Motion till riksdagen
2019/20:2627
av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Utgifter till UO 20 Allmän miljö- och naturvård har vuxit kraftigt sedan år 2014. Under perioden 2010–2014 var förändringarna i utgifterna små medan ökningen mellan år 2014–2018 innebar mer än en dubblering. Flera av utgiftsposterna syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser, vilket är viktigt för att kunna motverka potentiellt höga temperaturökningar till följd av utsläpp av växthusgaser.

Källa: Årsredovisning för staten. År 2019 baseras på interimsregeringens budget.

Flera instanser, bland annat Riksrevisionen samt riksdagens utredningstjänst (RUT-utredning 2018: 1185), har dock påvisat att flera av de åtgärder som vidtagits inom statliga program har haft en mycket låg kostnadseffektivitet sett till reducerad mängd utsläpp. Riksdagens utredningstjänst har gjort en jämförelse av tre metoder som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser vilka redovisas i tabellen nedan.

 

Beräknade kostnader

kronor per minskat kg utsläppt CO2

Klimatklivet

0,14–0,35

EU:s handel med utsläppsrätter

0,21

Internationella samarbetsmekanismer

0,06

Källa: Riksdagens utredningstjänst, rapport 2018:1185.

I stället för att ytterligare öka utgifter till program som är ineffektiva för att minska ut­släpp av växthusgaser så bör Sveriges budget koncentreras till sådana åtgärder som är effektiva. Motivet bakom flera av insatserna i Sverige är dessutom att agera föregångs­land, men det är svårt att se hur ineffektiva åtgärder ska kunna förmå andra länder att följa det svenska exemplet.

Politikens inriktning

Sverigedemokraterna föreslår en minskad budget relativt regeringen men genom att de satsningar som föreslås har en högre kostnadseffektivitet så uppnås samma resultat. Svensk elproduktion är i det närmaste fri från utsläpp av växthusgaser, genom att koncentrera åtgärder till utvecklingsländer med en högre andel fossilbaserad elproduk­tion nås klart bättre resultat.

Sverigedemokraternas satsningar

Naturvårdsverket

Kostnadsutvecklingen för verket har varit mycket kraftigt stigande under de senaste åren. När landet står inför betydande utmaningar inom så många sektorer, inklusive den kommunala sektorn, skolan, polisen och försvaret, bör Naturvårdsverkets anslag åter­ställas till tidigare nivå. Sverigedemokraterna föreslår därför en minskning av verkets anslag för år 2020 med 169 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.

Åtgärder för värdefull natur

Förvaltning av skyddad natur är ett viktigt område. Värdefulla och känsliga naturområd­en kräver skötsel för att måna deras speciella naturvärden. Skötseln av reservat och andra formellt skyddade områden är i dag ofta eftersatt. I framtida skötsel måste även hänsyn tas till risken för att skadegörare kan sprida sig från bevarad gammal skog till intilliggande skogsfastigheter. Det bör bli lättare för markägare att få ersättning för art­bevarande inslag i brukandet av sin mark genom avtal med myndigheter. Markägare vars brukande redan inskränkts men som inte fått ersättning för detta bör ha kompense­rats senast under 2019. Efter en period av kraftigt ökade arealer skyddad natur, behövs nu en period av konsolidering, där mer fokus läggs på att hantera de arealer som redan är skyddade.

Sverigedemokraterna föreslår därför en minskning under punkten Åtgärder för värdefull natur för år 2020 med 215 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.

Sanering och återställning av förorenade områden

Sverige har omkring 80 000 förorenade områden och saneringen av dessa är mycket eftersatta. Sanering av förorenade områden är ett miljömål som anses svårt att uppnå i tid samtidigt som det är ett miljömål som vi har mycket goda möjligheter att påverka. Sverigedemokraterna föreslår därför en förstärkning av anslaget med 31 miljoner kronor.

Avgifter till internationella organisationer

Anslaget får användas till utgifter för internationella miljörelaterade organisationer. Sverigedemokraterna förordar en översyn av dessa medlemskap med inriktningen att minska anslaget med 10 miljoner kronor för år 2020.

Klimatbonus

Vid halvårsskiftet 2018/2019 infördes ett nytt beskattningssystem för personbilar kallat bonusmalus. Genom att öka skatten för bilar med utsläpp över 95 g CO2/km och sam­tidigt ge en premie till bilar med utsläpp under 60 g CO2/km är tanken att nybilsinköpen ska styras om. Det är dock endast ett antagande att en bil med låga utsläpp kommer att ersätta en bil med höga utsläpp. Systemet kan leda till ökad försäljning av bilar med låga utsläpp utan att för den skull minska försäljningen av andra bilar. Den stora resurs­användningen det innebär att tillverka en bil, särskilt en elbil, gör också att osäkerheten för systemets effektivitet kan ifrågasättas. Elbilar är dyra och ligger prismässigt utom räckhåll för en stor andel av befolkningen. Vi föreslår därför att systemet slopas och att beskattningen återgår till förutvarande system.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är en viktig samhällsinstitu­tion. Sverigedemokraterna föreslår en minskning med 10 miljoner kronor, vilket mot­svarar nivån på upparbetade medel under de senaste åren.

Insatser för internationella klimatinvesteringar

Sverigedemokraternas klimatpolitik har som utgångspunkt att Sverige har ett av väst­världens allra lägsta utsläpp per capita samt att oljeberoende och utsläpp av växthus­gaser i högsta grad är globala frågeställningar. Det ter sig därför naturligt att vidta åtgärder så att satsningar på detta område görs i en internationell kontext, varför vi förordar en ökning av regeringens anslag. Exempel på hur Sverige kan bidra till såväl lägre användning av fossila bränslen som till utveckling, är stöd till utbyggnad av vattenkraft, solenergi och annan förnybar energiteknik. Sverigedemokraterna vill även bidra internationellt till att bevara och utveckla skogar som hotas att överföras till annan markanvändning, såsom exempelvis i Sydostasien till oljepalmsplanteringar eller i Sydamerika till jordbruks- och betesmarker.

Skydd av värdefull natur

Sverigedemokraterna har med oro noterat att föregående regering undandrog ytterligare mycket stora arealer skogsmark från brukande. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom denna snabba utökning av arealerna totalt skyddad skog. Det är ofta ett ineffek­tivt och dyrt sätt att skydda arter, det begränsar möjligheterna till det brukande av skog­en som utgör en basverksamhet för en stor del av Sveriges lantbrukare och en viktig källa till arbetstillfällen på landsbygden, det minskar volymerna av virke tillgängliga för skogsindustrin som är en av våra viktigaste exportindustrigrenar, det minskar möjlig­heterna till successivt ersättande av fossila material och bränslen med biobaserade sådana från skogen och det innebär inte sällan begränsning av skogsägares äganderätt i en grad och på sätt som närmar sig övergrepp. Vi vill ha ett tillfälligt stopp för såväl utökat formellt skydd av skog som för identifiering och registrering av nyckelbiotoper.

Under stopperioden förordar vi en noggrann utredning av vad som skyddats hittills, vad som kan behöva ytterligare skyddas och vad som är i tillräckligt hög grad skyddat. Under den tid som arealerna skyddad skog inte utökas, bör även de fall där ersättnings­frågor inte är lösta, kunna slutföras. Viss omfördelning av skyddade arealer kan också komma ifråga, varvid viss areal avförs från skydd, medan annan tillförs.

Länsstyrelserna har vidare under några år arbetat med att ta fram handlingsplaner för Grön infrastruktur. Från Sverigedemokraternas sida vill vi understryka att enskilda markägares skogs- och jordbruk inte ska underkastas statlig styrning på landskapsnivå, det är markägaren som ska planera sitt brukande.

Sverigedemokraterna föreslår en minskning under punkten Skydd av värdefull natur för år 2020 med 476 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.

Klimatinvesteringar

Sverigedemokraterna avvisar regeringens satsningar som innebär stora kostnader, medan nyttan är svår att mäta. Sverige tar redan på sig mycket större utsläppsminsk­ningar än jämförbara länder, trots att våra koldioxidutsläpp per capita är bland EU:s allra lägsta. Vi anser att budgetmedel främst bör fokuseras på effektiva miljöinsatser, framförallt på forskning och innovation för att ta fram realistiska alternativ till fossil energi, inklusive förnyelsebar energi och ny kärnkraft, och för att utveckla bioekonomi, inklusive biologiska drivmedel. Budgetmedlen bör även fokuseras på internationella insatser där nyttan av pengarna är större, exempelvis på aktivt skogsbruk som ett alter­nativ till att överföra skog till annan markanvändning, såsom sker i Indonesien till olje­palmsplanteringar och i Brasilien till jordbruk och betesmark.

Sveriges lantbruksuniversitet har visat att den årliga ökningen av Sveriges växande virkesförråd motsvarar omkring 80 procent av landets koldioxidutsläpp. Denna effekt räknas inte in i den vanliga uppgiften om att medelsvensken släpper ut omkring 5 ton koldioxidekvivalenter per år, en nivå som ändå är en av OECD:s lägsta. Det skulle vara fullt möjligt att med ytterligare ökade tillväxthöjande åtgärder i skogsbruket inom några årtionden helt kompensera för Sveriges koldioxidutsläpp. Ökningen av mängden bundet kol i våra skogar är en följd av aktivt brukande. En politik som stödjer aktivt brukande i kombination med naturskyddande åtgärder är därför ett av de allra mest effektiva sätten att minska nettoutsläppen av koldioxid. Detta sammantaget leder till en mycket effektiv­are klimatpolitik i en global kontext.

Sverigedemokraterna sänker dieselskatten inom jord- och skogsbruk, vilket bidrar till att bevara jordbruk och därmed öppna landskap, vilket är positivt för den biologiska mångfalden, samtidigt som det förbättrar förutsättningarna för våra gröna näringar. Sänkt dieselskatt ger även mer långsiktiga förutsättningar för aktivt skogsbruk, vilket ger positiva klimateffekter genom ökad tillväxt på skogen.

Sverigedemokraterna föreslår därför att punkten Klimatinvesteringar stryks ur statens budget för år 2020.

Klimatpremier

Stödet fungerar i dag som ett marknadsintroduktionsstöd, vilket är principiellt proble­matiskt. Det bör inte vara statens roll att introducera nya varor och tjänster på mark­naden som för tillfället inte efterfrågas och satsningen kan inte sägas ligga till grund för en effektiv klimatpolitik.

Stöd för gröna och trygga samhällen

Sverigedemokraterna anser att detta är ett renodlat politiskt projekt med oklara ambi­tioner och låg effektivitet för biologisk mångfald. Dessutom är begreppet grönare städer mest relevant i länder där skugga är en grundläggande faktor för att minska hettan och därigenom behovet av luftkonditionering och sötvatten. Sverigedemokraterna anser att detta projekt saknar tillräcklig relevans för Sverige och därför inte bör realiseras med statliga anslag. Stadsbyggnation bör dessutom fortsatt främst vara en kommunal ange­lägenhet. Sverigedemokraterna förordar snarare mer inflytande från medborgarna och de boende. Därför tar Sverigedemokraterna bort samtliga medel från anslagsposten, 50 miljoner kronor, för år 2020.

Industriklivet

Sverigedemokraterna vill rikta in statens stöd till industrin mot åtgärder som stärker landets basnäringars konkurrenskraft genom produktutveckling och relaterad utveck­ling, inte minst inom stål- och bioekonomisektorerna, samtidigt som miljö- och klimat­nytta eftersträvas. För att tydliggöra detta föreslår Sverigedemokraterna ett anslag för Innovativ teknik för miljö och klimat om 500 miljoner kronor, samtidigt som stödet till Industriklivet minskas till 200 miljoner kronor för år 2020. Medlen ska användas till stöd till projekt som Hybrit, som utvecklar ny världsunik processteknik, men inte till triviala investeringar för minskning av koldioxidutsläpp med känd teknik.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation i områden knuta till miljö och areella näringar och för utveckling av bioekonomiområdet. Sverigedemokraterna vill också lägga in en högre växel vad gäller forskning kring globala miljöproblem i ett vidare perspektiv och avsätta mer medel för detta ändamål.

Innovativ teknik för klimat och miljö

Sverigedemokraterna inrättar ett särskilt anslag om 500 miljoner kronor årligen inriktat mot framtida lösningar, med relevans främst för energi- och klimatområdet. Utveckling av produkter som gynnar bioekonomin och klimatet i Sverige kan även spridas till andra länder och därmed leda mot betydande förbättringar globalt. En balanserad miljödebatt bör ha sin utgångspunkt i att världens befolkning ökar och att efterfrågan på energi och resurser måste mötas. Kunskap, teknik och internationellt samarbete är nyckelord inför denna osäkra framtid. Exempelvis ger teknikutveckling som resulterar i energilösningar som minskar intresset för fossil energi, en global och bestående effekt, i och med att även andra länder kommer att vara intresserade av att använda tekniken. Dessutom ger det Sverige exportintäkter och arbetstillfällen, samtidigt som Sveriges ställning som kunskapsnation stärks. Motsvarande effekt nås inte av insatser som enbart är inriktade på att minska koldioxidutsläpp i Sverige.

Strandstädning

Skräp utmed våra kuster är ett återkommande problem hos 30-talet kommuner. Mesta­dels härrör skräpet från andra länder till följd av havsströmmar, vilket gör det svårt att förebygga med ett ändrat svenskt regelverk. Det extra stödet som getts till kommunerna sedan 2018 har visat på goda resultat och Sverigedemokraterna ser ett behov av att inten­sifiera arbetet och göra det mer långsiktigt.

Anslag

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tabell 1

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Naturvårdsverket

588 944

−169 000

1:2

Miljöövervakning m.m.

465 714

 

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1 115 035

−215 000

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

919 218

+31 000

1:5

Miljöforskning

93 825

 

1:6

Kemikalieinspektionen

275 692

 

1:7

Avgifter till internationella organisationer

262 131

−10 000

1:8

Klimatbonus

1 760 000

−1 760 000

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

268 281

−10 000

1:10

Klimatanpassning

98 000

 

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

1 389 565

 

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

255 000

+500 000

1:13

Internationellt miljösamarbete

40 400

 

1:14

Skydd av värdefull natur

875 500

−476 000

1:15

Havs- och vattenmyndigheten

244 341

 

1:16

Klimatinvesteringar

1 955 000

−1 955 000

1:17

Klimatpremier

170 000

−170 000

1:18

Stöd för gröna och trygga samhällen

50 000

−50 000

1:19

Industriklivet

600 000

−400 000

1:20

Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv

90 000

 

2:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

98 129

 

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

956 408

+25 000

 

Nya anslag

 

 

3:1

Innovativ teknik för miljö och klimat

 

+500 000

4:1

Strandstädning

 

+50 000

Summa

12 571 183

−4 109 000

1:1 Naturvårdsverket

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

169 000

169 000

169 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 169 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden, vilket motsvarar en återställning till tidigare nivå.

1:3 Åtgärder för värdefull natur

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

215 000

215 000

215 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 215 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden huvudsakligen beroende på att den takt med vilken regeringen föreslår att nya områden bör skyddas är för hög.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+31 000

+31 000

+31 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 31 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Sveriges omkring 80 000 områden i behov av sanering är eftersatta och därför behöver anslaget stärkas.

1:7 Avgifter till internationella organisationer

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

10 000

10 000

10 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden.

1:8 Klimatbonus

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

1 760 000

2 430 000

2 490 000

Sverigedemokraterna motsätter sig bonusmalus-systemet och föreslår en återgång till förutvarande beskattning av personbilar. Anslaget försvinner därför, vilket innebär en minskning relativt regeringen med 1 760, 2 430 respektive 2 490 miljoner kronor för motsvarande år i budgetperioden.

1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

10 000

10 000

10 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden, vilket motsvarar nivån på upparbetade medel från föregående budgetperiod.

1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+500 000

+500 000

+500 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden då stödet har visat sig ha en mycket hög kostnadseffektivitet.

1:14 Skydd av värdefull natur

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

476 000

676 000

676 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 476, 676 respektive 676 miljoner kronor för motsvarande år i den kommande budgetperioden. Huvudanledningen är att regeringens takt för statligt ianspråktagande av natur som är skyddsvärd är för hög.

1:16 Klimatinvesteringar

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

1 955 000

1 835 000

1 855 000

Sverigedemokraterna föreslår att anslaget tas bort helt för den kommande budget­perioden då. Flera instanser har påvisat att en närbesläktad stödform i Klimatklivet har haft mycket låg effektivitet och innan nya former av stöd införs bör det påvisas att de är


mer effektiva. Sverige har också redan omfattande verksamhet som innebär sänkor av koldioxidhalten i atmosfären.

1:17 Klimatpremier

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

170 000

170 000

170 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 170 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Stödet fungerar som ett marknadsintroduktionsstöd och det är inte önskvärt att staten ska spela denna roll i denna kontext.

1:18 Stöd för gröna och trygga samhällen

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

50 000

150 000

200 000

Sverigedemokraterna föreslår att anslaget tas bort helt för den kommande budgetperioden då regeringen inte har påvisat att detta skulle vara ett effektivt sätt att öka tryggheten i samhället.

1:19 Industriklivet

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

400 000

400 000

400 000

Sverigedemokraterna föreslår en minskning av anslaget med 400 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden. Programmet ska minska i de delar där triviala investeringar för minskning av koldioxidutsläpp görs med känd teknik, eftersom det inte är ett effektivt användande av medel, medan projekt som utvecklar ny världsunik processteknik får fortsatt stöd.

2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+25 000

+25 000

+25 000

Sverigedemokraterna föreslår en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden.

3:1 Innovativ teknik för miljö och klimat

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+500 000

+500 000

+500 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Innovativ teknik för miljö och klimat och anslår 500 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden.

3:2 Strandstädning

 

Förslag 2020

Beräknat 2021

Beräknat 2022

Avvikelse från regeringen

+50 000

+50 000

+50 000

Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag kallat Strandstädning och anslår 50 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden.

 

 

Martin Kinnunen (SD)

 

Yasmine Eriksson (SD)

Runar Filper (SD)

Mats Nordberg (SD)

Staffan Eklöf (SD)