Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att ta fram effektiva verktyg som individanpassad behandling, strategiskt förebyggande arbete och liknande åtgärder mot ätberoende och tillkännager detta för regeringen.
När man pratar om missbruk eller beroende så relaterar man oftast till narkotika eller alkohol men det är viktigt att komma ihåg att även mat- och sockermissbruk är beroendeframkallande, så kallade beroendesjukdomar. Med beroendesjukdomar är hjärnans belöningscentrum av central betydelse för att beroende ska kunna utvecklas. De är inte bara vanliga droger som går på belöningscentrumet och skapar kickar utan det gör även snabba kolhydrater som kommer från t.ex. socker, stärkelse och vitt mjöl. När stora mängder av snabba kolhydrater kommer in i kroppen producerar kroppen mycket insulin och blodsockret sjunker då under det normala och man får en så kallad ”bakfylla” som leder till att man måste stoppa i sig ännu mer snabba kolhydrater för att inte drabbas av obehagskänslor. Producenter blandar också gärna snabba kolhydrater med socker och koffein för att öka beroendegraden, vilket man kan se när det t.ex. gäller energidrycker men också choklad.
Ätberoende är en beteendestörning som på sikt bör kategoriseras i samma grupp som spelberoende. Dagens klassificeringssystem för psykiska sjukdomar tillåter inte en formell diagnos av ”ätberoende”, men mer forskning för att utforma kriterierna för denna diagnos vore på sin plats. I kampen mot spelberoende har man tagit fram effektiva verktyg som individanpassad behandling, strategiskt förebyggande arbete, minskat antal spelställen, inskränkt reklam för spel och åldersgränser, och det är viktigt att man nu ser över om inte liknande åtgärder kan sättas in mot ätberoende. Vården måste också få ett
större grepp kring fetma och på bättre sätt hjälpa personer att effektivt gå ned i vikt för ett bättre mående.
|
Jennie Åfeldt (SD) |
Christina Östberg (SD) |