Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverige har på många sätt betydande utmaningar och detta gäller även vissa delar av infrastrukturen, konkurrenskraften mellan de olika trafikslagen, samt den digitala säkerheten. Detta tydliggörs genom bland annat ständiga tågförseningar och oändligt antal tjälskador och potthål i det svenska vägnätet. Den osunda konkurrensen har även skenat genom bland annat bristande kontroller på svenska vägar och tillika oförmögen lagstiftning på området. Även säkerheten i samhällsviktig digital infrastruktur kan kraftigt ifrågasättas. Tillväxt, industri, företagande och människors vardag blir hårt drabbat genom försämrade möjligheter att transportera varor och gods, samt att vanligt folk har svårt att ta sig till arbetet. Nu prioriteras bland annat stora resurser till cykelinfrastruktur, hållbara stadsmiljöer och höghastighetsbanor som inte kommer stå färdiga inom överskådlig framtid. Vi anser att detta är allvarliga felprioriteringar i det ansträngda läge som Sverige befinner sig i. Vi skär därför ner extrasatsningar på dessa områden, för att i stället omfördela medlen till mer direkta investeringar i transportinfrastrukturen för de olika transportslagen.
Vår gemensamma infrastruktur betingar ett enormt värde och är en resurs. För att hålla en hög ambition att ständigt erbjuda bättre och effektivare service för medborgarna måste infrastrukturen kontinuerligt utvecklas. Minst lika viktigt är att satsningarna görs samhällsekonomiskt sunt och att projekt skapar störst nytta, samtidigt som man tar hänsyn till aspekter som landsbygd, kommuner, familjeliv och företagande. Vi avser att stärka infrastrukturen, konkurrenskraften mellan de olika trafikslagen, samt den digitala säkerhetens förutsättningar genom direkta och indirekta satsningar, samt genom nya och skärpta lagförslag. I en väl sammanhållen it-, infrastruktur- och transportpolitik är alla trafikslag inkluderade.
Järnvägsunderhållet i Sverige har havererat där en alltför stor del av arbetet utgörs av akuta åtgärder i stället för förebyggande arbete, mycket på grund av att infrastrukturen under lång tid använts som en budgetregulator. Därför väljer Sverigedemokraterna att kraftigt satsa på järnvägsunderhållet.
Vi anslår 500 miljoner kronor till detta under anslag 1:2.
Vi ser ett flertal prioriterade sträckningar som behöver byggas, utökas till dubbelspår eller fyrspår. Det finns även behov att se över hastigheterna och att större mängder gods flyttas över från väg till järnväg, särskilt för den tunga basindustrin.
Vi anslår 500 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Vi vill införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen. Marknadspotten, som Trafikverket ges mandat att använda, syftar till att snabbt kunna nyttjas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar inom näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd.
Vi anslår 50 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Enligt trafikverket uppstår över 1 000 kontaktledningsfel varje år och orsakar cirka 6 000 merförseningstimmar. Denna avvikelse påvisar att genomgripande åtgärder är nödvändiga i den befintliga infrastrukturen för att säkerställa tågens elförsörjning och därmed minska driftsstoppen. Därför vill vi som ett första steg stärka upp kontaktledningssystemet för att förhindra nedrivna kontaktledningar och andra förekommande fel.
Vi anslår 25 miljoner kronor till detta under anslag 1:2.
Regeringen har beslutat om att upphandla nattåg till Europa. Vi anser dock att Sverige har ett större behov att rusta upp den svenska järnvägen, för att ens kunna ta sig till Europa med tåg. Därför menar Sverigedemokraterna att det i dagsläget är fel att satsa på nattåg till Europa när behovet är avsevärt större i vårt eget land. Det är bättre att dessa medel kommer hundratusentals pendlare tillgodo än en liten klick människor som vill turista med nattåg i utlandet.
Vi minskar anslag 1:16 med 50 miljoner kronor och ökar anslag 1:2 med 50 miljoner kronor för detta ändamål.
Vi ser i dag den knivskarpa internationella konkurrensen inom många branscher, särskilt inom flygindustrin, dels genom sunda men även osunda konkurrensförhållanden. Sverige har dock stora möjligheter att hävda sig internationellt genom goda utbildningsmöjligheter, spetskompetens, forskning och utveckling men även inom specifika branscher och industrier. Vi behöver behålla vår position som en kunskapsnation men även framhålla vårt arbete gällande arbetsvillkor, koldioxidläckage och säkerhet. För att förhindra så kallad utflaggning av flygindustrin så behöver vi även arbeta vidare med upphandlingar och internationella avtal för att goda villkor ska råda var vi än flyger ifrån.
Vi ser ett behov av att bygga ut kapaciteten för både små och stora flygplatser, för att möjliggöra fler avgångar, trafik av större flygplan men även för infrastrukturen som är kopplad till flygplatser. Det är av största vikt för att underlätta människors resande över lag men även för att minimera exempelvis negativa miljöeffekter eller att binda samman övrig infrastruktur. Vi vill därmed, utöver ett borttagande av flygskatten, utreda ett införande av ett investeringsstöd som inte strider mot europeiska konkurrensregler.
Vi anslår 100 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Vi ser behovet av att förenkla resandet och öka säkerheten gällande exempelvis direktlinjer ifrån Arlanda flygplats. Värt att nämna är exempelvis säkerhetsrutiner som berör resor till bland annat USA eller Storbritannien efter ett utträde ur Europeiska unionen. Sverige är en export- och handelsberoende nation och vi menar därmed att både kapacitet, teknik och anslutande infrastruktur behöver ses över och byggas ut för att säkerställa särskilda direktlinjer.
Vi anslår 25 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Sverigedemokraterna värnar om sjöfarten som transportmedel och vi ser vikten av korrekta ekonomiska styrmedel, som inte strider mot bland annat europeiska konkurrensregler. Vi vill även generera långsiktiga konkurrensneutrala villkor som dessutom har till uppgift att skapa en god samsyn mellan marknadens olika parter, både nationellt och internationellt. Den svenska sjöfarten konkurrerar likväl på den globala marknaden och vi behöver därmed även förhålla oss till detta, både på gott och ont. Våra satsningar och förslag har därför som främsta uppgift att trygga svensk sjöfart genom att minimera utflaggningar, förlorade arbetstillfällen och negativ miljöpåverkan.
Sjöfarten som trafikerar Sverige betalar så kallade farleds- och lotsavgifter, som i sin tur delvis finansierar Sjöfartsverkets verksamheter, bland annat isbrytning i farleder. Sverige och Finland är några av få länder som fortfarande tillämpar dessa farledsavgifter, men Finland har dock halverat sina farledsavgifter. Vi vill stärka den svenska sjöfartens konkurrens genom att minska kostnaderna gällande farledsavgifter och lotsavgifter.
Vi anslår 500 miljoner kronor till detta under ett nytt anslag 3:1.
För att kunna nyttja sjöfartens kapacitet maximalt måste farleder och hamnar vara tillräckligt djupa för de nya och större fartyg som byggs. Större fartyg kan transportera mer gods till ett billigare pris per enhet, men även generera till exempel större miljönytta. Trenden bland rederierna är att det byggs större fartyg för att klara den hårda konkurrensen. Vi vill därmed lyfta fram bland annat Göteborgs hamn som är i behov av fördjupning för att klara av den kommande direkttrafiken av den nya typen av fraktfartyg, men även bland annat Malmporten som är kopplad till gruvnäringen uppe i norr är i behov av farledsfördjupning. Utan dessa farledsfördjupningar kan fartygen inte lasta fullt, vilket är negativt för industrin och sjöfarten i sin helhet.
Vi anslår 150 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
För att få mer plats och effektivare flöden i hamnar så vill vi använda fler torrhamnar, så kallade dryports. En container som anlöper till exempel Göteborgs hamn lastas direkt på tåg utan att förtullas och transporteras sedan till exempel till Falköping eller Skövde till en så kallad torrhamn, där lastas containern av och förtullas i stället för i anlöpshamnen. Genom att man snabbt flyttar containern i väntan på tull tar den inte upp onödig plats i hamnen. Ska det fungera optimalt så bör dock torrhamnarna klassas enligt gällande ISPS-regelverk som infördes av USA efter terrordåden 9/11. Denna säkerhetsklassning bygger på ett skalskydd med övervakning och utbildad personal. Vi vill därmed utöka antalet säkerhetsklassade dryports.
Vi anslår totalt 50 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Vi ser uppförandet av alkobommar vid våra hamnar som något positivt och att det förbättrar trafiksäkerheten ute på våra vägar. Tyvärr så finns det inom färjetrafiken både yrkeschaufförer och vanliga bilister som inte kan motstå frestelsen att inta alkoholhaltiga drycker under resans gång. Genom att placera ut alkobommar vid hamnar där det finns fordonstrafik sänder man ut proaktiva signaler gällande vad som accepteras angående alkohol och framförande av fordon. Vår förhoppning är givetvis att väldigt få, eller ingen, fastnar i dessa kontroller, men behovet är trots allt tyvärr ett faktum. Den stora farhågan gällande hamnarna ligger dock i trafikflödet och hur införandet av ytterligare alkobommar påverkar exempelvis lossningen av fartyg eller hur köer vid utfart påverkas i hamnarna. Vi anser att det är viktigt att följa upp detta gällande bland annat placering och hur många bommar som är effektivt att ha, för att införandet av ytterligare alkobommar ska generera största möjliga nytta.
Vi anslår totalt 25 miljoner kronor till detta under anslag 1:2.
I samband med att många kommuner har pressade ekonomier, skiljer sig därmed även skicket på de kommunala vägarna i förhållande till det statliga vägnätet. Vi ser även att denna skillnad kommer att öka i och med att kommunerna beläggs med allt mer ökade kostnader. Vi föreslår därmed ett riktat stöd till kommuner för upprustning av vägar.
Vi anslår 1 000 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Vi ser positivt på att kommuner fortsatt kan söka stöd för att stärka kollektivtrafik och exempelvis satsningar på ökat cyklande. Vi ställer oss dock frågande gällande så kallade motprestationer i form av bostadsbyggande. Vi menar att avtalet i stället mer ska riktas mot realistiska trafikåtgärder som förbättrar framkomligheten i städerna. Vi vill därmed vara återhållsamma med så kallat subventionerat bostadsbyggande och i stället prioritera underhåll och upprustning av vägar.
Vi prioriterar om anslag 1:1. Satsningar på 500 miljoner kronor till stadsmiljöavtal ska i stället riktas till upprustning av vägar till kommuner med särskilda behov.
Registrering av cabotagetransporter ska ske vid ankomst till våra gränser. Sverigedemokraterna förespråkar införandet av ett elektroniskt system, likt det tyska LKW-Mautsystemet. Systemet bygger på att transpondrar monteras i de lastbilar som vill utföra transporter i Sverige.
Vi anslår 20 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Vi vill premiera det nationella och lokala kulturarvet vid byggnation av exempelvis vägar eller övrig infrastruktur. En rastplats kan exempelvis utsmyckas med skyltar eller tavlor som beskriver traktens historia eller annat som berikar ortens eller områdets olika delar.
Vi anslår 10 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
1 juli 2018 infördes ett nytt system för fordonsskatt, det så kallade bonus–malus-systemet. Syftet var att straffbeskatta bilar med höga utsläpp av CO2 och ge skattelättnad och bonus för mer rena bilar. Konsekvenserna kan bli att äldre fordon behålls längre i trafik för att vanligt folk inte har råd att byta. Bonus–malus-systemet behöver omarbetas för att nå verkliga och reella miljömål.
Vi minskar anslag 1:12 med 10 miljoner kronor.
Det finns ett akut behov att öka kontroller av den tunga trafiken på vägarna. Vi vill införa en ny specialutbildad styrka på 500 bilinspektörer med tillhörande utbildningsplatser motsvarande 50 personer om året. All personal ska ha befogenheter att utföra alla relevanta kontroller, rapportera förare/åkeriägare, hindra fortsatt färd och gripa misstänkta brottslingar med mera.
Vi anslår 150 miljoner kronor till detta under ett nytt anslag 4:1.
Sverigedemokraterna anser att bredband på landsbygden är en grundförutsättning då befolkningen alltmer blir beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling för såväl arbete som fritid. Tillgång till internet är även en demokratifråga, där medborgare ges möjlighet att ta del av information och delta i den digitala samhällsdebatten.
Lagring av information i dagens it-samhälle skiljer sig markant från tidigare då allt lagrades fysiskt bakom lås och bom. Information som sparades i exempelvis ett kassaskåp hade därmed vissa fördelar gentemot lagring i exempelvis dagens molntjänster. Ingen lagring har dock klassats som absolut säker, men även att all information som lagras på ”nätet” och som i dag klassificeras som säker, inte alls kan säkerställas för all framtid. Hur privatpersoner, företag eller nationer säkerställer att information inte läcker ut via bland annat mänskliga faktorn eller skadliga programvaror, är en framtida utmaning.
För att påskynda och underlätta utbyggnaden av bredband bör större samordning ske vid dragningen av fiber. Detta kan ske vid exempelvis åtgärder i mark så som dragning av kablar eller tomma rör, dessutom kan kulvertar och kabelrännor utmed väg- och järnvägsnätet med fördel utnyttjas om kapacitetsutrymme finns.
Vi anslår 50 miljoner kronor till detta under anslag 1:1.
Den nya 5G-tekniken kommer att integreras med i stort sett alla delar av samhället, därmed kommer även den som har tillgång till systemen ges utökade möjligheter att ta del av teknisk och allmänkänslig information. Vi menar att upphandlingsförfarande behöver ses över för att säkerställa att informationsflöden och funktioner inte faller i orätta händer. Vi vill även möjliggöra att viss svensk digital infrastruktur är säkerhetskrypterad, att hårdvaran och mjukvaran placeras på rätt ställen och att tillgång till särskilt känslig information sker genom särskild behörighet.
Vi anslår 50 miljoner kronor till detta under anslag 2:5.
Tabell 1
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
25 783 982 |
+1 455 000 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
24 655 015 |
+550 000 |
|
1:3 |
Trafikverket |
1 421 782 |
|
|
1:4 |
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål |
188 308 |
|
|
1:5 |
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur |
62 284 |
|
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
88 013 |
|
|
1:7 |
Trafikavtal |
1 050 000 |
|
|
1:8 |
Viss internationell verksamhet |
28 757 |
|
|
1:9 |
Statens väg- och transportforskningsinstitut |
53 035 |
|
|
1:10 |
Från EU-budgeten finansierade stöd till transeuropeiska nätverk |
150 000 |
|
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
2 215 476 |
|
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 215 497 |
−10 000 |
|
1:13 |
Trafikanalys |
70 001 |
|
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
930 236 |
|
|
1:15 |
Sjöfartsstöd |
1 588 000 |
|
|
1:16 |
Internationell tågtrafik |
50 000 |
−50 000 |
|
1:17 |
Infrastruktur för flygtrafiktjänst |
157 000 |
|
|
2:1 |
Post- och telestyrelsen |
63 387 |
|
|
2:2 |
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning |
136 278 |
|
|
2:3 |
Grundläggande betaltjänster |
28 037 |
|
|
2:4 |
Informationsteknik och telekommunikation |
64 844 |
|
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation |
296 014 |
+50 000 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
3:1 |
Sjöfartsverket |
|
+500 000 |
|
4:1 |
Bilinspektörer |
|
+150 000 |
|
Summa |
61 295 946 |
+2 645 000 |
|
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+1 455 000 |
+1 455 000 |
+1 455 000 |
Sverigedemokraterna anslår ökade medel för kortsiktiga och långsiktiga investeringar i infrastruktur gällande järnväg, flyg, sjöfart, vägar och digitalisering.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+550 000 |
+550 000 |
+550 000 |
Sverigedemokraterna anslår ökade medel för underhåll av infrastruktur gällande järnväg och sjöfart.
1:12 Transportstyrelsen
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–10 000 |
–10 000 |
–10 000 |
Sverigedemokraterna minskar anslaget gällande bonus–malus till förmån för reella miljöinvesteringar. Vi anser att detta är en straffbeskattning som kommer resultera i inlåsningseffekter.
1:16 Internationell tågtrafik
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
–50 000 |
–50 000 |
–50 000 |
Sverigedemokraterna minskar anslaget till internationell tågtrafik och ökar istället anslaget för underhåll av järnvägen, då vi anser att Sverige har ett större behov att rusta upp den svenska järnvägen, för att kunna ta sig till Europa med tåg över huvud taget.
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+50 000 |
+50 000 |
+50 000 |
Sverigedemokraterna anslår ökade medel för att säkerställa samhällsviktig infrastruktur med anledning av att den nya 5G-tekniken kommer integreras med i stort sett alla delar av samhället.
3:1 Sjöfartsverket
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+500 000 |
+750 000 |
+1 000 000 |
Sverigedemokraterna anslår ökade medel för att stärka den svenska sjöfartens konkurrens genom att minska kostnaderna gällande farledsavgifter och lotsavgifter.
4:1 Bilinspektörer
|
|
Förslag 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Avvikelse från regeringen |
+150 000 |
+150 000 |
+150 000 |
Sverigedemokraterna anslår ökade medel till införandet av en ny specialutbildad styrka på 500 poliser med tillhörande utbildningsplatser motsvarande 50 personer om året för att möjliggöra ökade kontroller av den tunga trafiken på vägarna.
|
Jimmy Ståhl (SD) |
|
|
Thomas Morell (SD) |
Patrik Jönsson (SD) |
|
Anne Oskarsson (SD) |
|