och omsorg. I Sverige har vi satt våra fysiska behov i sådant fokus att de sociala, själsliga och andliga lätt glöms bort eller negligeras. Det friska åldrandet, att se äldre som en resurs att ta till vara och att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är lika viktiga beståndsdelar. Att känna välbefinnande och meningsfullhet är viktigt för alla människor. Det offentligas insatser ska medverka till detta. Alla har rätt att åldras med bibehållen värdighet, men många äldre känner i dag oro inför de sista åren av livet. För många äldre är påtvingad ensamhet och isolering en bister realitet.
Kristdemokraterna ser flera angelägna politiska åtgärder och reformer som på såväl kort som lång sikt stärker äldres ekonomiska ställning. En viktig grund är dock den pensionsreform som trädde i kraft 2003. Denna garanterar pensionssystemets stabilitet och är något som Kristdemokraterna värnar.
Kristdemokraterna har i budget efter budget föreslagit kraftiga förbättringar för pensionärer där vi har finansierat ett fullständigt borttagande av skillnaden i beskattning mellan pension och lön. Vi vet att detta spelar stor roll för enskildas, inte minst äldre kvinnors, ekonomi och för möjligheten att flytta till ett anpassat boende. Genom att Kristdemokraternas och Moderaternas gemensamma budget antogs av riksdagen i december 2018 genomfördes en skattesänkning som kom alla pensionärer till del. Hade regeringens budgetproposition för 2019 gått igenom hade endast pensionärer med en pension över 17 200 kronor per månad fått sänkt skatt. KD/M-budgeten innebar också att den särskilda löneskatt för äldre som vänsterregeringen införde kunde tas bort den 1 juli 2019. En viktig åtgärd; vi behöver uppmuntra erfarna socialsekreterare, barnskötare, lärare och sjuksköterskor med flera att arbeta vidare efter 65 års ålder och då är en extraskatt på denna kompetens förödande.
Vi har också drivit krav om förbättringar för de sämst ställda pensionärerna. Under våren har regeringen realiserat pensionsgruppens förslag om förbättrat grundskydd för pensionärer, något Kristdemokraterna även har argumenterat för i pensionsgruppen.
Värdighet känner ingen ålder. Ytterst är ett seniorvänligt samhälle en fråga om etik och anständighet.
2 Förstärkningar av nuvarande pensionärers ekonomi
Kristdemokraterna har länge varit drivande för att sänka skatten för pensionärerna. Under alliansregeringarna 2006–2014 förhandlade vi fram hela fem sänkningar av skatten på pensioner och därutöver tre höjningar av bostadstillägget för pensionärer. För en ”garantipensionär” kom detta att innebära motsvarande en extra pensionsutbetalning per år, jämfört med om förändringarna inte hade vidtagits.
Den 1 januari 2020 kommer troligen Pensionsgruppens, och därmed Kristdemokraternas, förslag om en höjning av garantipensionen (+200 kronor) för nästan 700 000 pensionärer och en höjning av taket i bostadstillägget (till 7 000 kronor) att träda i kraft. Det ligger helt i linje med Kristdemokraternas politik, även om vi menar att det finns ytterligare åtgärder som bör vidtas som vi pekar på nedan.
2.1 Höjt bostadstillägg för pensionärer
Cirka 290 000 pensionärer får i dag bostadstillägg för pensionärer (BTP) som är ett tillägg till den allmänna pensionen, garantipensionen och äldreförsörjningsstödet, som alla är en del av grundskyddet för pensionärer. Det riktar sig med andra ord till de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Ett allvarligt problem är att flera pensionärer som har rätt till detta tillägg inte ansöker om det. Enligt Riksrevisionen är det i dag 129 000 pensionärer som har rätt till bostadstillägget men som av olika anledningar inte tar del av detta.
Till följd av att hushållens inkomster har ökat, räntorna har varit låga och bostadsbristen har varit stor under 2000- och 2010-talen har bostadspriserna gått upp kraftigt. Detta har även gällt hyrorna, även om de har stigit i lägre takt.
Kristdemokraterna har länge drivit på för en höjd BTP då det är en satsning som stärker pensionärer med små marginaler och drivit denna fråga i Pensionsgruppen. De förbättringar som nu föreslås av Pensionsgruppen är därför ett steg i rätt riktning. Men vi vill gå ännu längre. Vi vill att hyrestaket i bostadstillägget höjs till 7 500 kronor för ensamstående och till 3 750 kronor per person för sammanboende, i jämförelse med Pensionsgruppens förslag om 7 000 för ensamstående och 3 500 för sammanboende.
Sammantaget lägger Kristdemokraterna 301 miljoner kronor 2020, 401 miljoner kronor 2021 och 501 miljoner kronor 2022 på ett förbättrat bostadstillägg för pensionärer.
3 Sverige står inför en stor demografisk utmaning
Sveriges befolkning lever i genomsnitt allt längre, och den så kallade försörjningskvoten växer. Den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder blir mindre och mindre i förhållande till övriga åldersgrupper, med resultatet att försörjningsbördan för dem som arbetar ökar.
År 2015 var Sveriges försörjningskvot knappt 75, vilket innebar att 100 personer i den antagna arbetsföra åldern 20–64 år skulle försörja nästan 75 personer i icke arbetsför ålder. Enligt SCB:s prognos kommer denna kvot år 2060 att uppgå till 92 personer.
Denna demografiska utmaning kan förväntas skärpas ytterligare framöver till följd av de senaste årens stora migration till Sverige, förutsatt att inte sysselsättningsgraden bland utrikes födda, framför allt hos utomeuropeiskt födda, förbättras drastiskt.
Sammantaget innebär den demografiska utvecklingen stora ansträngningar för hela samhällsekonomin, och därigenom för såväl finansieringen av vår gemensamma välfärd som för pensionernas utveckling och för äldres generella välstånd. Utmaningen är av en sådan dimension att framtiden för välfärdsstaten som vi känner den hänger på hur Sverige klarar av att möta den.
Sedan vårt nuvarande pensionssystem sjösattes har medellivslängden förlängts med nästan tre år. Detta är positivt men innebär också, givet att inget görs, att pensionerna blir lägre eftersom de måste räcka under en längre tid. Pensionsgruppen, där Kristdemokraterna ingår, har därför lagt fram ett förslag om riktålder och förändringar av lägsta ålder för uttag av pension. Dessa förslag kommer att hanteras av riksdagen hösten 2019.
Med riktålder avses åldersgränser för pension som automatiskt justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Det är ingen fast pensionsålder som föreslås, utan man ska även fortsättningsvis ha möjlighet att själv bestämma när man vill gå i pension. Med en riktålder undviker vi en situation där pensionerna annars sjunker för varje generation givet att medellivslängden fortsätter att öka.
Pensionsgruppens förslag är att under en övergångsperiod justera den lägsta åldern för uttag av allmän pension, garantipension och justerar som en konsekvens av detta den så kallade LAS-åldern:
För att Sverige ska klara av att möta den demografiska utmaningen behövs till att börja med en långsiktigt stark och stabil ekonomisk tillväxt och en hög sysselsättningsnivå. Det krävs att fler arbetar mer. Fler ska få chans att arbeta 100 % av sin förmåga. För att åstadkomma detta behövs i sin tur en generell ekonomisk politik som främjar innovationer, risktagande, entreprenörskap, företagande, arbete och en välfungerande matchning på arbetsmarknaden.
Även om svensk ekonomi i dag går starkt kommer inte denna situation att vara för evigt. Det är från det perspektivet olyckligt för både nuvarande och kommande pensionärer att regeringen länge har fört en politik som inte i tillräcklig utsträckning stärker Sveriges konkurrenskraft långsiktigt. Kristdemokraterna för i motsats till detta en politik som sänker skatten på arbete och företagande och som har som ett huvudsakligt mål just att stärka svensk konkurrenskraft.
Tätt sammankopplat med den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen är behovet av att den genomsnittliga aktiva tiden på arbetsmarknaden förlängs. Politiken kan och bör göra en hel del för att skapa både bättre förutsättningar och starkare incitament för detta. Det som oftast behandlas i debatten är förslagen på åtgärder för att få äldre att stanna kvar längre i arbetslivet. Vanligast förekommande är diskussionen kring pensionsåldern.
3.3 Åtgärder för ett senarelagt utträde från arbetsmarknaden
Det är naturligt att pensionsåldern justeras uppåt när medellivslängden stiger. År 2018 var medellivslängden för kvinnor 84,25 år, medan männens medellivslängd var 3,5 år kortare, 80,78 år. Sedan pensionsreformen 1994 har medellivslängden ökat med 2,87 år för kvinnor och 4,7 år för män. Det har därför varit naturligt att se över gränserna för uttag av inkomstgrundande allmän pension och även se hur vi kan senarelägga utträdet från arbetsmarknaden. Kristdemokraterna vill stärka incitamenten och möjligheterna för äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. I dag får den som har fyllt 65 år men fortfarande arbetar ett fördubblat jobbskatteavdrag, vilket följaktligen gör att vederbörande får behålla mer av sin lön efter skatt jämfört med en person som inte har uppnått denna ålder. Kristdemokraterna vill även ge dem som är 69 år eller äldre och fortsätter att arbeta ytterligare en skattelättnad. För en äldre med 20 000 kronor i inkomst ger det cirka 1 000 kronor mer per månad i sänkt skatt, utöver det redan förhöjda jobbskatteavdraget. Reformen kostar cirka 1,4 miljarder kronor per år 2020–2021 och 1,5 miljarder kronor 2022.
3.3.1 Åtgärder för en tidigarelagd etablering på arbetsmarknaden
Att äldre arbetar längre upp i åldrarna kan dock inte vara det enda svaret på den demografiska utmaningen. Sannolikt finns till och med större möjligheter att förlänga arbetslivet genom att sänka den genomsnittliga åldern för när unga gör entré på arbetsmarknaden. Enligt SCB har etableringsåldern – definierat som åldern då minst 75 procent av en årskull förvärvsarbetar – under 2000-talet pendlat mellan 26 och 29 år för män och 29 och 32 år för kvinnor, vilket är att jämföra med en etableringsålder på 20 och 21 år i början av 1990-talet.
Varje år med vilken denna etableringsålder kan sänkas är viktigt såväl för samhället som för pensionssystemet, men också för den enskildes framtida pension. Samhället och pensionssystemet skulle gynnas av en högre sysselsättning med mer inbetalda skatteintäkter och sociala avgifter. Den enskilde skulle samtidigt få en högre livsinkomst och följaktligen också mer i pension då den dagen kommer. Den pensionskrona som betalas in tidigt får fler år på sig att växa med ränta-på-ränta-effekten än den pensionskrona som betalas in sent.
Den senare effekten ska inte underskattas. Pensionsförvaltaren Alecta presenterade i rapporten ”Ett långt arbetsliv börjar tidigt” från 2014 flera räkneexempel på hur den totala månatliga pensionen kan se ut beroende på om en person etablerar sig på arbetsmarknaden vid 25 eller 30 års ålder. Exempelvis kan pensionen för en privatanställd tjänsteman med svag löneutveckling skilja sig åt mer än 4 000 kronor per månad.
För att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden vill Kristdemokraterna därför stärka de ekonomiska incitamenten för unga att stå till arbetsmarknadens förfogande och börja arbeta tidigare. Dels gör vi detta genom att införa ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer yngre än 23 år. Vid sidan om att göra det mer lönsamt att arbeta för alla unga så ökar denna skattesänkning också attraktiviteten i de inträdesjobb som Kristdemokraterna och den dåvarande alliansregeringen lade fram förslag om, och som syftar till att förenkla för bland annat de unga som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma i egen försörjning. Kristdemokraterna satsar 1,055 miljarder kronor per år 2020–2021 och 1,1 miljard 2022 för detta.
För att tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden för fler skjuter Kristdemokraterna till 200 miljoner kronor per år 2020–2022 för att införa en examensbonus för personer som tar ut en akademisk examen innan de fyller 25 år. Denna bonus består i en tvåårig förlängd tid med dubbelt jobbskatteavdrag, alltså fram till 27-årsdagen. För att skapa ytterligare incitament till en tidigarelagd etablering på arbetsmarknaden föreslår Kristdemokraterna även en viss förändring av studiemedelssystemet. I dag kan studenter få studiemedel i högst sex år för studier på heltid på högskoleutbildningar och andra eftergymnasiala utbildningar, detta oavsett om studierna leder mot en examen eller inte. Kristdemokraterna menar att tidsgränserna för studiemedel på eftergymnasial nivå bättre bör anpassas till utbildningarnas längd. Det antal månader med studiemedel som det ska finnas en generell rätt till bör bli färre än i dag, samtidigt som studerande på längre utbildningar och studerande som ska bygga på en examen på grundnivå bör ges möjligheter att få ytterligare studiemedel.
Kristdemokraterna anser alltså att vissa bör kunna få studiemedel under en längre tid än i dag, varigenom drivkraften för välplanerade och effektiva studier ökar. Studerande på längre utbildningar bör likaså ges bättre möjligheter att kunna slutföra sina studier. Konkret anser Kristdemokraterna att universitets- och högskolestudenter ska ha en generell rätt till studiemedel i fyra år. Efter fyra år med studiemedel måste den som önskar mer studiemedel kunna uppvisa antingen en examen från en minst treårig utbildning, eller minst tre års fullgjorda studier på en utbildning som syftar till en examen som omfattar minst 3,5 års heltidsstudier.
Med detta förslag kommer det inte att i lika hög utsträckning som i dag vara möjligt att läsa enbart fristående kurser på lägre nivåer eller att byta mellan olika utbildningar, även om förslaget lämnar ett utrymme för felval och andra förseningar på upp till ett år. För studerande som vill komplettera en treårig examen med till exempel en masterutbildning eller med andra påbyggnadsstudier, samt för studerande på längre utbildningar, kommer som i dag att lämnas ett utrymme för minst sex års studier.
Sverige har en hög genomsnittlig examensålder i en internationell jämförelse. Enligt OECD (2018) hade Sverige en examensålder på 30,5 år för de som läst masterutbildningar. I likhet med övriga länder är trenden att unga tar sin examen allt senare. Att de unga blir allt äldre innan de kommer ut i arbetslivet är ett problem då det innebär att de har färre år på sig att spara ihop till den egna pensionen. Till detta kan konstateras att den så kallade utbildningspremien är låg i Sverige. Enligt OECD:s rapport ”Education at a Glance” är löneskillnaden bland EU-länderna 52 procent mellan dem som har en högskoleutbildning och dem som har en gymnasieexamen, medan den är 22 procent i Sverige.
Det finns därför anledning att se över vad som kan göras för att tidigarelägga inträdet på arbetsmarknaden. Vinsterna för samhället, pensionssystemet och den enskilde i en tidigarelagd genomsnittlig examensålder är desamma som anges ovan. Men därutöver kan också tilläggas att dagens höga examensålder leder till minskad produktivitet bland de sysselsatta eftersom det arbete som studenterna utför före och under studietiden som regel är mindre produktivt än det arbete som de kan utföra när de har slutfört sina studier.
Rent samhällsekonomiskt blir också den akademiska utbildningen mer lönsam ju tidigare i livet den sker, helt enkelt för att den då medför fler yrkesverksamma år med en högre produktivitet. Ju längre tid en person tar på sig för att slutföra en specifik akademisk utbildning, desto högre blir också kostnaderna för studiemedel.
Dagens kvinnliga ålderspensionärer har i regel lägre pension än manliga ålderspensionärer. Det beror på att kvinnor i genomsnitt har en lägre pensionsgrundande inkomst än män, vilket i sin tur huvudsakligen grundar sig på att kvinnor historiskt har arbetat färre år än män och på ojämlikheter i lönestrukturen.
Enligt SCB är den enskilt största förklaringen till löneskillnaderna mellan män och kvinnor att kvinnor och män finns i olika yrken. Därutöver har män i genomsnitt högre lön än kvinnor i de flesta yrken, även i många kvinnodominerade sådana. En annan faktor bakom skillnaderna i mäns och kvinnors pensioner är att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten och att de oftare går ned i arbetstid när barnen är små.
4.1 Stärkt pensionsrätt för barnår
Sedan 1999 finns i pensionssystemet, tack vare ett kristdemokratiskt initiativ, en rätt att tillgodoräkna sig pensionsrätt för så kallade barnår. Det innebär att upp till fyra år kan räknas som pensionsgrundande för den av föräldrarna som har haft en lägre inkomst, bland annat på grund av längre föräldraledighet och deltidsarbete. Denna reform har varit viktig eftersom den dels stärker framför allt kvinnors pensioner, dels signalerar att det är en viktig samhällsinsats att ta hand om sina barn.
I dag arbetar många kvinnor deltid även efter barnets fyraårsdag. För att ytterligare kompensera de föräldrar som går ned i arbetstid, eller är hemma med sjuka barn i större utsträckning – vilket fortfarande oftast är kvinnor, vill Kristdemokraterna utöka antalet barnrättsår från fyra till fem. Dessutom föreslår vi en höjning av den generella jämförelseinkomsten i barnrättsåren från 75 procent till 85 procent, så att de med lägst inkomst får en högre pensionsrätt. Vi avsätter 2,4 miljarder kronor för vartdera året 2020–2022 för detta ändamål och finansierar det genom att pensionsrätterna för studieår slopas.
Detta är förslag som också Pensionsmyndigheten har fört fram. Enligt myndigheten uppskattas dessa förändringar minska gapet mellan mäns och kvinnors intjänande till den allmänna pensionen med cirka 0,8 procentenheter.
4.2 Automatiskt delad premiepension för föräldrar
Alltför få känner till möjligheten att överföra den så kallade premiepensionen mellan gifta och registrerade partner, så att pensionen utjämnas något mellan den som tjänar mer och den som tjänar mindre.
Jämställdhetsskäl talar starkt för att grundregeln ska vara att makar automatiskt delar lika på den intjänade premiepensionen så länge de har barn som inte har fyllt tolv år och att de som vill frångå denna regel aktivt bör begära detta. Det ska också i fortsättningen vara möjligt att överföra hela sin premiepension till sin make, maka eller registrerade partner. Det bör utredas om samma förutsättningar kan gälla sammanboende med gemensamma barn.
I dag innebär en delning av premiepensionen också att överföringen minskas med 6 procent, så att mottagaren får 94 procent av beloppet medan resten av pengarna fördelas till samtliga pensionssparare som så kallad arvsvinst. Kristdemokraterna föreslår att detta avdrag slopas helt eftersom en överföring av premiepensionsrätt inte ska bestraffas utan uppmuntras.
4.3 Ändrade kvalificeringsregler för garantipension
Garantipensionssystemet är en förmånsbestämd grundtrygghet till dem som har haft en låg eller ingen förvärvsinkomst under livet. Den är, tillsammans med bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstödet, en del av grundtryggheten för pensionärer och baseras på den enskildes civilstånd, hur stor hans eller hennes inkomstpension är och hur länge han eller hon har bott i Sverige. En person måste ha varit bosatt i Sverige i minst tre år för att ha rätt till garantipension men för att få full garantipension krävs att personen har bott 40 år i Sverige från och med det år då vederbörande fyllde 16 år till och med året för 64-årsdagen. Den tid som en person har varit bosatt i Sverige kallas för försäkringstid.
I dag finns särskilda regler för beräkning av försäkringstiden för personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl, som alternativt skyddsbehövande eller som övrig skyddsbehövande. Dessa får i vissa fall tillgodoräkna sig bosättningstiden i sitt tidigare hemland som försäkringstid för garantipension. Kristdemokraterna anser att denna undantagsregel ska tas bort. Det innebär att dessa personer, liksom andra som inte har kvalificerat sig för garantipension, i stället kommer att få äldreförsörjningsstöd, vilket leder till ökade kostnader inom anslag 1:4 med 100 miljoner kronor per år.
Detta innebär en besparing på 500 miljoner kronor per år 2020–2022 inom anslag 1:1.
5 Övriga budgetpåverkande anslagsförändringar
Med anledning av att vi höjer bostadstillägg för pensionärer minskar behovet av försörjningsstöd, varför anslaget 1:4 minskas med 100 miljoner kronor per år 2020–2022.
|
Hans Eklind (KD) |
|
|
Pia Steensland (KD) |
Michael Anefur (KD) |
|
Acko Ankarberg Johansson (KD) |
Roland Utbult (KD) |
|
Gudrun Brunegård (KD) |
|