Motion till riksdagen
2019/20:2629
av Aron Emilsson m.fl. (SD)

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i livet, politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhälle som varit kännetecknande för vårt land under lång tid. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla oss som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.

Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för barn och unga, för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Därutöver tillförs friluftslivet ordentliga anslagshöjningar, och inom idrotten omfördelas medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre.

Vår ambition och reformagenda för att väva in det kulturella perspektivet inom andra samhällssektorer än de traditionellt kulturpolitiska lyser fortsatt i årets budget stark.

Inom utgiftsområdet minskas anslag avseende öronmärkta integrationsåtgärder inom folkbildningsväsendet, uppenbart mångkulturalistiska och politiserade verksamheter, samt delar av samtidskulturen. Dessutom minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Stöd till organisationer som baseras på kön eller etnicitet dras in.

Politikens inriktning

En erkänd svensk kultur – med bildning i fokus

Sverigedemokraterna drivs av en omsorg om att värna, vårda och visa svensk kultur. Det handlar för oss om såväl de sköna konsterna som de sociala koderna. Det är för vårt land viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, kollektiva minnen, gemensamma myter, högtider, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är det i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell som vår, eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Vår vision är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra framför att kvävas av förminskande, eller förnekande självförakt, eller ett bildningsförakt i stort.

För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa. Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och funktionsnedsatta. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än det segregerande mångkulturalistiska samhällsbygget i Sverige, och vi vill särskilt belysa den svenska kulturens betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.

Sverigedemokraterna väljer i den här utgiftsområdesmotionen att prioritera tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet. Vidare anser vi det viktigt att kulturen kommer nära medborgarna och stödjer därför ansatser som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och något mer regionalt och lokalt. I detta ligger även satsningar på barn, unga och funktionsnedsatta. Vi anslår extra medel till friluftslivet och vi tillskjuter medel till idrott för äldre. Anslagen till idrotten ska även inrymma pris- och löneomräkning. Vi satsar också på att öppna och tillgängliggöra museer och samlingar för fler, samt att säkra kulturarvets olika former för framtida generationer och implementera en bred reformagenda för att levandegöra och synliggöra vårt lands samlade kollektiva minne.

Vi sänker däremot anslag som inriktar sig på uppenbart mångkulturalistisk och politiserad verksamhet, samt delar av samtidskulturen. Vi drar också in öronmärkta och styrande integrationsåtgärder inom folkbildningsväsendet. Dessutom minskar vi anslagen till organisationer som enbart baseras på kön och etnicitet. Vidare ser vi det som självklart att föreningar som uppbär någon form av offentligt stöd också är öppna för allmänheten. Därutöver minskas vissa anslag till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.

Kulturen är inte bara en central byggsten i vårt samhälle och vår nationella identitet, den är dessutom en värdefull beståndsdel i varje individs liv. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten. Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv, från skapande förskola till skapande äldreomsorg. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kultur och en kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas tillgång till kultur beaktas från vaggan till graven.

Sverigedemokraternas uppfattning är att staten har ett tungt ansvar vad gäller att skapa goda grundförutsättningar för ett levande kulturliv och för att säkerställa en god infrastruktur för kulturarbetare. Detta bland annat genom att tillhandahålla utbildningar och statliga kulturinstitutioner av hög kvalitet liksom ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor, och föra en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Det är samtidigt vår övertygelse att Sveriges kulturskapare bildar en kompetent och i flera avseenden resursstark grupp som är fullt kapabel att i något högre utsträckning än i dag ansvara för sin egen försörjning och för spridandet av sina verk. Vår uppfattning är därför att graden av direkta och indirekta statliga subventioner riktade till samtidskultur och enskilda kulturskapare skulle kunna vara något mindre än i dag, samtidigt som statens ansvar för kulturarvet är desto större.

I de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturen i något högre utsträckning än i dag stimuleras att stå på fler, och egna ben.

Med dessa aspekter i åtanke, kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar, föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål.

Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt främja gemenskap och sammanhållning och trygga den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

 främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande och ökad sammanhållning i samhället

 främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden

 knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård

 väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt

 särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar

 säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och däri verkande kulturarbetare

 främja en högre grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.

Sverigedemokraternas satsningar

Kulturarvsmiljard

Den svenska kulturens särart bottnar i nordens historia, natur och klimat. Det svenska kulturarvet ska vårdas och värnas, till gagn för nationens sammanhållning och för att öka kunskaperna om svensk historia och svensk identitet.

I konkreta budgettermer översätts detta i en kulturarvsmiljard, där en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen motsvarar ungefär hälften. Andra komponenter är satsningar på bland annat Statens musikverk, Institutet för språk och folkminnen och Riksantikvarieämbetet. Medel tillförs även en kulturarvsfond och en fond som samtliga museer kan äska medel ur för olika projekt.

Kulturlotsar och Sverigecenter

För att stärka integrationen i samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna ”kulturlotsar” och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet. Kulturlotsen är en funktion för samordning av kulturinsatser på både kommunal och nationell nivå. Sverigecentren är tänkta som en väg till deltagande i den svenska kulturen i landets särskilt utsatta utanförskapsområden.

Bibliotekssatsning

Anslag

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tabell 1

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen (SD)
1:1	Statens kulturråd	56 717	+22 000
1:2	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete	533 084	−309 840
1:3	Skapande skola	176 465	+90 000
1:4	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	45 153	+20 000
1:5	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	9 852	+15 000
1:6	Bidrag till regional kulturverksamhet	1 518 605
1:7	Myndigheten för kulturanalys	16 533
2:1	Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner	1 104 748	−14 000
2:2	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	213 614	−25 000
2:3	Statens musikverk	119 490	+6 000
3:1	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	180 735	−30 000
3:2	Myndigheten för tillgängliga medier	125 957
3:3	Institutet för språk och folkminnen	68 760	+11 000
4:1	Statens konstråd	31 753	−20 000
4:2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	42 947
4:3	Nämnden för hemslöjdsfrågor	11 714	+5 000
4:4	Bidrag till bild- och formområdet	40 069	−12 000
5:1	Konstnärsnämnden	22 481
5:2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	476 031	−93 000
6:1	Riksarkivet	411 006
7:1	Riksantikvarieämbetet	285 382	+64 000
7:2	Bidrag till kulturmiljövård	270 542	+8 000
7:3	Kyrkoantikvarisk ersättning	460 000	+440 000
7:4	Bidrag till arbetslivsmuseer	8 000
8:1	Centrala museer: Myndigheter	1 347 035	−94 000
8:2	Centrala museer: Stiftelser	268 714	+10 000
8:3	Bidrag till vissa museer	75 519	+5 000
8:4	Forum för levande historia	49 301
8:5	Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål	80
9:1	Myndigheten för stöd till trossamfund	13 085	+5 000
9:2	Stöd till trossamfund	81 919	−41 000
10:1	Filmstöd	553 444	−97 550
11:1	Sändningar av TV Finland	9 721	+1 055
11:2	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen	3 392
11:3	Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet	483
11:4	Statens medieråd	23 320	−15 000
11:5	Stöd till taltidningar	48 856
12:1	Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor	51 656	+5 000
12:2	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	240 680	−13 000
12:3	Särskilda insatser inom ungdomspolitiken	2 000	−2 000
13:1	Stöd till idrotten	1 974 311
13:2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	52 164	−20 000
13:3	Stöd till friluftsorganisationer	50 785	+65 000
13:4	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000	−15 000
13:5	Insatser för den ideella sektorn	171 758	−123 000
14:1	Bidrag till folkbildningen	4 319 683	−770 000
14:2	Bidrag till tolkutbildning	59 331
14:3	Särskilda insatser inom folkbildningen	150 000	−150 000
14:4	Särskilt utbildningsstöd	193 158
15:1	Spelinspektionen	76 247	+5 000
	Nya anslag
16:1	Kulturarvs-ROT		+160 000
16:2	Kulturarvsfond		+100 000
16:3	Skapande äldreomsorg		+35 000
16:4	Öppna museer		+150 000
16:5	Kulturreservat		+33 000
16:6	Stimulansbidrag kulturmiljökompetens		+50 000
16:7	Stimulansbidrag kultur i vården		+35 000
16:8	Kulturlotsar och Sverigecenter		+295 000
16:9	Bibliotekssatsning		+96 000
Summa		16 061 280	−113 335

1:1 Statens kulturråd

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+22 000	+8 000	+8 000

Under 2019 tillförs anslaget extra medel för att arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon. Följande år budgeteras medel för en nationell samordnare för kulturkanonarbetet. Vidare så tillför vi 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut och beräknar att denna utredning ska vara klar till 2020. Slutligen tillför vi 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsarna. 10 miljoner kronor sparas på införandet av ett nationellt kulturskolecentrum under Statens kulturråd, då vi anser det vara en kommunal angelägenhet, till exempel genom Sveriges kulturskoleråd, och då regeringens uppdragsbeskrivning är för otydlig.

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–309 840	–37 240	–37 238

Anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur. Vi avslår regeringens satsning på förstärkning av biblioteksverksamheten om 225 miljoner kronor då vi anser det vara en kommunal verksamhet och har egna förslag på området. Till förmån för mer prioriterade satsningar sänker vi anslaget, bland annat eftersom vi motsätter oss att medel inom anslaget används till olika integrationssatsningar.

1:3 Skapande skola

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+90 000	+90 000	+90 000

Sverigedemokraterna har länge förespråkat att Skapande skola utvidgas till att omfatta även förskolan och har sedan tidigare budgeterat medel för detta. Vi stod därför bakom regeringens tidigare tillfälliga satsning på Skapande skola för förskolan, även om vi under hela perioden den tillfälliga satsningen pågick anslog mer medel för Skapande skola i förskolan än regeringen. Mer medel behöver tillföras, därför anslås årligen 90 miljoner kronor för att förstärka Skapande skola i förskolan. Vi vill framförallt att pengarna ska användas till att anlita professionella kulturskapare i högre utsträckning.

1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+20 000	+20 000	+20 000

Anslaget tillförs 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättningar. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+15 000	+15 000	+15 000

Anslaget tillförs 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare anslag, Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.

2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–14 000	–14 000	–14 000

Vi avvecklar nationella barn- och ungdomsscenen ”Unga Klara” då vi prioriterar andra satsningar för att stärka barns och ungas tillgång till kultur. Vi tillför 1 miljon kronor vardera till Operan och Dramaten för att utreda möjligheten att fortsätta utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.

2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–25 000	–25 000	–25 000

Vi avslår regeringens föreslagna 25 miljoner kronor till den fria scenkonsten till följd av våra generella omprioriteringar aviserade ovan. För oss är det inte självklart att konsten blir mer fri genom ökad statlig subventionering.

2:3 Statens musikverk

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+6 000	+6 000	+6 000

Statens musikverk tillförs medel i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–30 000	–30 000	–30 000

Anslaget minskas med 30 miljoner kronor då bland annat medel för internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur sänks. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största del, men minskas med 3 miljoner kronor.

3:3 Institutet för språk- och folkminnen

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+11 000	+11 000	+11 000

Anslaget tillförs 5 miljoner kronor i syfte att bland annat höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige, sedan avvecklandet av DAUM i staden. Detta för att särskilt för att bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men till skillnad från våra nordiska grannländer Norge och Finland, så har Sverige inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där till exempel döva, syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier, som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning, så vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta, i samråd med Forum för levande historia. Därför ger vi 1 miljon kronor till institutet i syfte att kunna tillsätta resurser för att utföra detta arbete.

4:1 Statens konstråd

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–20 000

Vi följer inte med regeringens tidigare satsning om 20 miljoner kronor om att göra Statens konstråd till ett nav för kunskapsutveckling för offentlig konst.

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Anslaget tillförs medel i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.

4:4 Bidrag till bild- och formområdet

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–12 000	–12 000	–12 000

Vi ställer oss inte bakom regeringens satsning sedan tidigare om 12 miljoner kronor i enlighet med vår inställning om att den statliga finansieringen till samtidskonsten bör bli mer självfinansierad.

5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–93 000	–93 000	–93 000

Anslaget minskas i linje med vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering genomför vi olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare. Därför ställer vi oss således inte bakom regeringens satsning på området.

7:1 Riksantikvarieämbetet

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+64 000	+64 000	+64 000

Anslaget tillförs medel och ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond, samt 1 miljon kronor öronmärkt för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Inom ökad ram uppdras myndigheten också att tillsammans med statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter.

7:2 Bidrag till kulturmiljövård

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+8 000	+8 000	+8 000

År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har således inte följt inflationen på flera år. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. En uppräkning av anslaget landar på runt 310 miljoner kronor till dagens penningvärde. Det innebär att regeringens förslag om resurstilldelning är otillräcklig. I och med att vi bryter ut 33 miljoner kronor i ett nytt öronmärkt anslag för kulturreservat, vilket blir anslag 16:5 under nya anslag, tillför vi det medel som behövs för att anslaget ska räknas upp i det närmaste tillfullo.

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+440 000	+440 000	+440 000

I dag är den kyrkoantikvariska ersättningen 460 miljoner kronor, en nivå stödet har legat på en längre tid. Samtidigt kan vi konstatera att behovet av kyrkoantikvarisk ersättning är stort ute i församlingarna och att den statliga nivån utgör en förhållandevis liten del av de totala vård- och underhållskostnaderna. Till stor del bekostas vården av de kulturhistoriska miljöerna av kyrkoavgiften, vilken också ska täcka kyrkans ordinarie verksamhet. I många församlingar är ekonomin och fastighetsfrågan ett växande problem och man kan i värsta fall tvingas välja mellan god själavård eller vård och underhåll av kyrkan. Det är inte en hållbar situation och i och med att det kyrkliga kulturarvet är vårt gemensamma, oavsett medlem i Svenska kyrkan eller ej, så menar vi att det är tid för staten att ta ett utökat ansvar och höja den kyrkoantikvariska ersättningen ordentligt.

Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi också att man bör ta ett helhetsgrepp om ersättningen och bredda och fördjupa dess användningsområden. Därför syftar ökningen också till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.

8:1 Centrala museer: Myndigheter

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–94 000	–94 000	–94 000

Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag ”Öppna museer” drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsat på fri entré om 90 miljoner kronor årligen, vilka i stället alltså inordnas under det nya anslaget 16:4.

Stödet till Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 21 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslag 8:2.

8:2 Centrala museer: Stiftelser

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+10 000	+10 000	+10 000

Anslaget tillförs 10 miljoner kronor från anslag 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till stiftelsen Skansen och stiftelsen Nordiska museet.

8:3 Bidrag till vissa museer

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Vi avslår regeringens satsning på ett nytt migrations- och demokratimuseum (Rörelsernas museum) i Malmö om 5 miljoner kronor bland annat då en förstudie redan gjorts av Malmö kommun.

Medel tillförs om ytterligare 2 miljoner kronor till Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, och ytterligare 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna. Dessutom anslår vi 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.

9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Vi tillför ökade anslag öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än i dag. Därför anslår vi i denna budget ett höjt anslag till SST för att förstärka myndighetens arbete med granskning och tillsyn.

9:2 Stöd till trossamfund

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–41 000	–41 000	–41 000

Anslaget minskas dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, och dels då vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet, samt för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.

10:1 Filmstöd

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–97 550	–203 800	–203 800

Den filmpolitiska lösning med filmavtalet som tidigare fanns i Sverige upphörde den 1 januari 2017 efter beslut om filmpropositionen som framlades året innan. När riksdagen röstade kring propositionen så röstade Sverigedemokraterna tillsammans med en majoritet emot stora delar av propositionens innehåll, bland annat förslaget om att säga upp filmavtalet. Regeringen finansierar sin filmpolitik med en momsökning på biograferna, detta i strid mot utskottets vilja. Sverigedemokraterna vill i stället för dagens helförstatligade filmpolitik se ett nytt och moderniserat filmavtal komma på plats.

Vi vill vidare se att Sverige ska ta ett större ansvar i det samnordiska projektet kring samisk film, därför tillför vi 2,5 miljoner kronor till filmstödet öronmärkt för samisk film. Detta stöd ska inte delas ut av Svenska Filminstitutet utan ska ingå i Internationella Samiska Filminstitutets filmbidragspott för samisk film.

Att regeringen inför 2020 sänker filmstödet med 8,7 miljoner kronor jämfört med 2019 års budgetförslag är en följd av att den tidigare ambitionshöjningen för digitalisering av det svenska filmarvet upphör att gälla. Sverigedemokraterna ser digitalisering av filmarvet som mycket angeläget och vill att ambitionshöjningen ska bestå, och därför går vi inte med på regeringens ambitionssänkning.

11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+1 055	+1 055	+1 055

Vi tillför en miljon kronor för att kompensera en sänkning regeringen genomförde 2015/16.

11:4 Statens medieråd

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–15 000	–17 000	–22 946

Vi avvecklar Statens medieråd under en treårsperiod. I och med att det finns ett antal aktörer som arbetar med Medie- och informationskunnighet (MIK) finner vi myndighetens arbete överflödigt. Filmgranskningsverksamhetens framtid och eventuella placering bör utredas.

12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Vi vill ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ökade anslag för att förstärka gransknings- och utvärderingsarbetet kring hur mottagare av offentligfinansierat stöd lever upp till de av staten ställda kraven för att erhålla stöd samt för att säkerställa att mottagarna verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament. Att regeringen i sitt budgetförslag tillför medel till förvaltningsanslaget av likartade skäl ser vi positivt på, men vi bedömer att kraftfullare satsningar än regeringens krävs, därför tillskjuter vi 5 miljoner kronor ytterligare.

12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–13 000	–13 000	–13 000

Inom anslaget öronmärker vi 10 miljoner kronor för att bidra till att tillgängliggöra samt anpassa föreningar och dess lokaler för personer med funktionsnedsättning. Anslaget rymmer mycket god verksamhet och förblir på en stabil nivå, men minskas då vi som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, anser det rimligt att avveckla det offentligfinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.

12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–2 000	–2 000	–2 000

Vi föreslår en avveckling av anslaget. Det som är den tilltänkta användningen för anslag 12:3 går också att genomföra inom ramen för anslag 12:1 som regeringen i sitt budgetförslag också vill överföra medel till från det förstnämnda anslaget. Sverigedemokraterna ser med den logik som regeringen själv lutar sig mot att poängerna med att låta det aktuella anslaget bestå är svaga.

13:1 Stöd till idrotten

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen

Ändamål

Anslaget får användas enligt de ändamål som regeringen föreslår, förutom vad gäller de öronmärkta medlen för integrationsåtgärder i våra utanförskapsområden då det inte ligger under idrottens uppdrag. Därför riktas de öronmärkta integrationsmedlen i stället om till en generell satsning på idrott. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–20 000	–20 000

Vi följer inte med på regeringens ökning sedan tidigare om att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden och minskar således fortsatt anslaget i årets budget. Satsningen är storstadscentrerad och Sverigedemokraterna vill i stället vara hela Sveriges parti.

13:3 Stöd till friluftsorganisationer

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+65 000	+65 000	+65 000

Anslaget till friluftslivet har länge legat på en lägre nivå än den rörelsen efterfrågat för att kunna utveckla sitt arbete. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Det är därför välkommet att regeringen sällat sig till denna linje och tillför efterlängtade anslagshöjningar. Samtidigt menar vi att regeringens ambitioner inte är tillräckliga, utan budgeterar ytterligare medel, varav 5 miljoner kronor avsätts med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse och omsorg för svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.

13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–15 000	–15 000	–15 000

Anslaget dras in i sin helhet då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.

13:5 Insatser för den ideella sektorn

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–123 000

Vi ställer oss inte bakom regeringens tillfälliga satsning på området då vi anser skälen vara otydliga, och hur man vill använda medlen skulle behöva specificeras ytterligare. Målet med den tillfälliga satsningen som man vill ska ske via ideella krafter i civilsamhället skulle sannolikt kunna genomföras på annat sätt.

14:1 Bidrag till folkbildningen

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–770 000	–770 000	–770 000

Folkbildningen rymmer många goda delar, och som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap och spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Av den anledningen är det fullt rimligt att stat och samhälle stödjer denna sektor. Samtidigt är det naturligtvis rimligt att mottagare av statsbidrag uppfyller rimliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Det är viktigt att folkbildningen får vara just folkbildning och att dessa institutioner inte i huvudsak ses som instrument för att avlasta brister i andra delar av samhällsapparaten.

De senaste åren har regeringen kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte det huvudsakliga bildningssyftet och demokratisyftet. Anslagsökningar som partiet av denna anledning avböjt. Utöver att vi inte följt med på regeringens satsningar de senaste åren omprioriterar vi medel inom kulturområdet till förmån för andra satsningar. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.

14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	–150 000	–140 000	–100 000

Vi motsätter oss de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Detta då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser, som kan behövas i annan svenskundervisning, i anspråk.

15:1 Spelinspektionen

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+5 000	+5 000	+5 000

Det licenssystem som infördes på den svenska spelmarknaden från den 1 januari 2019 har inneburit många förändringar på området, vilket även i hög grad har påverkat Spelinspektionen som myndighet. Omställningar för införandet av licensprövning har krävts för myndigheten, vilket är en förändringsprocess som den fortfarande är inne i. Detta har gjort att mindre resurser har gått till myndighetens viktiga arbete med tillsyn över spelmarknaden. Sverigedemokraterna ser tillsynsarbetet som mycket viktigt och något som inte bör stå tillbaka även om vi förstår att Spelinspektionen är inne i en omställningsfas. Därför tillskjuter vi 5 miljoner kronor till myndigheten för att nå förbättrad tillsyn, det tror vi är något viktigt som det inte bör väntas med under omställningsfasen. I övrigt presenterar vi våra förslag för spel- och lotteriområdet i en särskild kommittémotion.

Nya anslag

16:1 Kulturarvs-ROT

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+160 000	+160 000	+160 000

Vi stärker medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, det här bland annat genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

16:2 Kulturarvsfond

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+100 000	+100 000	+100 000

Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.

16:3 Skapande äldreomsorg

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+35 000	+35 000	+35 000

Vi avsätter medel för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet. Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.

16:4 Öppna museer

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+150 000	+150 000	+150 000

Sverigedemokraterna inför en fond med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.

16:5 Kulturreservat

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+33 000	+33 000	+33 000

33 miljoner kronor bryts ut ur det allmänna kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks här i ett eget anslag, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt.

16:6 Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+50 000	+50 000	+50 000

Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera K-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning i dag inte är tillfredsställande. Här kan det bli nödvändigt att se över såväl kompetensutveckling och stöd till kommunerna som lagstiftning. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling.

För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av förstärkning, kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.

16:7 Stimulansbidrag kultur i vården

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+35 000	+35 000	+35 000

Kultur har i dag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska, och jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar till exempel att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi i årets budget medel för ett stimulansbidrag till landstingen.

16:8 Kulturlotsar och Sverigecenter

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+295 000	+295 000	+295 000

Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att inte bara överleva, utan leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför ”Kulturlotsen” och Sverigecenter. En landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet.

16:9 Bibliotekssatsning

	Förslag 2020	Beräknat 2021	Beräknat 2022
Avvikelse från regeringen	+96 000	+96 000	+96 000

Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort flera framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och visat på flera möjligheter för att utveckla biblioteken. För ökad nordisk likvärdighet och samordningsmöjligheter bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet. Därför anslås 96 miljoner kronor för att genomföra några av förslagen i den nationella biblioteksstrategin (Demokratins skattkammare, 2019). För närmare specificering av genomförande och vår vision för biblioteken hänvisar vi till vår Biblioteksmotion, 2019/20:338.

Aron Emilsson (SD)
Angelika Bengtsson (SD)	Jonas Andersson i Linköping (SD)
Cassandra Sundin (SD)