Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode och tillkännager detta för regeringen.
Sedan 2009 har svenska företag kunnat anlita erfarna styrelsearbetare och betala styrelsearvodet mot faktura. Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen i en dom bedömt att det aktuella styrelsearvodet inte avser ett sådant tillfälligt och särskilt avgränsat uppdrag som krävs för att arvodet ska kunna beskattas hos styrelseledamotens bolag. Därmed får styrelseledamoten inte ersättas mot faktura, utan arvodet ska betalas ut som lön. Det finns en överhängande risk att Skatteverket hädanefter kommer att förhålla sig till denna dom och göra bedömningar i den riktningen allt oftare.
Genom möjligheten att redovisa styrelsearvode som näringsverksamhet har styrelseledamöterna själva kunnat bygga upp sin egen anställning, vilket inneburit att de kan säkra fullgott socialförsäkringsskydd, teckna tjänstepensions- och sjukförsäkring med mera. Detta är inte längre möjligt om arvodet istället betalas ut som lön från respektive uppdragsbolag. Vi ser nu två år efter att den nya tolkningen praktiserats att många styrelseledamöter lämnar de mindre bolag som ofta har störst behov av att rekrytera kompetens. Det blir svårare för bolagen att rekrytera styrelseledamöter – inte minst kvinnor – som nu ser ytterligare en tröskel att bestiga för att i större grad nå in i styrelserummen. Den nya tolkningen utmanar en stor del av styrelsebranschen och riskerar att minska antalet företagare.
Styrelsearbete är numera att betrakta som ett yrke. Det är värdefullt att det finns tillgång till erfarna personer med flera uppdrag parallellt och seriellt som har kunskap om att lösa svåra situationer rörande företagens utveckling. För framför allt SME-bolag blir det med en sådan nyordning svårare och dyrare att anlita extern styrelsekompetens. Det är viktigt att erfaren extern kompetens har förutsättningar att på bästa sätt bidra till SME-bolagens tillväxt och utveckling. För att skapa förutsättningar för svenska företag att växa och bli fler måste onödiga administrativa hinder som försvårar detta undanröjas. Därför är det rimligt att det även fortsättningsvis ska vara möjligt för styrelseledamöter att få bedriva näringsverksamhet med F-skattsedel och fakturera för sitt styrelsearbete. Regeringen bör därför se över och förtydliga regelverken så att detta möjliggörs.
|
Hans Rothenberg (M) |
|