Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade satsningar på tyska språket inom det svenska utbildningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Tyskland är Europas ledande industrination och en av världens främsta. Räknat per capita är Tyskland tvåa i världens exportliga. Det gör att Tyskland under överskådlig tid är och förblir det europeiska industritågets draglok, och dess betydelse som handelspartner och därmed välståndsfaktor kan inte nog understrykas.
I runda tal står Tyskland för en dryg tiondel av den svenska exporten, vilket i faktiska tal innebär ca 157 miljarder kronor under 2018. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med tio procent. Det innebär att Tyskland är Sveriges främsta exportmarknad. Den tyska exporten till Sverige är än högre och uppgick förra året till 265 miljarder kronor.
Tyska är ett världsspråk. Människor med tyska som modersmål bor företrädesvis i centrala Europa, och totalt sett finns över 120–150 miljoner människor som har tyska som förstaspråk. Även om tyskan har tappat i popularitet bland dagens elever kommer vår handel med den tysktalande världen inte att avta – snarare tvärtom. I och med att Storbritannien lämnar EU kommer tyska att vara unionens största språk och dess betydelse kommer att öka. Därför ligger det i Sveriges och det svenska näringslivets intresse att färdigheterna i tyska språket är goda inom både offentlig sektor och näringslivet. Och även om allt fler människor med tyska som modersmål börjar lära sig engelska lär det dröja innan engelskan når samma penetrationsgrad i dessa länder som t ex i Norden och Beneluxländerna.
Såväl ur konkurrensperspektiv som i övriga europeiska kontakter är det därför för Sveriges del angeläget att tyskan får en större plats inom det svenska utbildningssystemet.
|
Hans Rothenberg (M) |
|