Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fritidshem och tillkännager detta för regeringen.
En majoritet av samtliga barn mellan sex och nio år är inskrivna vid fritidshem. I åldersgruppen 9–12 är färre än 20 procent av barnen inskrivna i fritidshem eller liknande verksamhet. Flertalet barn tillbringar en stor del av dagen på fritidshemmet varför det är viktigt att fritidshemmet håller en högkvalitet.
Fritidshemmets uppgift är att ge alla inskrivna barn en meningsfull fritid baserat på en god pedagogisk verksamhet som kompletterar skolan. Verksamheten skall vara utformad så att varje barns individuella behöv, erfarenhet och intresse tas tillvara. Detta är tydligt angivet i uppdragsbeskrivningen för fritidshem.
I fritidshemmets verksamhet ges begreppet undervisningen en vid tolkning utifrån ett helhetsperspektiv som vilar på omsorg, utveckling och lärande. Undervisningen vid fritidshemmet skall utgå från den värdegrund och det uppdrag som framgår av del ett och två i läroplanen. Av läroplanen framgår också att eleverna skall inspireras och utmanas till nya upptäckter och att den förekommande undervisningen skall erbjuda varierande arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer.
Undervisningen i fritidshemmet skall komplettera förskoleklassen och skolan genom ett situations- och upplevelsebaserat lärande.
En betydelsefull aspekt av samarbetet mellan fritidshem och skola är planering av aktiviteter och temaarbete där lärare och fritidspedagoger bidrar med sin professionella kompetens. För ett fungerande samarbete behövs gemensamma mål och tydligt definierade ansvarsområden med en ömsesidig och positiv inställning till att delge varandra information.
Tyvärr visar statistiken att andelen elever i åldersgruppen 9–12 år som är inskrivna vid fritidshemmen sjunker. Barnen vill hellre gå hem direkt efter det att skolan slutat för dagen. Barnen och föräldrarna ser inte verksamheten som givande utan finner andra aktiviteter mer givande. Många av barnen som inte går på ”fritids” har inga aktiviteter utan går hem ensamma eller tillsammans med kamrater utan närvaro av vuxna. Det finns geografiska variationer som visar att barn i storstäderna i lägre omfattning än barn på i glesbefolkade områden är inskrivna i ”fritids”.
Det finns en fara med att barn i yngre åldrar inte har aktiviteter med vuxennärvaro i allt större omfattning. Dels exponeras barnen i större utsträckning för faror av olika slag och ofta blir möjligheterna till sysselsättning mindre varierande vilket i sin tur påverkar kunskapsinhämtningen negativt.
För en högre kvalitet på fritidsverksamheten behöver samverkan mellan skola och fritidshem öka och verksamheten integreras i större uträckning än vad som är fallet idag.
Vidare bör karriärtjänster införas för fritidspedagoger i syfte att öka intresset för att stanna kvar i yrket och även att höja yrkeskompetensen. Vidare bör rektorernas ansvarsområde förtydligas och inkludera såväl skola som fritidshem. Dessa förändringar kan bidra positivt till en ökad samverkan mellan fritidshem och skola. Framför allt syftar motionens förslag till att öka fritids attraktionskraft på skolbarnen så att fler barn väljer att delta i fritidshemmens verksamhet före och/eller skoldagen.
|
Margareta Cederfelt (M) |
|