Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utgiftsområde 13 omfattar nyanländas etablering, diskriminering, jämställdhet och segregation. Sverigedemokraterna har under lång tid påtalat brister i den politik som förts på dessa områden och har också kunnat visa på omfattande ineffektivitet.
Sverigedemokraterna delar den grundläggande utgångspunkten att likabehandling ska råda och att vare sig kön eller härkomst eller övriga diskrimineringsgrunder ska påverka en människas möjlighet att leva, verka och uppnå sina drömmar.
Avsevärt minskade nivåer på flyktingmottagandet medför stora kostnadsbesparingar på utgiftsområdet. Sverigedemokraterna motsätter sig ineffektiva och dyra etableringsåtgärder och anser det oacceptabelt att statliga medel går till exempelvis föreningar baserade på etnicitet och särskilda möjligheter som endast personer födda utanför Sverige kan ta del av. I stället bygger vår politik på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommit till vårt land förväntas och ges möjlighet att bli en del av vårt samhälle. De reformer vi gör inom andra områden, bland annat satsningar för en balanserad arbetsmarknad, en stark välfärd och ett levande näringsliv, kommer samtliga invånare till del och bygger ett sammanhållet Sverige.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men denna jämställdhet kan aldrig tas för given. Det krävs krafttag från samhällets sida för att ta itu med de hot mot jämställdheten som bland annat kvinnovåldet, hedersförtrycket och otryggheten bland unga tjejer vittnar om.
En dålig löneutveckling inom den kvinnodominerade offentliga sektorn i kombination med höga sjukskrivningstal bland kvinnor gör att kvinnliga pensionärer får betala ett högt ekonomiskt pris på ålderns höst. Därtill kan en dålig arbetsmiljö bidra negativt till både den psykiska och den fysiska hälsan.
Mer behöver göras för att komma åt det faktum att två tredjedelar av alla självmord begås av män, samtidigt som samma grupp söker hjälp för psykiatriska besvär i lägre utsträckning än kvinnor. Krafttag behöver också tas för att få bukt med att pojkar halkar efter tjejer i skolan i relativt tidig ålder och därför riskerar att inte kunna vidareutbilda sig i samma utsträckning.
I stället för att som nuvarande regering stirra sig blind på utfall av olika livsval, bör fokus ligga på att möjliggöra lika möjligheter för alla att fatta de beslut de själva vill. I stället för att styra människor i en viss riktning vill Sverigedemokraterna främja ett samhällsklimat där alla individers val respekteras, oavsett om dessa val bryter mot traditionella normer eller ej. Vi betonar vikten av lika möjligheter, snarare än lika utfall.
Svensk integrationspolitik är, och har under många år varit, omfattande. Integrationsinsatserna har varit av bred karaktär och de har kostat miljardbelopp. Trots detta ökar otryggheten, dödsskjutningarna, bilbränderna, våldet mot blåljuspersonal och sexualbrotten. Tidigare beprövad politik på området har fallerat och att fortsätta i samma riktning vore ansvarslöst. Vi väljer en annan väg. Vår politik fokuserar inte på särlösningar utan riktar sig till samtliga invånare. Våra reformer speglar detta.
Sverigedemokraternas övergripande vision för jämställdhetspolitiken är att såväl kvinnor som män ska ha samma möjligheter att skapa sig det liv de vill, och att ens kön aldrig ska utgöra ett hinder för att nå sina mål. Att kvinnor och män ska respekteras i lika hög utsträckning och därtill ha samma rätt till frihet och trygghet, i hemmet såväl som offentligt, är för oss en självklarhet. Sverigedemokraterna gör därför betydande satsningar för att komma åt det hedersrelaterade våldet samt för att förbättra kvinnors trygghet i vardagen.
Ett kunskapslyft behövs för att bättre kunna förstå hedersförtryckets uppkomst och strukturer samt för att på bästa sätt kunna hjälpa dem som utsätts. Samhället behöver tydligt markera mot hedersvåldet genom att skärpa de straff som utdelas för hedersrelaterade brott samt införa en egen brottsrubricering för hedersvåld. Därtill behövs stödinsatser för den individ som lyckas bryta sig loss från hedersförtrycket och ska påbörja ett nytt liv i frihet.
En kontaktförbudsreform behövs för att kunna skydda de personer som utsatts för våld i en avslutad eller pågående parrelation. Ingen kvinna ska behöva sätta livet till för att samhället brustit i sitt åtagande och misslyckats med att förhindra ett mord.
Det behövs fler anställda inom polisen så att våldtäktsanmälningar inte läggs på hög och glöms bort. Straffen för sexualbrott, olaga förföljelse och grov kvinnofridskränkning bör skärpas, och ett tydligare brottsofferperspektiv bör genomsyra rättsprocessen.
Med Sverigedemokraternas övriga reformer på migrationsområdet skulle merparten av de asylavgöranden som väntar på avgörande snabbt kunna behandlas. Eventuella satsningar för att främja etablering bör i princip inte ske förrän ett asylärende avgjorts. En liten del av anslaget används i dag till informationsförmedling och uppföljning av invandrares etablering i samhället. Det är Sverigedemokraternas mening att detta bör kunna inrymmas inom bland annat Migrationsverkets uppdrag och de anslagsposter som kommer myndigheten till handa. Sverigedemokraterna föredrar åtgärder som riktar sig bredare mot hela befolkningen framför specialåtgärder riktade mot grupper som avgränsats på etnisk grund.
Anslaget minskar i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets politik på det migrationspolitiska området, samt minskade kostnader för kommunerna i takt med att staten upphör att tvångsfördela nyanlända till kommuner vilka saknar kapacitet för detta. I praktiken innebär det att anslaget endast finns kvar för att fullfölja åtaganden gentemot kommuner som dimensionerat sitt mottagande efter de förutsättningar som gällt då staten lovat ersättningar i upp till 24 månader, samt för att erbjuda smärre ersättningar till de kommuner som kommer ta emot flyktingar fram till dess att svenskt asylmottagande beräknas upphöra.
Anslaget dras in i sin helhet då möjligheten till hemutrustningslån upphör. Hemutrustningslån finns i dag tillgängligt för den som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet eller är inskriven på Arbetsförmedlingen och har rätt till etableringsersättning samt var minst 18 år vid mottagandet.
Sverigedemokraternas uppfattning är att grundläggande standard och boenden i Migrationsverkets regi bör tillgodose behoven för den som är på flykt och att ytterligare hemutrustning bör finansieras av egna medel. Ifråga om anhöriga skärps kraven generellt avseende försörjning, varför hemutrustningslån inte heller ska behövas.
Hemutrustningslån fås med förmånligare villkor än vad som är fallet för vanliga låntagare. Möjligheten att inte behöva betala tillbaka lånet är stor. År 2017 beviljades anstånd på 11 500 lån, vilket motsvarar 16 procent av det totala antalet lån. Totalt 42 miljoner kronor efterskänktes, vilket motsvarar 18 procent av det utbetalade beloppet samma år. Mer än 700 miljoner kronor har efterskänkts sedan hemutrustningslånen infördes år 1991. Ytterligare 900 miljoner bedömdes år 2018 som osäkra fordringar av CSN.
Anslaget halveras då en nedläggning av myndigheten påbörjas. Det är Sverigedemokraternas analys att myndigheten fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet inom detta rättsområde då flertalet fall lösts genom förlikning i stället för att prövas rättsligt. Under de år som myndigheten existerat har den också ett flertal gånger kritiserats för att verka opinionsbildande snarare än som en stödinsats för dem som är i behov av hjälp vid rättsliga tvister.
Anslaget ökas eftersom det krävs utökade resurser för att stärka arbetet för kvinnofrid, och för att därtill förstärka och utvidga jourverksamheter. Inom anslaget omfördelas också en del befintliga resurser från så kallad jämställdhetsbudgetering och integrering till just brottsoffer- och jourverksamhet.
För att bekämpa hedersvåldet anser Sverigedemokraterna att det är extra viktigt att utsatta har någonstans att vända sig. Endast ett fåtal av landets kvinnojourer har hedersvåld som särskilt kompetensområde. Vi vill av den anledningen att det inrättas fler jourer dit specifikt utsatta för hedersvåld kan vända sig, där personalen har särskild specialistkunskap om hedersförtryck.
Sveriges kvinnojourer gör ett fantastiskt arbete när det kommer till att hjälpa kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Kortsiktig finansiering och ideellt arbete gör dock verksamheten osäker. Bristande resurser kan även leda till att många kvinnojourer ibland tvingas neka utsatta kvinnor plats. För att säkerställa trygghet och långsiktighet i kvinnojourernas arbete förespråkar Sverigedemokraterna ett ökat stöd till landets kvinnojourer.
Sverigedemokraterna vill utöka stödet till verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala som dels verkar som ett kunskaps- och resurscentrum, dels har hand om den nationella stödtelefonen dit våldsutsatta kvinnor kan vända sig om de behöver råd och stöd.
Det är Sverigedemokraternas fortsatta mening att myndigheten bör avvecklas samt att de uppdrag myndigheten tagit över bör återföras till deras ursprungliga aktörer. Sverigedemokraterna tar dock hänsyn till svårigheterna med att avveckla en myndighet på stående fot, och avser därför att i ett första steg halvera anslaget för att påbörja en avveckling, för att därefter dra in anslaget i sin helhet. Anslaget får användas i syfte att påbörja en nedläggning av myndigheten.
Sverigedemokraterna ser positivt på att kvinnor organiserar sig i olika sammanhang inom civilsamhället, men ser därtill vissa problem med ett särskilt anslag som bara kommer en specifik grupp till del. Sverigedemokraterna menar att det finns andra sätt att främja kvinnors organisering på utan ett riktat statsbidrag.
Sverigedemokraterna välkomnar visserligen regeringens ambition att motverka segregation men har en annan uppfattning beträffande hur segregationsbrytande åtgärder ska utformas. Ifråga om bland annat åtgärder för att främja etablering på arbetsmarknaden föredrar Sverigedemokraterna generella lösningar som är lika för alla medborgare framför åtgärder som riktas mot specifika grupper baserat på deras etnicitet. Dessa åtgärder återfinns inom andra utgiftsområden.
Mot bakgrund av regeringens tidigare resultat ifråga om segregationsbrytande åtgärder saknas skäl att anta att detta arbete mot segregation kommer att bli framgångsrikt eller mätbart. Ifråga om bland annat åtgärder för att främja etablering på arbetsmarknaden föredrar Sverigedemokraterna generella lösningar som är lika för alla medborgare framför åtgärder som riktas mot specifika grupper baserat på deras etnicitet. De mer effektiva och rättvisa åtgärder som Sverigedemokraterna väljer att prioritera återfinns inom andra utgiftsområden.
För många som har utländska föräldrar och växer upp i så kallade utsatta områden upplevs majoritetssamhället som någonting annorlunda. Många kan vittna om främlingskap och svårigheter att bli en del av det svenska samhället. Detta kan leda till frustration, hopplöshet och segregation. Den som står utanför det svenska samhället har också sämre möjligheter att stå emot förtryck och hedersnormer. För att underlätta för de barn som växer upp i utanförskapsområden vill Sverigedemokraterna att förskolan under vissa omständigheter ska vara obligatorisk för barn mellan tre och fem år. Förskolan ska då kunna fungera som ett fönster in i det svenska samhället. Förhoppningsvis ska detta kunna leda till att barn som växer upp i utanförskap ändå kan få med sig språket och en känsla av att det svenska samhället inte är någonting främmande utan i stället någonting man har förståelse för och en relation till sedan barndomen.
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Etableringsåtgärder |
156 430 |
−156 000 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
8 502 572 |
−4 251 000 |
|
1:3 |
Hemutrustningslån |
126 585 |
−126 585 |
|
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
126 955 |
−64 000 |
|
2:2 |
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. |
91 919 |
|
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
445 039 |
+50 000 |
|
3:2 |
Jämställdhetsmyndigheten |
70 000 |
−35 000 |
|
3:3 |
Bidrag för kvinnors organisering |
28 163 |
−28 000 |
|
4:1 |
Åtgärder mot segregation |
500 000 |
−500 000 |
|
4:2 |
Delegationen mot segregation |
18 000 |
−9 000 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
5:1 |
Obligatorisk förskola |
|
+210 000 |
|
Summa |
10 065 663 |
−4 909 585 |
|
1:1 Etableringsåtgärder
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–156 000 |
–112 000 |
–112 000 |
Anslaget dras in i sin helhet.
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–4 251 000 |
–4 959 000 |
–6 617 000 |
Anslaget minskas i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets politik. Anslaget finns kvar för att fullfölja statens tidigare ingångna åtaganden gentemot kommunerna.
1:3 Hemutrustningslån
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–126 585 |
–182 000 |
–188 000 |
Anslaget dras in i sin helhet.
2:1 Diskrimineringsombudsmannen
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–64 000 |
–129 000 |
–131 000 |
Anslaget halveras då nedläggning av myndigheten påbörjas.
Ändamål
Anslaget får användas i syfte att påbörja en nedläggning av myndigheten.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+50 000 |
+50 000 |
+50 000 |
Anslaget utökas för att stärka arbetet för kvinnors trygghet.
Ändamål
Utökningen av resurser syftar till att stärka arbetet för kvinnofrid och till att förstärka och utvidga jourverksamheter.
3:2 Jämställdhetsmyndigheten
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–35 000 |
–74 000 |
–75 000 |
Anslaget halveras då nedläggning av myndigheten påbörjas.
Ändamål
Anslaget får användas i syfte att påbörja en nedläggning av myndigheten.
3:3 Bidrag för kvinnors organisering
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–28 000 |
–28 000 |
–28 000 |
Anslaget tas bort i sin helhet.
Bemyndiganden
Sverigedemokraterna avslår regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–500 000 |
–250 000 |
–250 000 |
Anslaget tas bort i sin helhet.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–9 000 |
–18 000 |
–19 000 |
Anslaget halveras då nedläggning av myndigheten påbörjas.
Ändamål
Anslaget får användas i syfte att påbörja en nedläggning av myndigheten.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+210 000 |
+210 000 |
+210 000 |
Anslaget ska ligga till grund för att införa en obligatorisk förskola i utanförskapsområden.
|
Henrik Vinge (SD) |
|
|
Ebba Hermansson (SD) |
Magnus Persson (SD) |
|
Alexander Christiansson (SD) |
Sven-Olof Sällström (SD) |