Att människor arbetar lägger grunden för vårt välstånd. Genom att företag växer och utvecklar nya tjänster och varor kommer fler människor i arbete och ekonomin stärks. Med en stark och växande ekonomi har vi möjlighet att satsa på välfärden och tillföra resurser till statens kärnuppgifter. Det här är grundskälen till att Moderaterna prioriterar en politik för ökad tillväxt och fler i arbete.
Moderaterna vill skapa ett företagsklimat som gör att fler företag kan startas och växa i Sverige. Det ska vara lätt att göra rätt och driva företag. Onödig skatteadministration som försvårar entreprenörskap ska stävjas. Företagare ska uppskattas mer än de beskattas.
Om man har en seriös ambition att stärka välfärden är åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och förbättra företagsklimatet något som bör prioriteras. Vi moderater vill att det ska finnas goda förutsättningar för att driva företag och att det alltid ska löna sig att jobba. Skattepolitiken påverkar företagandet i stor utsträckning. Det finns åtskilliga brister i dagens skattesystem, utöver enskilda skattenivåer, som försvårar för företagande. Tydliga brister med dagens system gällande företagens redovisningsförfarande till Skatteverket, personalliggare och möjligheten att få anstånd med inbetalning av skatt är exempel på sådant som försvårar för entreprenörer och företag i vardagen.
Skattereglerna som träffar stora grupper av entreprenörer och småföretagare, de så kallade 3:12-reglerna, är komplexa och innebär tidskrävande administration som drabbar de mindre företagen extra hårt. Tack vare M/KD-budgeten som bifölls i riksdagen 2018 togs ett viktigt steg för att förbättra 3:12-reglerna då ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag har underlättats och blivit mer rättvisa från och med 1 juli 2019. Samtidigt behöver mer göras för att förenkla 3:12-reglerna. För att bibehålla och stärka svensk konkurrenskraft behöver vi förenkla skattereglerna för våra småföretagare och våra entreprenörer. Vi vill därför se förenklingar av 3:12-reglerna inom ramen för en skattereform.
Syftet med personalliggarsystemet har varit att få bättre kontroll över fusk och stävja osund konkurrens inom ett antal olika branscher. Det personalliggarsystem som gäller för många branscher i det svenska näringslivet har både för- och nackdelar. Den tekniska utvecklingen, ordningen med individuella arbetsgivardeklarationer och de senaste årens erfarenheter av hur systemet har fungerat i olika branscher har tydliggjort att personalliggarsystemet inte fungerar optimalt idag. I vissa branscher är det tydligt att det har medfört en obefogat stor administrativ börda. Framför allt för många mindre företag är det här en börda som inte bara tar för mycket tid i anspråk, det blir även en kostnadsfråga som tynger verksamheten.
Samtidigt ska understrykas att det fusk och de oseriösa aktörer som personalliggarna syftade till att få bättre granskning av, nu visat sig inte direkt nås med dagens system. Det finns därför många delar i dagens personalliggarsystem som bör ifrågasättas. Det är för oss uppenbart att systemets nuvarande form behöver förändras för vissa branscher. Fusk och skattefiffel måste alltid stävjas med kraft genom tydliga regelverk. Med lagstiftning och system som utformas av politiker, om än med goda och tydliga intentioner, får aldrig innebära en oproportionerligt betungande börda för företag. Det är därför nu tid att öppna upp för förändring av personalliggarsystemets nuvarande form. Regeringen bör ges i uppdrag att se över systemet för personalliggare i syfte att lätta på den administrativa bördan för företag.
För att stärka svenska företags kompetensförsörjning bör ett justerat regelverk för kvalificerade personaloptioner införas. Alla företag upp till 250 anställda och med en nettoomsättning eller balansomslutning på upp till 350 miljoner kronor ska omfattas, utan tidsgräns för hur länge företaget har funnits. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för personaloptioner måste justeras för att fungera samtidigt som man ser över hur dagens regler kan göras mer generösa och omfatta fler bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för skatteläckage.
Företagare med elintensiv industriproduktion som vill ha energiskatten återbetald måste ansöka om det hos Skatteverket. Idag tolkas reglerna som så att stora företag, med större förbrukning, kan ansöka om återbetalning per månad – medan små företag bara får ansöka en gång om året. Det gör att småföretagare får ligga ute med större summor sett till sin omsättning, vilket kan hota likviditeten. Även små företag bör kunna ansöka om återbetalning kvartalsvis. Det är en märklig och onödigt administrativt betungande ordning att små och medelstora företag ska behöva ligga ute med stora summor för att sedan äska tillbaka delar av det som företaget betalat in till Skatteverket. Det här utgör ett typexempel på en onödigt betungande regelbörda som saknar ett rimligt syfte.
Dagens företrädaransvar kan försvåra rekrytering av erfarna styrelseledamöter, särskilt i innovations- eller entreprenörsbolag. Företrädare för ett aktiebolag blir i regel inte personligen ansvariga för skulder i bolaget. Personligt betalningsansvar kan dock uppstå för bolagets styrelseledamöter i vissa särskilda fall som regleras i aktiebolagslagen. Reglerna finns för att uppnå en balans mellan bolagets och borgenärernas intressen.
Företrädaransvaret innebär dock att styrelseledamöter kan bli betalningsansvariga för företagets skatter. Kunskapen om reglerna om företrädaransvar är bristfällig och de har dessutom kommit att tillämpas mycket strängt. Varje företrädare måste ha ingående kunskap om skatter och avgifter och företagets löpande möjlighet att betala dessa. Om denna kunskap brister kan det få stora oväntade konsekvenser i den privata ekonomin hos styrelseledamoten.
När man går längre vad avser skulder till det allmänna jämfört med andra skulder, gynnas det allmänna på ett sätt som inte framstår som rimligt. Det finns således anledning att se över reglerna om företrädaransvar i skatteförfarandelagen. För att underlätta för företags utveckling och tillväxt genom att kunna tillgodogöra sig goda råd genom en extern styrelseledamot behövs en förändring av företrädaransvaret, där nuvarande regler förändras.
Riksdagen gav i april 2015 regeringen i uppdrag att se över reglerna om företrädaransvar, om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Regeringen har den 7 september 2017 lämnat i uppdrag till Statskontoret att se över vissa delar av skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende skatterättsligt företrädaransvar. Uppdraget avser dock inte hela företrädaransvaret.
Statskontorets gjorda översyn är otillräcklig i flera avseenden, samtidigt som regeringen inte visar vilja att agera i frågan i något avseende.
|
Niklas Wykman (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Boriana Åberg (M) |
|
Kjell Jansson (M) |
Fredrik Schulte (M) |