Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skärpa straffen för hot mot förtroendevalda politiska företrädare och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har kring 40 000 fritidsengagerade förtroendevalda i kommuner och landsting. Dessa utgör den politiska kärnan som bär upp Sveriges demokrati. Utan de tiotusentals människor som viger sin lediga tid och även tar tid från sina arbeten för att bidra till samhällsutvecklingen skulle den svenska representativa demokratin vara allvarligt beskuren. Fler uppdrag skulle landa på färre personer och avstånden mellan människor som påverkas av besluten och de beslutande skulle drastiskt öka. I många stycken innebär det fritidspolitiska engagemanget uppoffringar för den enskilde, vilka många gånger går ut över familjen och den civila karriärutvecklingen, något som inte kan kompenseras av relativt måttfulla arvoden. I den andra vågskålen vilar däremot den stimulans som möjligheten att påverka samhällsutvecklingen innebär. Ur demokratiskt hänseende är det viktigt att dessa vågskålar väger någorlunda jämnt.
Hot mot politiska företrädare är ett fenomen som får många förtroendevalda att lämna sina uppdrag. Det kan vara allt ifrån upplevd kritik mot impopulära men nödvändiga beslut till näthat och direkta hot mot den egna personen eller dennes närhet.
I enstaka fall har dessutom grovt våld riktats mot politiker. Enligt Brottsförebyggande rådet har närmare tre av tio politiker utsatts för hot, trakasserier och våld. Konsekvenserna av dessa hot berör inte bara den enskilde företrädaren utan sänder signaler som riskerar att påverka beslutsprocesserna ur många perspektiv. Även om endast en liten del av hoten verkställs begränsar de det demokratiska utrymmet vilket påverkar samhället i stort. Utifrån detta perspektiv måste hot mot politiska företrädare ses och därmed också hanteras.
Den som med våld eller hot om våld ger sig på en polis skadar inte bara människan bakom uniformen utan också rättssamhället. Därför är våld mot tjänsteman en egen brottskategori. Motsvarande förhållningssätt borde rimligen gälla även gentemot förtroendevalda politiska företrädare då det är ett angrepp på det demokratiska samhället.
|
Hans Rothenberg (M) |
|