Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utbildning och forskning utgör några av de viktigaste områdena för att bibehålla och utveckla samhället. Vårt samhälle är beroende av ett bra och högkvalitativt utbildningssystem för att fungera och utvecklas.
I förskolan läggs grunden för barnens framtid. Vistelse i förskolan ska innebära bästa tänkbara omsorg, trygghet, stimulans för utveckling, lärande samt god vistelse- och arbetsmiljö för barn och personal. I många fall är personaltätheten för låg för att barnen ska få nödvändig trygghet, kontinuitet, uppmärksamhet och omsorg. Låg personaltäthet inverkar också till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning, vilket är aktuellt på många håll. Förskollärare har exempelvis i Lärarnas tidning tagit upp problemen med brist på förskollärare, hög personalomsättning och ekonomiska nedskärningar.
Grundskolan utgör en viktig bas för såväl elever som samhället i stort, där barn och ungdomar växer, utvecklas samt inhämtar nödvändiga kunskaper.
I gymnasiet fördjupar eleverna de kunskaper de förvärvat i grundskolan. Den enskilde eleven beslutar inriktning inför det kommande yrkeslivet alternativt ser över möjligheten för eftergymnasiala studier. I detta skede är en tydlig koppling mellan skola, samhälle och yrkesliv av yttersta vikt i kombination med elevens tillgång till studie- och yrkesvägledning. Utbildning behöver i större utsträckning matchas efter arbetsmarknadens behov.
I grundskolan och gymnasieskolan finns i dag en problematik där välmående, arbetsmiljö och lärares situation försämrats i hög grad under senare år. De senast publicerade PISA-resultaten från 2015 (Programme for International Student Assessment) signalerade en vag uppgång. Nivån visar trots detta ett mycket svagt resultat i förhållande till svenska elevers resultat i tidigare studier och i jämförelse med elever i jämförbara länder.
Lärares arbetssituation behöver kraftigt förbättras och alla elever behöver få nödvändigt stöd. En tidigare i hög utsträckning oreglerad invandringspolitik har medfört negativa konsekvenser inom den svenska skolan. Antalet elever har ökat i klasserna, där resurser inte räcker till för den undervisning och det stöd som krävs. Många invandrade elever klarar inte att nå mål och goda resultat på grund av brister i svenska språket, brister i grundläggande kunskaper om det svenska samhället samt i många fall även brister i grundläggande kunskaper i skolämnena. Svenska elever som tidigare följt den svenska utbildningsvägen får i många fall inte det stöd eller den utbildning de behöver. Välmående, skolmiljö samt arbetsmiljö har enligt larm från elever, föräldrar, lärare samt i ett stort antal undersökningar försämrats. De senaste decennierna har klasserna vuxit, arbetsmiljön har blivit stökig och studieron har varit bristande. Skolinspektionens undersökning från år 2017 visade att nära 20 procent av Sveriges 15-åringar kände sig otrygga i skolan, endast 50 procent kände sig helt trygga i skolan och endast 14 procent av eleverna svarade att ordningsregler följs väl. Vidare lyftes fram att centrala brister i grundskolan var otrygghet och studieoro. Hot och våld från elever mot lärare har ökat.
År 2018 anmäldes 879 händelser om hot och våld i skolan till Arbetsmiljöverket. Det innebar en ökning från 767 anmälningar året innan. Så många som 224 incidenter i skolor de senaste fem åren innefattade knivar eller vapenliknande föremål. Detta är direkt alarmerande. Ett flertal åtgärder behöver genomföras avseende förbättringar i svensk grundskola.
I högre utbildning ska lärarledd undervisning värnas. Det säkerställer att kvaliteten i utbildningen inte går förlorad. Vidare behöver basanslagen ökas i kombination med satsningar på vissa viktiga områden inom forskning.
Sverigedemokraterna ser behov av en omstrukturering av skol- och utbildningsområdet där många satsningar behövs. Vissa av regeringens satsningar innebär otillräcklig och snedriktad politik. Det gäller exempelvis ”likvärdighetsbidraget” som är en ospecificerad satsning för vissa grupper, men där konkreta krav inte ställs på resultatförbättringar. Det finns heller inga belägg för att ”likvärdighetsbidraget” gett goda resultat sedan det infördes. Problemen i svensk skola har snarare ökat på senare tid.
Satsningar behövs i stället på de områden där problemen är akuta. Vissa satsningar behöver vara riktade. Regeringen har vid presentationen av höstbudgeten påpekat att de gör färre riktade satsningar än tidigare. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte satsat alls på vistelse- eller arbetsmiljön i förskolan. Inte heller vill regeringen satsa på att lösa problemen med ökad otrygghet och studieoro samt hot och våld i skolan. Konkreta finansiella satsningar för att åtgärda dessa problem uteblir.
Det är nödvändigt med en förskolemiljard och en trygghetsmiljard för att förbättra skolan. Förskolemiljarden omfattar en ökning av antalet förskolepersonal vilket kompletteras med satsning på förbättring av förskolepersonalens arbetsvillkor. I förskolan behöver även verksamheten stärkas så att alla barn får möjligheter och tillgång till det svenska samhället.
Trygghetsmiljarden innebär en satsning på ökade krav på skolor när det gäller ordning och studiero, utökade kontroller samt en förstärkning av systemet med undervisning vid sidan av ordinarie skola. Dessutom görs satsningar för att stärka lärares och övrig skolpersonals situation, vilket bidrar till bättre kontroll och ordning på situationen i skolan. Kompletteringar till detta behövs också gällande justeringar i skolans styrdokument så att det blir självklart att lärare och rektorer kan upprätthålla ordning i skolan.
Tillräckligt antal förskolepersonal per barn är en viktig sak för att alla barn ska få den uppmärksamhet och omsorg som krävs. Antalet barn i förskolan har ökat med så många som 90 000 barn över en tioårsperiod. Många förskolor har för lite personal sett till antalet inskrivna barn mot vad som är optimalt, även om det ser olika ut beroende på region och kommun. Personaltätheten kan variera stort mellan olika förskolor och olika platser i landet. Problemen är stora på många håll med alltför liten personalstyrka. En mycket hög arbetsbelastning, underbemanning, för många bisysslor och mycket begränsade ekonomiska förutsättningar för den löpande verksamheten, utgör tyvärr en del av verkligheten inom förskolan. Detta har inte enbart lett till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning utan även till försämrad trygghet och kontinuitet hos barnen. Sverigedemokraterna vill skapa möjligheten till ett maxtak på 5 barn per förskolepersonal, vilket medverkar till att förbättra vistelsen för barnen och arbetsförhållandena för personalen på förskolan.
Förskolepersonal är en viktig yrkeskår. Personalen behöver goda arbets- och anställningsförhållanden. Inom förskoleverksamhet sprids förkylningar och annan smitta mellan barn och personal, detta genom att många möts i verksamheten, ofta på liten yta. Det bör vara självklart att varken barn eller personal ska vistas i verksamheten då man är sjuk utan vara hemma tills man är frisk. Karensavdraget som det är utformat i dag försvårar möjligheten att stanna hemma. Genom slopat karensavdrag för förskolepersonal förbättras i större utsträckning möjligheterna att stanna hemma och bli frisk. Fördelarna är flera. Karensavdraget bidrar till ökad hälsa och välmående samt minskar eventuell stress hos personal som känner ansvar och behov av att arbeta samtidigt som man inte är frisk. Det minskar även smittspridning mellan personal och barn i de fall personal i stället är sjukskriven vid sjukdom. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar.
Skolinspektionen ska i större utsträckning göra oanmälda inspektioner med kravet att de missförhållanden som uppmärksammas skyndsamt ska åtgärdas. Kännbara konsekvenser ska genomföras i de fall tillräckliga åtgärder uteblir. I de fall allvarliga missförhållanden uppmärksammas ska täta återkontroller ske. Skolinspektionens rutiner gällande kravställning, kontroller, planering och uppföljning av åtgärder och besök behöver även utvecklas och öka. Flera skolverksamheter behöver kontrolleras oftare än vad som görs i dag. Detta gäller speciellt religiösa skolor. Skolinspektionen ska få större mandat, ansvar, utökad verksamhet och utökade resurser.
Det finns tyvärr skolor, främst i landets utsatta områden, som inte fungerar väl och som inte uppfyller minimikraven gällande trygghet, arbetsmiljö, upprätthållande av grundläggande svenska värderingar och god undervisning. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. En kompetent rektor med gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. Det finns exempel i andra länder, exempelvis Storbritannien, där skolorna leds av statligt tillsatta rektorer som fått ett omfattande mandat för att kunna förändra skolorna från grunden. Statligt skolövertagande vid påtagliga missförhållanden ska ske om skolan och utbildningen fungerar på oacceptabelt låg nivå.
Extra satsning behövs utöver det som redan finns, på jourklass för elever som har svårt att fungera i en normal skolsituation. Då dessa elever ges extra möjligheter till stöd och undervisning ges även övriga elever större möjligheter till studiero samt en lugn och trygg miljö i klassrummet. Ett tydligare mer grundlagt system med jourklasser och jourskolor ska införas. Det är aktuellt med jourklass i mindre orter och mindre skolenheter där eleverna är få. I större orter och på större skolenheter där elevantalet är större är det aktuellt med mer permanent tillgång till jourskola.
Samtliga personalkategorier i skolan behöver stärkas, inte minst lärare där yrkesrollen behöver stärkas. En satsning på förstärkning av uppgifter och professioner utanför själva undervisningen i skolan behövs. Personal inom exempelvis it, administration och lokalansvar/vaktmästeri behöver utökas och stärkas.
Fritidshemsverksamheten är av stort värde för många barn och ungdomar. Liksom i grundskolan är vistelsemiljön, arbetsmiljön och personalens förhållanden viktiga. Personaltätheten behöver öka så att en personal maximalt har ansvar för 20 barn och ungdomar i verksamheten. En utökad möjlighet att bistå barn och ungdomar med läxläsning föreslås, och detta möjliggörs i större utsträckning då personaltätheten ökas.
Grundskollärare och fritidspedagoger behöver goda arbets- och anställningsförhållanden. Förkylningar och annan smitta sprids mellan barn och personal. Det bör vara självklart att varken barn eller personal vistas i verksamheten då man är sjuk utan är hemma tills man är frisk. Karensavdraget som det är utformat idag försvårar möjligheten att stanna hemma. Genom slopat karensavdrag så möjliggörs i större utsträckning att stanna hemma och bli frisk. Karensavdraget bidrar till ökad hälsa och välmående och minskar eventuell stress hos personal som känner ansvar och behov av att arbeta samtidigt som man inte är frisk. Det minskar även smittspridning mellan personal och barn i de fall personal i stället är sjukskriven vid sjukdom. Slopat karensavdrag innebär ett samhälleligt ansvarstagande och månande om såväl förskolepersonal som barn och föräldrar.
Hedersproblematik har växt sig allt starkare i det svenska samhället under en längre tid, särskilt under de senaste årens omfattande invandring. Inte enbart i samhället i stort utan även i skolan har hedersproblematikens omfattning ökat. Värderingar och ageranden vilka strider mot grundläggande svenska normer har vuxit, framförallt i utsatta områden. Åtgärder mot detta behövs därför inom skolan där lärare och övrig skolpersonal i utsatta områden ska erhålla obligatorisk fortbildning i hedersproblematik. Utbildningen ska även ingå som en obligatorisk del av lärarutbildningen. Kunskapen ska stärka personalen i deras yrkesroll där de på bästa sätt kan stödja utsatta elever och verka för att svenska grundläggande värderingar fortsatt gäller i skolan.
Lärares arbets- och anställningsvillkor behöver utvecklas och löneutvecklingen ska ställas i relation till detta. Regeringens modell för förstelärartjänster är ojämlik, då möjligheter till löneökning endast ges till förstelärare. Dessutom läggs en stor del av satsningen på ett mycket stort påslag till förstelärare i utsatta områden. Problemen i skolor i utsatta områden löses inte genom denna satsning. Arbetsmiljön måste stärkas för att lärare ska kunna trivas, arbeta och se till att skolresultaten höjs.
Sverigedemokraterna föreslår en karriärtjänstmodell, vilken baseras på utveckling, samordning, mentorskap och krav på höjning av elevresultat. Karriärtjänstmodellen ska vara dynamisk och kunna utvecklas successivt i flera steg genom olika karriärnivåer. Den ska gälla i hela landet eftersom alla platser i landet och alla elever är lika viktiga. Den summa som satsas på denna karriärtjänstmodell ska kompletteras med exempelvis satsning på stödpersonal, vilket innebär en stor avlastning för lärare, så att lärare kan fokusera mer på undervisningen.
Regeringen har lagt en stor ospecificerad satsning på ett så kallat likvärdighetsbidrag. Satsningen har noterats ospecificerat för att få ”användas till utgifter som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklassen och grundskolan”. Satsningar behöver vara jämlika, tydligt formulerade, välplanerade och strukturerade och ha tydliga syften och mål. Regeringens satsning kan läsas som att den dels kan användas till allt från att utjämna socioekonomiska faktorer till höjda lärarlöner. Bidrag behöver vara mer specificerade och riktade för att bli slagkraftiga. En stor del av bidraget ska därför tas bort till förmån för konkreta satsningar som medverkar till kunskapsutveckling. Detta är Sverigedemokraternas satsningar: Trygghetsmiljard med ökade kontroller samt krav och stärkning av systemet med jourklasser och jourskola, fortbildning i hedersproblematik, karriärtjänstesatsning och satsning på stödpersonal, slopande av karensavdraget, utökning av SYV studie- och yrkesvägledning, läxhjälp och utökad personaltäthet på fritidshem.
Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg. Samtidigt bör detta matchas så effektivt som möjligt mot arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledningen ska såväl i grund- och gymnasieskolan som på komvux stärkas och effektiviseras. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen.
Skolverksamhet och elevers skolvardag ska ha koppling till arbetsmarknaden. Det är av vikt att skolans olika professioner samverkar inom områden som berör yrkeslivet och de områden som studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Samhällsorienterande ämnen ska innehålla och garantera delaktighet och samverkan med studie- och yrkesvägledare.
Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar kraftigt, vilket kräver ett flertal åtgärder som kan möta och förebygga framtida psykiska besvär i ett tidigt stadie. Elevhälsan ansvarar i dag för både den fysiska och den psykiska hälsan hos barn och har i sin roll stora möjligheter att påverka och vända den pågående trenden med ökad psykisk ohälsa.
Med anledning av detta finns det goda skäl att utreda hur elevhälsan kan stärkas och ges bättre förutsättningar att möta, och vid behov behandla, elever som mår psykiskt dåligt.
Det finns därför anledning att utreda möjligheten att införa kontinuerliga bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa inom grund- och gymnasieskolan för att kunna fånga upp elever som behöver stöd och behandling.
En annan viktig aspekt är att befintliga behandlingsresurser inte ska begränsas till enbart barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Långa köer till BUP kan motverkas om behandlingskompetens i högre utsträckning kan finnas tillgänglig på plats i skolorna. Det är ytterst viktigt att utreda detta skyndsamt. Ökad kunskap om psykisk ohälsa är grundläggande och kan ha stor betydelse för främjande av problemlösningsförmåga och känslomässig utveckling. Preventiva och hälsofrämjande insatser med syfte att stärka den psykiska hälsan och minska antalet självmord måste lyftas fram. Om ungdomar ges möjligheter att utveckla sina emotionella färdigheter och kunskaper om psykisk hälsa, får de bättre förutsättningar att möta svårigheter i livet. Utökat stöd till kunskapsbyggande insatser måste därför ses över.
Det behövs ytterligare satsning på utbildning och möjligheter kopplat till tekniska yrken. Ungdomar som inte erhållit jobb efter avslutad teoretisk utbildning ska erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med statligt finansierad praktik hos en lokal industri.
Inom högre utbildning är egenansvar och självstudier inom utbildningen viktigt. Lika viktigt är att det förekommer lärarledd undervisning i tillräcklig utsträckning. Lärare inom högre utbildning är experter inom sina områden – studeranden behöver självklart få så stor del av deras expertis som möjligt. Det är välkänt att det inte räcker med självstudier eller enstaka metoder för inlärning utan att olika pedagogiska och metodologiska grepp främjar inlärning och kunskapsinhämtning även på högre nivå. Av denna anledning behöver lärartäthet och lärarledd undervisning öka.
Lärarutbildningarna behöver styras utifrån ett kvalitetsperspektiv och utvärderas i större utsträckning, inte minst för att stärka läraryrket och höja attraktionskraften för yrket. Intagningspoängen behöver höjas, färre studenter ska antas via högskoleprovsresultat och inträdesprov och nationella prov till lärarutbildningen behöver införas. Nationella prov ska hållas en gång per läsår, med syftet att kvalitetsstyra utbildningen, medverka till högre kunskapsnivå och ge större likvärdighet i bedömningen.
Under 1990-talet infördes ett produktivitetsavdrag för högskoleväsendet vilket innebar att anslagen till högskolorna skulle få ett avdrag motsvarande den summa som den privata tjänstesektorn lyckats effektivisera sin verksamhet de senaste 10 åren. Utbildningarna med tillhörande administration ska vara effektiva. Effektivisering är positivt men för att bibehålla kvalitet inom utbildning kan inte effektivisering drivas alltför långt. Produktivitetsavdraget ska därför avskaffas.
Anslag ska förmedlas direkt till lärosätena istället för att de vetenskapliga råden fördelar dessa. I dag sker en direktfinansiering på 45 procent av forskningen på lärosätena. För att erhålla en högkvalitativ och självständig forskning ska andelen basanslag uppgå till ungefär 60 procent på våra högskolor, vilket är vanligt för de mest framgångsrika utländska universiteten. Graden av externfinansiering och riktade anslag är för hög. Basanslagens andel av de totala anslagen skall öka. Detta kommer att få en gynnsam effekt på forskningens kvalitet och lärosätenas självständighet, och dessutom skulle fler forskare få tryggare karriärvägar inom högskoleväsendet.
Samhällsnyttan med rymdforskning och rymdverksamhet är stor, exempelvis inom all kommunikationsteknologi och inom krisberedskap. Rymdstyrelsen är i behov av satsningar för att möjliggöra konkurrensförmåga internationellt på området rymdverksamhet. Tillskott är även nödvändigt för möjligheten att delta inom olika forskningsprojekt. För att öka Sveriges möjligheter till medverkan, konkurrens, att utveckla ny teknologi, få möjlighet till ny marknad och nya jobbtillfällen, satsas extra på rymdforskningen och rymdverksamheten.
En levande landsbygd är av vikt för att hela Sverige ska leva. Det innebär bland annat att människor kan bo, arbeta och resa samt att servicefunktioner finns över hela landet, inte enbart i och kring de större tätorterna. Servicefunktioner och grundläggande samhällsfunktioner behövs då även i glesbygd där skolverksamhet är ett exempel på en sådan funktion. En satsning på stöd till glesbygdsskolor görs. Medel kan ges som stöd för möjlighet att fortsätta verksamhet där tillfälligt sviktande elevunderlag hotar nedläggning av en mindre skola.
Sameskolan innebär viktig verksamhet. Förvaltningen har misskötts av Sameskolstyrelsen vilken uppvisat ett underskott i verksamheten under flera års tid och varit beroende av tillfälliga tillskott. Regeringen budgeterade för ökat tillskott. Konsekvenser för misskötseln bör i stället genomföras och krav ställas på att förvaltningen ändras.
Det statliga anslaget ska dras in för Nationella sekretariatet för genusforskning. Omotiverade tidigare påslag för Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå vid Konstfack samt Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå på Kungliga Musikhögskolan avslås.
Anslag till Forskning och forskningsinformation vid Vetenskapsrådet minskas. Forskning behöver i större utsträckning finansieras genom ett statligt forskningsinstitut. Detta görs i flera framstående länder. Större satsningar kan göras på det befintliga Rise (Research Institutes of Sweden), statens ägarbolag för delägande i svenska industriforskningsinstitut. Genom ökad satsning möjliggörs för Rise att utöka sin verksamhet samt utveckla kvaliteten i satsningarna som ett led i vår strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning.
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Statens skolverk |
1 135 892 |
|
|
1:2 |
Statens skolinspektion |
443 484 |
+500 000 |
|
1:3 |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
762 437 |
|
|
1:4 |
Sameskolstyrelsen |
51 579 |
−15 000 |
|
1:5 |
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet |
3 911 093 |
+1 000 000 |
|
1:6 |
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan |
314 806 |
|
|
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. |
3 903 000 |
+1 300 000 |
|
1:8 |
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. |
190 720 |
|
|
1:9 |
Bidrag till svensk undervisning i utlandet |
108 015 |
|
|
1:10 |
Fortbildning av lärare och förskolepersonal |
380 026 |
+25 000 |
|
1:11 |
Fler anställda i lågstadiet |
985 500 |
|
|
1:12 |
Skolforskningsinstitutet |
24 387 |
|
|
1:13 |
Praktiknära skolforskning |
18 543 |
|
|
1:14 |
Bidrag till lärarlöner |
4 670 100 |
−2 670 000 |
|
1:15 |
Särskilda insatser inom skolområdet |
163 418 |
|
|
1:16 |
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling |
4 885 500 |
−3 000 000 |
|
1:17 |
Bidrag till vissa studier |
17 525 |
|
|
1:18 |
Statligt stöd till vuxenutbildning |
2 372 422 |
|
|
1:19 |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
125 594 |
|
|
1:20 |
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning |
2 832 754 |
|
|
2:1 |
Universitetskanslersämbetet |
156 376 |
|
|
2:2 |
Universitets- och högskolerådet |
202 273 |
|
|
2:3 |
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 849 467 |
|
|
2:4 |
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 259 049 |
|
|
2:5 |
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 165 339 |
|
|
2:6 |
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
2 322 628 |
|
|
2:7 |
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
2 206 210 |
|
|
2:8 |
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 664 258 |
−8 000 |
|
2:9 |
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 812 675 |
|
|
2:10 |
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 709 980 |
|
|
2:11 |
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 463 101 |
|
|
2:12 |
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 186 882 |
|
|
2:13 |
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 626 821 |
|
|
2:14 |
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 022 080 |
|
|
2:15 |
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
747 524 |
|
|
2:16 |
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 663 040 |
|
|
2:17 |
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 216 582 |
|
|
2:18 |
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
1 712 345 |
|
|
2:19 |
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
706 999 |
|
|
2:20 |
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
416 790 |
|
|
2:21 |
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
695 550 |
|
|
2:22 |
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
260 690 |
|
|
2:23 |
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
1 111 214 |
|
|
2:24 |
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
359 084 |
|
|
2:25 |
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
830 106 |
|
|
2:26 |
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
286 796 |
|
|
2:27 |
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
583 130 |
|
|
2:28 |
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
262 470 |
|
|
2:29 |
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
979 794 |
|
|
2:30 |
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå |
255 672 |
|
|
2:31 |
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
262 700 |
|
|
2:32 |
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
104 401 |
|
|
2:33 |
Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
634 451 |
|
|
2:34 |
Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
131 692 |
|
|
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
208 588 |
|
|
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
52 014 |
|
|
2:37 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
111 379 |
|
|
2:38 |
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
39 351 |
|
|
2:39 |
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
523 023 |
|
|
2:40 |
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå |
89 468 |
|
|
2:41 |
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
446 239 |
|
|
2:42 |
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå |
87 804 |
|
|
2:43 |
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
478 704 |
|
|
2:44 |
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå |
109 671 |
|
|
2:45 |
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
414 196 |
|
|
2:46 |
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
80 014 |
|
|
2:47 |
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
417 497 |
|
|
2:48 |
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå |
69 565 |
|
|
2:49 |
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
321 195 |
|
|
2:50 |
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå |
57 159 |
|
|
2:51 |
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
383 154 |
|
|
2:52 |
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå |
77 105 |
|
|
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
169 115 |
|
|
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
20 318 |
−9 000 |
|
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
67 365 |
|
|
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
11 571 |
|
|
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
137 058 |
|
|
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
20 419 |
−10 000 |
|
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
440 002 |
|
|
2:60 |
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå |
92 836 |
|
|
2:61 |
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
36 540 |
|
|
2:62 |
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå |
21 439 |
|
|
2:63 |
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet |
3 537 450 |
|
|
2:64 |
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor |
860 473 |
|
|
2:65 |
Särskilda medel till universitet och högskolor |
456 723 |
|
|
2:66 |
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning |
2 681 459 |
|
|
2:67 |
Särskilda bidrag inom högskoleområdet |
46 674 |
|
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
6 035 846 |
−300 000 |
|
3:2 |
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer |
360 061 |
|
|
3:3 |
Vetenskapsrådet: Förvaltning |
167 731 |
|
|
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
1 112 356 |
+300 000 |
|
3:5 |
Rymdstyrelsen: Förvaltning |
35 448 |
|
|
3:6 |
Institutet för rymdfysik |
57 106 |
|
|
3:7 |
Kungl. biblioteket |
414 482 |
|
|
3:8 |
Polarforskningssekretariatet |
49 636 |
|
|
3:9 |
Sunet |
49 183 |
|
|
3:10 |
Överklagandenämnden för etikprövning |
5 363 |
|
|
3:11 |
Etikprövningsmyndigheten |
42 663 |
|
|
3:12 |
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning |
8 200 |
|
|
3:13 |
Särskilda utgifter för forskningsändamål |
88 995 |
|
|
4:1 |
Internationella program |
81 589 |
|
|
4:2 |
Avgift till Unesco och ICCROM |
30 886 |
|
|
4:3 |
Kostnader för Svenska Unescorådet |
10 645 |
|
|
4:4 |
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning |
35 143 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
5:1 |
Stöd till glesbygdsskolor |
|
+360 000 |
|
5:2 |
Slopat karensavdrag förskola |
|
+300 000 |
|
5:3 |
Utökning av SYV grundskolan och gymnasieskolan |
|
+125 000 |
|
5:4 |
Slopat karensavdrag grundskola och fritids |
|
+200 000 |
|
5:5 |
Jourklass/jourskola |
|
+500 000 |
|
5:6 |
Utökad personaltäthet fritidshem |
|
+370 000 |
|
5:7 |
Teknikbrygga |
|
+190 000 |
|
5:8 |
Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning |
|
+250 000 |
|
5:9 |
Avskaffa produktivitetsavdraget |
|
+350 000 |
|
6:1 |
Nationella prov lärarutbildningen |
|
+25 000 |
|
6:2 |
Ökat basanslag |
|
+300 000 |
|
6:3 |
Tekniskt forskningsinstitut |
|
+125 000 |
|
6:4 |
Skolhälsovård |
|
+305 100 |
|
|
Summa |
83 315 865 |
+513 100 |
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+500 000 |
+500 000 |
+500 000 |
Anslaget höjs för att genomföra delar av Trygghetsmiljarden, med utökning av kontroller, oanmälda besök, uppföljningar, utveckling av rutiner samt statligt skolövertagande med statligt tillsatt rektor.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−15 000 |
−15 000 |
−15 000 |
Regeringens anslagshöjning till Sameskolstyrelsen på grund av övertrassering tas bort.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+1 000 000 |
+1 000 000 |
+1 000 000 |
Regeringens satsning på lärarassistenter tas bort. Anslaget höjs i övrigt för att förstärka åtgärder som it-stöd och administrativ personal med flera professioner som avlastar lärare.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+1 300 000 |
+1 300 000 |
+1 300 000 |
Satsningen innebär möjliggörande av ett maxtak på 5 barn per förskolepersonal vilket innebär en personalökning i förskolan som helhet. RUT dnr 2019:811.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+25 000 |
+25 000 |
+25 000 |
Satsningen innebär kostnader för införande av obligatorisk fortbildning om hedersproblematik för skolpersonal i utsatta områden.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−2 670 000 |
−2 868 000 |
−2 852 000 |
Regeringens satsning på förstelärartjänster dras in och ersätts med ett nytt system för löneökningar inom en karriärtjänst som möjliggörs för lärare i alla områden.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−3 000 000 |
−3 000 000 |
−3 000 000 |
Avdraget avser del av regeringens ospecificerade ojämlika satsning på likvärdighetsbidraget. Konkreta satsningar är i stället riktade, bland annat Trygghetsmiljarden och stödpersonal.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−8 000 |
–8 000 |
–8 000 |
Avdraget avser nedläggning av det nationella sekretariatet för genusforskning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−9 000 |
−9 000 |
−9 000 |
Avdraget avser omotiverat påslag av regeringen. En satsning görs i stället totalt på ökat basanslag till högre utbildning och universitetsforskning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−10 000 |
−10 000 |
−10 000 |
Avdraget avser omotiverat påslag av regeringen. En satsning görs i stället totalt på ökat basanslag till högre utbildning och universitetsforskning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
−300 000 |
−300 000 |
−300 000 |
Minskning av anslag till Vetenskapsrådet görs på grund av att verksamheten är överfinansierad. Ett ökat basanslag görs i stället till högre utbildning och forskning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+300 000 |
+300 000 |
+300 000 |
Satsningen innebär tillskott till Rymdstyrelsen för att möjliggöra att nå målen för svensk rymdforskning och rymdverksamhet, för konkurrenskraft internationellt och möjlighet att delta inom olika forskningsprojekt.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+360 000 |
+360 000 |
+360 000 |
Stödet innebär satsning på att skolor i glesbygd, skolor med lågt tillgänglighetsindex, med risk för nedläggning på grund av sviktande elevunderlag och ekonomi, fortsatt ska kunna drivas. RUT dnr 2019:736.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+300 000 |
+300 000 |
+300 000 |
Satsningen avser slopat karensavdrag för förskolepersonal. RUT dnr 2019:721.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+125 000 |
+125 000 |
+125 000 |
Satsningen innebär utökning av SYV studie- och yrkesvägledares funktion och utökning av elevernas tillgång till SYV inom grund- och gymnasieskola.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+200 000 |
+200 000 |
+200 000 |
Satsningen avser slopat karensavdrag för grundskollärare och fritidshemspedagoger. RUT 2019:731.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+500 000 |
+500 000 |
+500 000 |
Satsningen ingår i Sverigedemokraternas trygghetsmiljard för skolan. På post 5:5 avser satsningen att stärka upp, utveckla och utöka ett system för jourklasser och jourskolor för ökad trygghet och ökat elevstöd.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+370 000 |
+430 000 |
+500 000 |
Satsningen avser utökad personaltäthet inom fritidshemsverksamhet, där personal maximalt ska ha ansvar för 20 barn/ungdomar. RUT 2019:751.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+190 000 |
+190 000 |
+190 000 |
Satsningen avser statligt finansierad praktik på en termin, till arbetslösa ungdomar. RUT 2019:748.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+250 000 |
+250 000 |
+250 000 |
Satsningen avser ökning av antalet undervisningstimmar inom vissa högre utbildningar.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+350 000 |
+350 000 |
+350 000 |
Summan avser avskaffande av produktivitetsbidraget. RUT 2019:749.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+25 000 |
+25 000 |
+25 000 |
Satsningen avser kostnader för införande av nationella prov inom lärarutbildningarna.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+300 000 |
+300 000 |
+300 000 |
Summan avser en ökning av basanslaget till högre utbildning och universitetsforskning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+125 000 |
+125 000 |
+125 000 |
Satsningen avser förstärkning till det statliga forskningsinstitutet Rise.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+305 100 |
+305 100 |
+305 100 |
Satsningen avser utökning av skolhälsovården i syfte att möta ett ökat behov och att avlasta barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Michael Rubbestad (SD) |
|
Jörgen Grubb (SD) |
Ebba Hermansson (SD) |
|
Clara Aranda (SD) |
Linda Lindberg (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
|