Bostadsrätt anses vara en fördelaktigare form av boende än hyresrätt eftersom den oftast stiger i värde och ägaren har större inflyttande över sin bostad. Men den kan också vara ett stort ekonomiskt risktagande. För de flesta människor är inköpet av bostad den största affären man gör under sitt liv, och då är det rimligt att det ska finnas skyddsmekanismer. De senaste årens avslöjanden i Sydsvenskan om gravt misskötta bostadsrättsföreningar visar med all önskvärd tydlighet att lagstiftningen behöver skärpas. Idag kan en styrelse helt legalt på egen hand fatta beslut om att föreningen ska låna stora summor pengar, och teckna omfattande, ibland mycket ofördelaktiga, avtal. Det finns en gråzon där stora, dyra renoveringar och ombyggnadsprojekt kan beslutas av styrelsen utan att föreningsstämman tillfrågas.
Fallet där en bostadsrättsförening i Malmö som plundrades på uppemot en kvarts miljard kronor genom att föreningsstyrelsen beställde renoveringar och betalade i förskott till skumraskföretag är ett exempel på hur oskyldiga människor kan få sina ekonomier förstörda.
Det finns ett annat uppmärksammat fall om en bostadsrättsförening i en känd byggnad i Malmö. De senaste sex åren har föreningen varken lämnat in årsredovisning eller skattedeklaration. I vintras struntade föreningen i att betala värmeräkningarna, och skulden till leverantören Eon överstiger en miljon kronor. I början av september stängdes vattnet i fastigheten av på grund av obetalda räkningar. Sammanlagt har föreningen 111 betalningsanmärkningar på sammanlagt 5,7 miljoner kronor.
Med den nuvarande lagstiftningen finns det ingen möjlighet att förhindra oseriösa aktörer från att ta över bostadsrättsföreningar, tömma dessa på alla tillgångar, och missköta dem åt det grövsta. Ett av problemen är att det inte sker någon kontroll av bostadsrättsföreningar, förutom från de egna medlemmarna. Detta förfarande är inte rättssäkert och måste ändras.
|
Boriana Åberg (M) |
|