Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt arbeta fram en nationell handlingsplan mot bortförande och bortgifte av barn och tillkännager detta för regeringen.
44 barn har hittills i år blivit bortförda och bortgifta mot sin vilja. Siffran om 44 barn kommer från region Östergötland där den nationella stödlinjen för hedersförtryck genom samtal och intervjuer med utsatta och oroliga fått vetskapen.
Mörkertalet är naturligtvis mycket större. Även om denna kriminella företeelse har förekommit under många år har skyddsnätet i Sverige, ytterst kommunerna, väldigt dålig kunskap om vilka som är i riskzonen, hur många de är och hur de ska arbeta för att förebygga detta brott. Ännu färre tjänstemän vet hur de ska hantera situationen när brottet är fullbordat.
Det förebyggande arbetet i kommunerna måste stärkas från grunden. Kommunerna, polisen, tandläkare, vården och socialtjänsten behöver föra statistik över antalet försvunna barn och myndigheter behöver arbeta tillsammans för att säkerställa att statistiken följs upp.
Alla kommuner bör utveckla en tydlig handlingsplan där det finns tidiga insatser liksom akuta åtgärder för att säkerställa att inget barn i Sverige blir bortförd och bortgift mot sin vilja. Handlingsplanen behöver innehålla vetskapen om och klara direktiv om hur man hjälper ett utsatt barn som systematiskt utsatts för övergrepp i hederns namn, tillbaka till ett normalt liv.
Myndigheterna behöver arbeta tillsammans, nationellt och internationellt, till dess att varje barn är återfunnet och satt i trygghet och att de skyldiga ställs inför rätta.
|
Ann-Sofie Alm (M) |
|