Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Allmänna arvsfonden och tillkännager detta för regeringen.
När arvsreglerna ändrades år 1928 inrättades Allmänna arvsfonden. Allmänna arvsfonden delar ut pengar till projekt som bidrar till att stärka barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Endast Sverige och Island har ett sådant system; i andra länder går pengarna rakt in i statskassan. Förra året delade Allmänna arvsfonden ut 647 miljoner kronor.
Det är en fin tanke att avlidnas tillgångar, då det saknas testamente eller arvsberättigade släktingar, ska gå till barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Men då måste också säkerställas att pengarna verkligen används på avsett sätt och i enlighet med våra demokratiska principer. Tyvärr är så inte fallet i dag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har varnat för att medel går till islamistiska och antidemokratiska organisationer, och Riksrevisionen har pekat på en rad brister i fondens redovisning. Även Statskontoret har riktat stark kritik mot styrningen av Allmänna arvsfonden. Flera debattörer menar dessutom att projektens nytta ofta kan ifrågasättas.
När staten tar ansvar för avlidnas tillgångar är det statens ansvar att säkerställa att varje krona används på ett ansvarsfullt sätt. Därför är det uppenbart att styrningen av Allmänna arvsfonden måste reformeras. Det handlar dels om att säkerställa att medlen uteslutande går till projekt som vilar stadigt på demokratiska principer och dels om att
de projekt som får finansiering ska skapa ett tydligt mervärde för just barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Jessika Roswall (M) |