Motion till riksdagen
2019/20:2638
av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

---

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Utgiftsområdets tre delområden är tätt sammanflätade, där de areella näringarna utgör grunden för de båda andra. Om de areella näringarna har god lönsamhet är det så mycket mer som är möjligt. Det gäller inte minst en levande landsbygd, men även vad som är möjligt vad gäller naturhänsyn och livsmedelskvalitet.

Källa: Årsredovisning för staten. År 2019 baseras på interimsregeringens budget.

Utgifterna har vuxit under perioden 2015–2018. Utgifterna domineras av posterna gårdsstöd och åtgärder kopplade till landsbygdens miljö och struktur. Dessa båda utgiftsposter upptar 57 procent av regeringens budget för utgiftsområde 23 för år 2020.

Politikens inriktning

Svenskt jord- och skogsbruk är redan väl utvecklade, effektiva, miljövänliga och producerar högkvalitativa produkter med avseende på alla kvalitetsparametrar. Dock så måste jordbruket tillförsäkras rimliga konkurrensförutsättningar och en rättvis ersättning för de mervärden för samhället som lantbrukarna producerar.

För skogsbruket gäller att inte föra en kortsiktig politik som rycker undan fötterna för markägare att vårda den anda som är en förutsättning för privata ägares vilja att satsa på något så långsiktigt som skogsskötsel. Det är viktigt att söka synergier, där åtgärder samtidigt som de främjar miljön även ger bättre förutsättningar för produktion och främjande av andra värden.

Det aktiva skogsbrukets roll i att medverka till ökad mängd bunden koldioxid i växande skog, liksom vedbaserade produkters substitutionsmöjligheter gentemot produkter som medför utsläpp av växthusgaser, måste stödjas och utvecklas.

Svenskt jordbruk kräver ett batteri av åtgärder på kort och lång sikt för att produktionen inte ska minska mer och i stället kunna öka. Först och främst måste den negativa spiralen brytas. Den allra viktigaste åtgärden är ökad lönsamhet i jordbruket. Det skulle med ens minska sårbarheten och skapa nya möjligheter och vägval. Det ska göras genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling samt ge kostnadsersättning för vissa svenska särkrav. Det är också viktigt att undanröja onödiga hinder, genom minskad administration, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn. Vi gör skattesänkningar, budgetsatsningar inom utgiftsområde 23 och inom andra utgiftsområden, såväl som föreslår regeländringar och utredningar för att åstadkomma detta. Ett exempel på detta är att vi föreslår en sänkning av skatten på diesel för jord- och skogsbruk till dansk nivå, vilket motsvarar 7 öre per liter drivmedel.

Sverigedemokraterna föreslår att UO 23 stärks med 892 miljoner kronor för budgetår 2020. Flera av budgetposterna krymper i regeringens budget och med tanke på att kostnadsmassan snabbt stiger för boende på landsbygden, bland annat som en följd av ökad beskattning för drivmedel, är behoven av att medel återförs landsbygden i flera fall akut.

Sverigedemokraternas satsningar

Skogsstyrelsen

Skogsbrukspolitiken måste se till att svenskt skogsbruk fortsätter att vara framgångsrikt och den motor för Sverige i stort och i synnerhet för landsbygden som den är i dag. Det aktiva skogsbrukets roll i att medverka till ökad mängd bunden koldioxid i växande skog, liksom vedbaserade produkters substitutionsmöjligheter gentemot mindre miljövänliga produkter, måste stödjas och utvecklas. 

Den svenska modellen för vardagshänsyn i skogsbruket och med en stor grad av frivillighet behöver bevaras och utvecklas, samt utgöra grunden för miljöarbetet knutet till skogen. De allra flesta rödlistade skogslevande arterna hotas inte av dagens skogsbruk. I det framtida miljöarbetet kring skogsbruk bör fokus i första hand läggas på rödlistans klass ”Akut hotade”, möjligen även på delar av klassen ”Starkt hotade”.

Sverigedemokraterna vill att Skogsstyrelsen får nya ägardirektiv där stöd till aktiv skötsel åter får högsta prioritet. År 2020 blir därmed ett mellanår för omvärdering. Regeringen har sänkt anslagen till Skogsstyrelsen inför år 2020. Sverigedemokraterna ger samma anslag till Skogsstyrelsen som regeringen föreslagit.

Insatser för skogsbruket

Sverigedemokraterna säger nej till att finansiera ytterligare nyckelbiotopsinventeringar samt medel till nya reservat, till dess att en ordentlig utvärdering av hittills skyddade områden åstadkommits och till dess att den, för skogsägarna, osäkra situationen beträffande nyckelbiotoper klarats ut. Ett system för enklare avregistrering av skyddad mark eller nyckelbiotoper där så är lämpligt, behöver också skapas. Under den tid som arealerna skyddad skog inte utökas, bör även de fall där ersättningsfrågor inte är lösta, kunna slutföras.

Skogsstyrelsens huvuduppgift bör vara att ge stöd till aktivt skogsbruk, med såväl ökad lönsamhet och ökad miljönytta som likvärdiga mål. Som rubriken ”Insatser för skogsbruket” antyder, vill vi att medlen under denna punkt fokuseras på just detta.

En del av anslaget bör användas till stöd via Skogsstyrelsen till skogsägare för åtgärder kopplade till artskydd.

I anslaget är även medräknat stöd för åtgärder för att lindra effekterna av de senaste årens barkborreangrepp med 30 miljoner kronor per år under 2020–2022. Skogsstyrelsens rätt att snabbt ingripa även i skyddade områden behöver säkras. Sverigedemokraterna föreslår en ökning av medlen till Insatser för skogsbruket med 65 miljoner kronor för år 2020.

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

De senaste årens missförhållanden i våra djurparker har uppmärksammats. För att säkerställa att de lever upp till fastställda lagar och regler vill Sverigedemokraterna se en rikstäckande översyn och ökar anslaget för djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder med 50 procent.

Ersättningar för viltskador m.m.

Anslaget får användas för utgifter för att förebygga skador av vilt och ersättning för sådan skada. Flera av viltstammarna, t.ex. rovdjur, vildsvin och hjortdjur är stora, vilket genererar ett behov av att i första hand förebygga skador. Vidare kan ökade utbetalningar till följd av viltskador också förutses.

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk. Vi har en utmärkt geografi för att bedriva små och stora vattenbruk i hav, sjöar och andra vattendrag, men relativt lite av de svenska vattenbruksprodukterna når de svenska konsumenterna. Samtidigt är importen av fiskprodukter för konsumtion till Sverige omfattande. Det finns utan tvivel utrymme för en ökad andel svenska fiskprodukter på den svenska marknaden, vilket dessutom skulle bidra till att stärka Sveriges självförsörjningsgrad gällande livsmedel. Sverigedemokraterna vill stödja vattenbruket i enlighet med den handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk som tagits fram av näringen gemensamt med myndigheterna. Det handlar om åtgärder som förenklade regelverk, enklare miljötillståndshantering och i ett ekonomiskt perspektiv stöd till t.ex. forsknings- och avelsprogram.

Livsmedelsverket

Anslaget till Livsmedelsverket höjs med 20 miljoner kronor för ökad livsmedelskontroll. Synen på livsmedelssäkerhet, antibiotikaanvändning, tillväxthormoner, djurtransporter, brutala djurhållningsformer och slaktmetoder skiljer sig ofta åt mellan Sverige och många andra EU-länder. Sverigedemokraterna vill stärka svensk livsmedelsproduktion eftersom vi anser att det förutom att det gynnar oss ekonomiskt bidrar till kvalitet och insyn i produktionsförhållanden. I den mån vi importerar livsmedel måste konsumenten tillförsäkras trovärdiga kontroller. Det kommer ständigt nya rapporter om livsmedelsbedrägerier, avseende både innehåll, djurslag eller direkt olämpliga tillsatser. Konsumenten måste även värnas mot fusk som eroderar certifieringssystem, såsom vid import av falskmärkta ekologiska livsmedel.

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Sverigedemokraterna tillför 20 miljoner kronor år 2020 och 60 miljoner kronor följande år till åtgärder för att underlätta genomförande av Sveriges livsmedelsstrategi och för att stärka regionala livsmedelsstrategier. Det resulterar i en förstärkning av svensk livsmedelssektors konkurrenskraft. Medlen ska nyttjas för åtgärder inom livsmedelsstrategierna, bland annat för kompetensutveckling och lands- och anläggningsgodkännanden för export. Medlen kan även användas för att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft vid offentlig upphandling.

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

Inflödet av pengar till svenskt jordbruk minskar mot slutet av den innevarande programperioden. Trots det väljer regeringen att dra undan 650 miljoner kronor under anslaget 2020, som var tänkta till förstärkning till jordbruket, till sin landsbygdsatsning. Sverigedemokraterna mildrar sänkningen genom att årligen tillskjuta 300 miljoner kronor. Medlen ska användas för att förstärka de befintliga stöd och strukturer som finns inom landsbygdsprogrammet. En mindre del ska användas till stöd för skötsel av övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark.

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Sverigedemokraterna tillför 10 miljoner kronor att användas främst till att realisera fler försök och utvecklingsprojekt som ligger mycket nära tillämpning kopplade till kostnadseffektivt uppfyllande av miljömålen. Mindre del av medlen kan användas till utökat understöd av Jordbruksverket för konsekvensanalyser i samband med förhandlingen om de nya gemensamma jordbruksreglerna och för övriga uppgifter under anslagsposten.

Främjande av rennäringen m.m.

Rovdjursersättningen har varit oföränderlig i många år. Skadorna som rovdjuren orsakar inom samebyarnas betesområden är betydligt större än vad som tidigare beräknats. Flera forskningsrapporter styrker också detta.

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet har under lång tid bidragit till att utveckla landets areella näringar samt försett dem med specialister knutna till aktivt brukande.

I dag står jordbruket och fiskerinäringen inför allvarliga lönsamhetsproblem samtidigt som stora insatser behövs för att öka den inhemska matproduktionen. Skogssektorn å sin sida står inför stora förändringar knutna till dess viktiga roll dels i omställningen mot uthållig produktion, dels till den brukade skogens förmåga att binda koldioxid, samt slutligen till skogsprodukternas möjlighet att substituera mindre miljövänliga material i bland annat byggnader, textilier och bränslen.

Sverigedemokraterna vill speciellt fästa uppmärksamhet på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, som exempel på SLU:s utbildningar utanför storstäderna. För att specialister ska finnas tillgängliga utanför de stora städerna, är det viktigt att också bevara utbildningar utanför de stora städerna. Praktiskt inriktade specialistutbildningar behöver ges ökad prioritet om det ska finnas tillgång till utbildad personal för att möta de alltmer komplicerade uppgifterna i de areella näringarna. Sverigedemokraterna vill betona SLU:s roll genom att anslå ytterligare 10 miljoner kronor per år de kommande åren.

Formas

Vi lever i en tid av stora förändringar och det är därför viktigt att vidareutveckla våra areella näringar. Sverigedemokraterna ger därför 15 miljoner kronor mer för år 2020 till Formas jämfört med regeringen, för att anslaget bättre ska följa samhällets kostnadsutveckling.

Nedsättning av slakteriavgifter

Kostnaderna för besiktning i samband med slakt har ökat. Sverigedemokraterna lägger 70 miljoner kronor för att kompensera lantbrukarna för denna kostnadsökning. Kostnadsläget för svenska jordbrukare är redan högre än i konkurrerande länder.

Djurvälfärdsersättningen

Sverige är det enda landet i EU med lagstadgat beteskrav, vilket innebär att korna måste beta utomhus mellan 2 och 4 månader, beroende på klimat.

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Betande djur bidrar också till andra värden som exempelvis öppna landskap och biologisk mångfald.

Sverigedemokraterna anser att det är i harmoni med våra ambitioner gällande djurvälfärd att kor ska beta utomhus sommartid, men vi kan inte heller blunda för att det innebär en konkurrensnackdel för bönderna i och med att arbete och kostnader tillkommer.

Vi vill därför införa en betesersättning på i storleksordningen 1 000 kronor per mjölkko och år. För den enskilda näringsidkaren skulle det innebära en ekonomisk lättnad och en viktig åtgärd för att värdesätta vår svenska mjölkproduktion.

Vidare betalar lantbruks- och skogsbruksföretag mer skatt på drivmedel än i våra grannländer, ett problem som uppmärksammats av flera aktörer. Därför höjer Sverigedemokraterna återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk till en nivå som motsvarar dansk nivå, vilket registreras som en utebliven inkomst för staten på 1,1 miljarder kronor (RUT-utredning 2019:1044). Skatt på bränsle är en stor inkomstkälla för staten, men bortfallet av inkomst för staten är hanterbart emedan det är önskvärt att lantbrukets konkurrenskraft stärks.

Växtförädling för nordiska förhållanden

Sverigedemokraterna anser att arbetet med växtförädlingsprogram inom Public Private Partnership for Prebreeding med syfte att ta fram genetiskt material, som sedan kan nyttjas i växtförädlingsprogram för grödor som passar för nordiska förhållanden ska förstärkas för att kunna nyttja en eventuell öppning för nya genomredigeringstekniker. Genomredigeringstekniker skulle kunna bidra starkt till att uppfylla programmets tre målsättningar. Svensk växtförädling bör få förutsättningar att fortsätta vara i genomredigeringsteknikens framkant. Sortmaterial som är anpassat för svenska förhållanden är viktigt för svensk växtodlings lönsamhet och konkurrenskraft. Vi tillskjuter 10 miljoner kronor för 2020 och 20 miljoner kronor för 2021 respektive 2022.

Bekämpning av invasiva arter

Tidiga insatser är mycket viktiga för att minska kostnaderna och öka chansen att lyckas få bort invasiva arter. Därför vill Sverigedemokraterna att de nuvarande medlen till området ska ökas med 10 miljoner kronor årligen redan innan de av Sverigedemokraterna önskade utredningarna om invasiva arters påverkan på biologisk mångfald och de areella näringarna är färdiga.

Sekretariat för synkronisering av forskning och behov

Sverigedemokraterna vill upprätta en funktion med bas på SLU, som löpande kan tillgängliggöra nya forskningsrön och tekniker för rådgivare inom lantbruket. Denna funktion ska även aktivt fånga upp behov i lantbruksnäringen och kanalisera dessa till forskarsamhället, så att nytta och träffsäkerhet ökar. Det gäller för både produktion och miljö och i synnerhet synergieffekter mellan dessa. Vi viker 5 miljoner kronor för ändamålet.

Särskild miljöprövningsdelegation för jordbruket

Sverigedemokraterna lägger 10 miljoner kronor årligen för att få till stånd en miljöprövningsdelegation som har djup förståelse för jordbruksnäringens förutsättningar. Ändamålsenlighet, funktion och förvaltningslagens krav på proportionalitet säkerställs sålunda i de krav som ställs på jordbruk.

Åkermarksinventering

Övervakning av den intensivt brukade jordbruksmarken kommer att ge tidig information om avgörande miljö- och odlingsparametrar som är viktiga både ur ett miljöperspektiv och ur ett produktionsperspektiv. Det ger ett gott underlag både till åtgärder på kort sikt såväl som till den framtida miljö- och jordbrukspolitiken. Sverigedemokraterna tillför i enlighet med plan från SLU 2 miljoner kronor för 2020 och från och med 2021 14 miljoner kronor årligen.

Anslag

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tabell 1

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Skogsstyrelsen	488 251
1:2	Insatser för skogsbruket	252 073	+65 000
1:3	Statens veterinärmedicinska anstalt	153 420
1:4	Bidrag till veterinär fältverksamhet	125 978
1:5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	9 933	+5 000
1:6	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	134 349
1:7	Ersättningar för viltskador m.m.	52 778	+5 000
1:8	Statens jordbruksverk	601 098
1:9	Bekämpande av växtskadegörare	7 000
1:10	Gårdsstöd m.m.	7 345 000
1:11	Intervention för jordbruksprodukter m.m.	144 000
1:12	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk	33 250	+15 000
1:13	Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk	164 000
1:14	Livsmedelsverket	257 235	+20 000
1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	261 160	+20 000
1:16	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	42 913
1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 896 097	+300 000
1:18	Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 987 376
1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	49 830	+10 000
1:20	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	4 116
1:21	Åtgärder på fjällägenheter	1 529
1:22	Främjande av rennäringen m.m.	113 915	+10 000
1:23	Sveriges lantbruksuniversitet	1 985 357	+10 000
1:24	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning	571 164	+15 000
1:25	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1 177
1:26	Nedsättning av slakteriavgifter	107 237	+70 000
	Nya anslag
2:1	Djurvälfärdsersättning		+310 000
3:1	Växtförädling för nordiska förhållanden		+10 000
3:2	Bekämpning av invasiva arter		+10 000
4:1	Sekretariat för synkronisering av forskning och behov		+5 000
5:1	Särskild miljöprövningsdelegation för jordbruket		+10 000
5:2	Åkermarksinventering		+2 000
Summa		19 790 236	+892 000

1:2 Insatser för skogsbruket

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+65 000	+75 000	+85 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 65, 75 respektive 85 miljoner kronor för motsvarande år i den kommande budgetperioden. Främsta skälet till ökningen är att öka Skogsstyrelsens insatser för aktiv skogsskötsel.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Huvudskälet är att flera missförhållanden på svenska djurparker har uppmärksammats de senaste åren och det ökade anslaget ska finansiera en rikstäckande översyn av anslaget.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Flera av viltstammarna är stora och skadorna kan därför förväntas vara högre än regeringens anslag.

1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+15 000	+15 000	+15 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Sverige har en utmärkt potential att bygga ett hållbart och omfattande vattenbruk och anslaget är tänkt att stärka aktörer inom branschen.

1:14 Livsmedelsverket

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+20 000	+20 000	+20 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden, vilket huvudsakligen är tänkt att finansiera en utökad kontrollverksamhet.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+20 000	+60 000	+60 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 20, 60 respektive 60 miljoner kronor motsvarande år i den kommande budgetperioden. Ökningen syftar till att säkra de svenska livsmedelsstrategierna.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+300 000	+300 000	+300 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 300 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Inflödet av pengar till svenskt jordbruk minskar och dessutom väljer regeringen att minska anslaget med 650 miljoner kronor för år 2020, vilket är huvudmotivet till vårt ökade anslag.

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+10 000	+18 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 10, 10 respektive 18 miljoner kronor för motsvarande år i den kommande budgetperioden. Det ökade anslaget är tänkt att möjliggöra fler utvecklingsprojekt som ligger nära tillämpning och kan bidra till uppfyllande av miljömålen.

1:22 Främjande av rennäringen m.m.

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+10 000	+10 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Skador från rovdjur för renägare är betydligt större än vad som tidigare trotts och därför behöver anslaget förstärkas.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+10 000	+10 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden då Sveriges lantbruksuniversitet är en viktig del i att realisera ökad konkurrenskraft och kunskap inom de areella näringarna.

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+15 000	+10 000	+10 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 15 respektive 10 miljoner kronor för motsvarande år i den kommande budgetperioden, vilket stärker forskningen kopplat till de areella näringarna.

1:26 Nedsättning av slakteriavgifter

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+70 000	+70 000	+70 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden då kostnaden för besiktning i samband med slakt har ökat samt att kostnadsläget i Sverige redan är markant högre än i konkurrerande länder.

2:1 Djurvälfärdsersättning

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+310 000	+310 000	+310 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Djurvälfärdsersättning och anslår 310 miljoner kronor årligen för kommande budgetperiod. Anslaget innebär ett årligt stöd på 1 000 kronor per ko och är en kompensation för det högre kostnadsläge som råder i Sverige delvis beroende på beteskravet.

3:1 Växtförädling för nordiska förhållanden

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+20 000	+20 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Växtförädling för nordiska förhållanden och anslår 10, 20 respektive 20 miljoner kronor för motsvarande år i kommande budgetperiod. Anslaget syftar till att finansiera framtagandet av växter för nordiska förhållanden genom ett public private partnership.

3:2 Bekämpning av invasiva arter

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+10 000	+10 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Bekämpning av invasiva arter och anslår 10 miljoner kronor årligen för kommande budgetperiod.

4:1 Sekretariat för synkronisering av forskning och behov

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Sekretariat för synkronisering av forskning och behov och anslår 5 miljoner kronor årligen för kommande budgetperiod.

5:1 Särskild miljöprövningsdelegation för jordbruket

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+10 000	+10 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Särskild miljöprövningsdelegation för jordbruket och anslår 10 miljoner kronor årligen för kommande budgetperiod.

5:2 Åkermarksinventering

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+2 000	+14 000	+14 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Åkermarksinventering och anslår 2, 14 respektive 14 miljoner kronor för motsvarande år i kommande budgetperiod.

Martin Kinnunen (SD)
Mats Nordberg (SD)	Yasmine Eriksson (SD)
Runar Filper (SD)	Staffan Eklöf (SD)