Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Kriminaliteten och otryggheten breder ut sig i Sverige. Rättsväsendet står underfinansierat och under lång tid bortprioriterat. En ansvarslös, kravlös migrations- och integrationspolitik har skapat än större segregation. Tilltron till polis- och rättsväsendet blir allt mindre. Samtidigt skapar radikalism och extremism runt om i världen nya problem, där terrorister enklare rör sig över landsgränser och med ny teknik hotar det som tidigare varit tryggt. Statens kärnuppgift, att värna medborgarnas trygghet, står hotad.
Sverigedemokraterna tar dessa problem på största allvar. Vi har under åratal prioriterat rättsväsendet och trygghet för våra medborgare. Det måste ske förstärkningar av resurser, befogenheter och verktyg till rättsväsendets alla delar. Övergripande reformer och en förändring av vårt sätt att bemöta denna problematik över tid kommer att vara en av vår tids stora frågor. Om vi ska motverka den växande problematik som nu blir allt mer uppenbar så krävs det förändringar nu, vi kan inte vänta längre.
Arbetet med att stärka Polismyndigheten med personal fortgår. Det finns dock en begränsning i hur många som kan utbildas, och många upplever alltjämt villkoren så undermåliga att de underlåter att arbeta kvar. En särskild lönesatsning främjar kvarstannandet av medarbetare vid myndigheten samt skapar incitament för återrekrytering av poliser som för nuvarande arbetar med annat. Sverigedemokraterna tillför för detta 1 475 miljoner kronor för år 2020.
I syfte att frigöra polisiär kompetens bör administrativ personal anställas i större utsträckning. Genom att fördela administrativa uppgifter eller andra icke-polisiära uppgifter till sådan personal kan de med polisutbildning arbeta med kärnverksamheten, vilket bör leda till större effektivitet. För detta anslås 700 miljoner kronor för år 2020.
Myndigheten har med den ökade personalstyrkan tillkommande behov av it-stöd. Utöver detta bör arbetet med en förbättring av de e-tjänster som erbjuds medborgarna fortsätta. Slutligen finns ett behov av förbättringar inom myndighetens krisberedskap och planering för civilt försvar. Detta arbete bör prioriteras. För detta anslås 75 miljoner kronor för år 2020.
Myndighetens materiel är i behov av upprustning, förstärkning och utveckling. Anskaffning av ändamålsenlig utrustning bör ej skjutas på framtiden. För detta anslås 100 miljoner kronor för år 2020.
Då möjligheten till tillståndsfri kameraövervakning förväntas träda i kraft under anslagsperioden förväntas även myndighetens användning av kameraövervakning öka. Kameraövervakning är ett effektivt verktyg både för beivrandet samt förebyggandet av brott. Sverigedemokraterna föreslår en anslagshöjning om 100 miljoner för år 2020, i syfte att tillse att kameraövervakning kan nyttjas i större utsträckning.
Organiserad tillgreppsbrottslighet bedrivs till stor del av internationella brottsnätverk. Polismyndigheten har ett ansvar att handha de kontroller som sker både vid yttre och inre gräns samt inre gränskontroller. Dessa olika kontroller är ett effektivt medel för att beivra och förhindra den gränsöverskridande kriminaliteten. I syfte att understödja motverkandet av denna kriminalitet bör myndigheten tillföras de äskade medlen, vilket innebär en anslagshöjning om 100 miljoner kronor för år 2020.
I en tid av ökande allvarlig brottslighet bör den nationella insatsstyrkans kapacitet utvecklas i syfte att förenkla agerande på fler platser samtidigt. För detta anslås 50 miljoner kronor för år 2020.
Behovet av forensiska undersökningar i brottmål förutses öka då skjutvapenvåldet, sprängningar, drogkriminalitet och sexualbrottslighet alltjämt ökar. För att underlätta beivrandet av brottslighet där denna verksamhet är essentiell anslås 25 miljoner kronor för år 2020, denna satsning utökas under anslagsperioden till sammanlagt 135 miljoner kronor.
Beredskapspolisen bör återinföras för att möta tillfälliga behov av förstärkning vid extraordinära händelser. Detta är synnerligen behövligt då Polismyndigheten under översiktlig tid kommer att vara underdimensionerad. För att genomföra detta anslås 50 miljoner kronor för år 2020.
Terrorism och extremism ökar internationellt, så även i Sverige. Säkerhetspolisen uppvärderade hotet från högerextremistiska miljöer, samtidigt som hotet från vänsterautonoma grupperingar kvarstår. Extremistisk islamism utgör alltjämt det största hotet mot säkerheten i Sverige, något som kan förutses öka då terrorister från den besegrade så kallade Islamiska staten har återvänt, och fortsätter att återvända, till Europa. Då Sveriges lagstiftning ännu är synnerligen underutvecklad ökar Säkerhetspolisens behov av att effektivt kunna följa sådana individer. För att möta detta behov föreslås en anslagshöjning om 210 miljoner för år 2020.
Då Polismyndigheten stegvis utvidgas krävs även en utökad kapacitet hos Åklagarmyndigheten. Myndighetens prognos tillgodoses för 2020 men beräknas behöva ytterligare resurser under återstående anslagsperiod. Detta bör tillgodoses och det bör även analyseras huruvida ytterligare förstärkningar är behövliga framgent.
Ärendeinflödet ökar och enskilda ärenden blir allt mer komplexa. Utredningsresurser behöver således tillföras. För detta anslås en höjning om 28 miljoner kronor för år 2020.
Antalet mål som behöver avgöras kan, med en förstärkning av rättsväsendet som helhet, antas öka. Domstolarna kan då ej tillåtas bli en fördröjande del av rättsväsendet. I syfte att möta en ökad måltillströmning, kompetensförsörjning och behov av viss digitalisering anslås ytterligare 297 miljoner för år 2020.
Tryggheten för dem som deltar i rättsväsendets processer bör aldrig betvivlas. Tyvärr är detta inte alltid fallet, det förekommer allt för ofta att målsäganden eller vittnen upplever en otrygghet, även vid domstolarna. Detta sker i synnerhet då de delar utrymmen med individer knutna till gärningsmannen. I syfte att fortsätta arbetet med utökad trygghet och säkerhet vid domstolarna föreslås ytterligare 300 miljoner kronor för år 2020.
Kapacitetsbristen på både anstalter och häkten är oroande. Kapacitetsbristen förutses inte heller avhjälpas under närtid. Situationen är så pass ansträngd att myndigheten anser att behövliga straffskärpningar kan behöva skjutas på obestämd framtid. Detta bör ej anses rimligt. I syfte att avhjälpa den akuta problematiken med platsbrist bör avtal med andra länder om nyttjande av anstaltsplatser genomföras. Dessa platser bör främst användas för utländska medborgare och andra långtidsdömda. Den exakta kostnaden för detta går ej att beräkna då den är en funktion av ett eventuellt avtal. Sverigedemokraterna anser dock att problematiken är så pass akut att ytterligare 500 miljoner kronor bör tillföras myndigheten, i syfte att tillgängliggöra fler anstaltsplatser.
Kriminalvården har under lång tid varit underfinansierad och en långsiktighet gällande myndighetens kapacitetsbehov har saknats. Dessvärre står således både myndigheten och Sverige med närmast obestigbara hinder. Detta bör dock inte hindra att nödvändiga straffskärpningar genomförs. Myndigheten bör snarast tillföras medel och direktiv om att utvidga verksamheten markant. Sverigedemokraterna anslår därför ytterligare 1 400 miljoner kronor för år 2020 i syfte att utveckla kapaciteten i både häkte och anstalt, samt tillgodose att de beslutade straffskärpningarna kan genomföras. I den mån hinder för ut- och nybyggnation föreligger under anslagsperioden bör de tillfördelade medlen kunna användas till anstaltsplatser utomlands.
För skadestånd på grund av brottmål bör brottsoffret aldrig själv tvingas kräva in detta av gärningspersonen. Sverigedemokraterna anser att en statlig skadeståndsgaranti bör införas, där staten betalar ut skadestånd till brottsoffer. Staten ska därefter kunna kräva summan, motsvarande det utbetalade skadeståndet, av gärningspersonen. För detta anslås 125 miljoner kronor för år 2020.
Med en ökad måltillströmning tillkommer ytterligare behov av rättsliga biträden. Då målsägandebiträden och andra är en essentiell del av tryggheten för den enskilde vid domstol, samt att tillse att möjligheten för den enskilde att föra sin talan, bör anslagen stärkas med 144 miljoner kronor för år 2020.
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
28 546 852 |
+2 675 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 641 279 |
+210 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 698 586 |
|
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
736 115 |
+28 000 |
|
1:5 |
Sveriges domstolar |
6 241 698 |
+597 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
9 448 433 |
+1 900 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
166 347 |
|
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
455 273 |
|
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
5 709 |
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
48 374 |
|
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 953 |
+125 000 |
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 356 357 |
+144 000 |
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
|
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
24 174 |
|
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
57 157 |
|
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
21 224 |
|
|
1:17 |
Domarnämnden |
8 574 |
|
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet |
113 000 |
|
|
Summa |
51 731 092 |
+5 679 000 |
|
1:1 Polismyndigheten
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+2 675 000 |
+2 945 000 |
+4 680 000 |
Anslaget höjs för att stärka Polismyndigheten som helhet.
Anslagshöjningen får användas till att stärka villkor och löner för poliser samt anställandet av administrativ personal för att avlasta polisutbildade. Anslaget bör vidare användas för att stärka gränspolisen, nationella insatsstyrkan, Nationellt forensiskt centrum och återinförandet av Beredskapspolisen. Vidare får anslaget användas till investeringar i teknik, utrustning och utökad kameraövervakning.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+210 000 |
+215 000 |
+220 000 |
Anslaget höjs för att stärka Säkerhetspolisens förmåga att bekämpa extremism och terrorism.
Anslagshöjningen får användas till att stärka verksamheten i allmänhet och kontroll över återvändande terrorister i synnerhet.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
|
+26 000 |
+42 000 |
De utökade medlen till Åklagarmyndigheten följer deras behov framgent för att säkerställa att Polismyndighetens ökande kapacitet kan omhändertas.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+28 000 |
+37 000 |
+27 000 |
Anslaget höjs för att stärka Ekobrottsmyndighetens verksamhet som helhet.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+597 000 |
+896 000 |
+957 000 |
Anslaget höjs för att stärka myndighetens verksamhet i allmänhet och dels för viss ombyggnation vid domstolarna i syfte att bättre skydda målsäganden och vittnen.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+1 900 000 |
+2 100 000 |
+2 300 000 |
Anslaget höjs för att öka antalet anstalts- och häktesplatser samt för att minska överbeläggningen inom Kriminalvården.
De tillförda medlen får till del användas till hyrandet av anstaltsplatser utomlands i syfte att parera den överbeläggning som nu finns, och framgent förutses växa. Anslaget får i övrigt användas för att tidigarelägga och utöka myndighetens kapacitet och garantera att kapaciteten kan möta det utökade behov straffskärpningar av olika slag medför.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+125 000 |
+135 000 |
+145 000 |
Anslagshöjningen svarar mot en statlig skadeståndsgaranti i syfte att underlätta brottsoffrets tillgång till utdömda skadestånd.
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+144 000 |
+197 000 |
+239 000 |
Det tillkommande anslaget svarar mot ett ökat behov av rättsliga biträden då måltillströmningen förutses öka.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Henrik Vinge (SD) |
|
Bo Broman (SD) |
|