Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att verka för att de regleringsbrev och instruktioner som riktas till näringslivsfrämjande myndigheter också omfattar kooperativt företagande och tillkännager detta för regeringen.
De ekonomiska föreningarna är en viktig del i vårt samhälle. Stödet och intresset för kooperativa företag ökar och med den nya tekniken har delningsekonomin också fått större möjligheter. Genom att en ekonomisk förening bildas skapas en demokratisk organisation och struktur för hur nyttorna kan fördelas och medskapandet vara i centrum. Många vittnar dock om behovet av tydligare och förbättrade förutsättningar för ekonomiska föreningar och kooperativa företag. Kooperativa företag har genom sin affärsmodell inbyggda fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv, men det finns också andra tydliga möjligheter som inte fullt ut tas till vara i dag.
Den 1 juli 2018 trädde den nya lagen om ekonomiska föreningar (prop. 2017/18:185) i kraft. Den nya lagen förenklar och förbättrar förutsättningarna för att bedriva kooperativt företagande och ekonomiska föreningar. Kooperativa företag är en viktig del av det svenska näringslivet och enbart de 100 största kooperativa företagen omsätter 400 miljarder kronor årligen och har cirka 100 000 anställda.
Undersökningar visar att synen på kooperativa löningar är positiv bland Sveriges befolkning. För att samhället ska kunna dra nytta av de fördelar som finns med kooperativt företagande behöver dock kunskapen om associationsformen höjas. Staten har en särskild möjlighet att bidra till att höja kunskapen om kooperationen via de myndigheter som på olika sätt har till uppdrag att stödja och utveckla det svenska näringslivet, men då behöver de få en tydlig instruktion om dess betydelse.
Ungefär var fjärde företagare i Sverige har för avsikt att sluta arbeta inom fem år, vilket betyder att ca 175 000 företag står inför en generationsväxling. 27 % av dessa riskerar att läggas ner för att det saknas arvtagare eller köpare. Det motsvarar nästan 50 000 företag. Med mer kunskap och bättre stöd skulle en större andel av dessa kunna räddas kvar i drift genom personalövertagande.
Regeringen styr sina myndigheter via regleringsbrev och instruktioner. Det är viktigt att de myndigheter som arbetar för att främja och underlätta företagande också inkluderar kooperativt företagande i sitt arbete. Genom att lyfta den kooperativa företagsformen i sina myndighetsinstruktioner ger regeringen en tydlig signal till sina myndigheter att behandla de olika associationsformerna lika.
|
Eva Lindh (S) |
|
|
Hanna Westerén (S) |
Kalle Olsson (S) |
|
Per-Arne Håkansson (S) |
Ingemar Nilsson (S) |
|
Marianne Pettersson (S) |
Johan Andersson (S) |
|
Kristina Nilsson (S) |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
Johanna Haraldsson (S) |
Hans Ekström (S) |
|
Ann-Christin Ahlberg (S) |
Roza Güclü Hedin (S) |
|
Azadeh Rojhan Gustafsson (S) |
|