Hot och våld på landets akutmottagningar sker dagligen. Gängskjutningar leder ofta till att den skjutne kommer till akutmottagningen följd av anförvanter och rivaler. Uppgörelser mellan kriminella sker framför ögonen på patienter och personal. Detta skapar otrygghet och hindrar personalen från att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i förlängningen leder till att människoliv riskeras. 2018 registrerades mer än 3 000 hot och våldshändelser vid de stora sjukhusen i Skåne. Detta är självklart helt oacceptabelt, och kraftfulla åtgärder måste omgående vidtagas för att stävja denna utveckling.
Den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft den första augusti 2018 gav rätten till brottsbekämpande myndigheter, medieredaktioner, köpcentrum med flera att själva avgöra behovet av att sätta upp bevakningskameror. Detta var ett steg i rätt riktning, men vi kan konstatera att det finns ytterligare platser där beslut om bevakningskameror bör kunna fattas av den som ansvarar för platsen. En sådan typ av plats som uppenbarligen glömdes bort är våra sjukhus. Sjukhusen har möjlighet att ansöka om kamerabevakning hos Datainspektionen, men förfarandet tar lång tid och utgången är oviss. Därför borde kamerabevakningslagen ändras så att tillståndsplikten för sjukvårdsinrättningar ersätts med anmälningsplikt.
En annan trygghetsskapande åtgärd, som ganska enkelt borde gå att genomföra, är införande av larmbågar på akutmottagningar och eventuella andra utsatta platser på sjukhusen för att kunna upptäcka knivar, handeldvapen och andra farliga föremål.
Högre straff för hot och våld mot särskilt utsatta yrkesgrupper har diskuterats mycket de senaste åren, och för vissa kategorier har straffskalorna justerats. Till de grupper gentemot vilka hot och våld redan omfattas av högre straff bör sjukvårdspersonal adderas.
|
Boriana Åberg (M) |
|