Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverige har ett väl utvecklat studiestödssystem, vilket är ett av världens mest generösa system för att möjliggöra studier för unga människor från alla samhällsklasser. Sverigedemokraterna vill bevara detta generösa system eftersom samhället tjänar på en välutbildad befolkning. Det är rättvist med ett studiestödssystem där alla unga människor får möjlighet att studera och utveckla sina kunskaper och förmågor. I vissa avseenden behövs ett ännu mer generöst system, i andra avseenden har systemet blivit alltför generöst.
Satsningar på specifika grupper som innebär en snedfördelning och ojämlikhet är negativt. Likaså är satsningar utan samhällsnytta eller förväntade positiva effekter negativt. Däremot kan riktade satsningar med specifik samhällsnytta vara positivt. Det förekommer avsaknad av arbetskraft inom flera yrken där arbetsmarknaden har en stor efterfrågan. Att gynna studier till bristyrken är positivt både för den studerande och för samhället samt arbetsgivare.
Studiemedel motsvarande den neddragning som görs av Sverigedemokraterna på utgiftsområde 17 för ”Kunskapslyftet”, folkhögskolan, föreslås dras ner. Neddragningen avser den tidigare regeringens satsning på att personer skulle motiveras att söka utbildningsplatser på folkhögskolan. Den tidigare regeringens satsning på stöd till introduktionsprogram dras ner på grund av att det var riktat till en specifik grupp mottagare. Detta blir inte rättvist gentemot andra studerande. Däremot ser vi gärna ökade förmåner för studerande där ökat stöd har ökad samhällsnytta som syfte.
Studiestartsstödet kan inte tolkas annorlunda än att det är avsett för nyanlända personer. Syftet med satsningen skapar orättvisa mellan grupper där andra än nyanlända är hänvisade till att finansiera sina studier med studielån. Studiestartsstödet som bidragsform innebär att den nyanlände slipper ta studielån under en period. Stödet innebär en ojämlik snedvridning i studiefinansieringen. Förlängd möjlighet att ta studielån för den avsedda målgruppen är ett bättre alternativ.
För att ge incitament till studenter att utbilda sig till yrken där det råder brist på utbildad personal på arbetsmarknaden, föreslås ett riktat bidrag i form av förhöjt studiebidrag med 1 000 kronor extra per månad under studiemånaderna. Detta gäller de studenter som tar examen inom ett bristområde, vilket avser någon av de 10 utbildningar där störst brist på utbildad arbetskraft på arbetsmarknaden förekommer.
Sverige ska vara ett land där människor kan bo, verka och ha barnen i skola även utanför de större orterna. Det råder lärarbrist i glesbygd vilket behöver åtgärdas. Glesbygd avser de områden som av Jordbruksverket klassas som glesbygd. Det behöver vara attraktivt att arbeta i dessa områden. Examinerade lärare som tar anställning i de områden som av Jordbruksverket klassificeras som glesbygd ska få avdrag med 15 procent på sin studieskuld då de arbetar i glesbygd.
Den nuvarande polisbristen beror delvis på bristen av incitament att söka sig till och stanna kvar i yrket. Det krävs flera omfattande reformer i syfte att uppnå en väldimensionerad och välfungerande polismyndighet. En betald polisutbildning i form av en successiv, proportionerlig avskrivning av studielån för dem som arbetar vid myndigheten är en åtgärd som bör ligga till grund för det arbetet. Reformen ökar incitamenten för personer att söka sig till, och arbeta kvar vid, myndigheten. Studielån för poliser bör således skrivas av med en femtedel per år, i fem år, under tiden som den anställde polisen arbetar vid myndigheten.
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Studiehjälp |
4 382 408 |
−258 000 |
|
1:2 |
Studiemedel |
17 696 712 |
+770 000 |
|
1:3 |
Avsättning för kreditförluster |
1 855 904 |
+20 000 |
|
1:4 |
Statens utgifter för studiemedelsräntor |
167 518 |
|
|
1:5 |
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk |
62 150 |
|
|
1:6 |
Bidrag till vissa studiesociala ändamål |
27 000 |
|
|
1:7 |
Studiestartsstöd |
410 000 |
−410 000 |
|
1:8 |
Centrala studiestödsnämnden |
889 803 |
|
|
1:9 |
Överklagandenämnden för studiestöd |
16 905 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:10 |
Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd |
|
+230 000 |
|
1:11 |
Betald polisutbildning |
|
+100 000 |
|
Summa |
25 508 400 |
+452 000 |
|
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−258 000 |
−239 000 |
−239 000 |
Avdraget innebär minskning motsvarande studiemedel för regeringens utbyggnad av folkhögskolan enligt 2018 års budget. Avdraget innebär också högre stöd till introduktionsprogram tabell 3:6:5 enligt 2018 års budgetproposition.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+770 000 |
+810 000 |
+990 000 |
Satsningen innebär studiebidrag för studerande på någon av de tio utbildningar till yrken där störst arbetskraftsbrist råder på arbetsmarknaden, baserat på antal examinerade studenter år 2018. RUT 2019:750.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+20 000 |
+20 000 |
+20 000 |
Vi ökar anslaget som följd av vår politik om att avskriva studielån för polisstudenter som avslutar sin polisutbildning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−410 000 |
−410 000 |
−410 000 |
Avdraget avser att studiestartsstödet avsett för endast vissa grupper av elever tas bort.
Nya anslag
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+230 000 |
+230 000 |
+230 000 |
Satsningen avser kostnaden för studieskuldsavdrag för examinerade lärare som tar anställning i områden som av Jordbruksverket klassificeras som glesbygd, per år som de arbetar i en sådan kommun. RUT 2019:732.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+100 000 |
+100 000 |
+100 000 |
Satsningen innebär att studielån för poliser skrivs av med en femtedel per år i fem år, under tiden som den anställde polisen arbetar vid myndigheten. RUT 2019:1117.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
Ebba Hermansson (SD) |
|
Clara Aranda (SD) |
Linda Lindberg (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
|