Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling för företag och tillkännager detta för regeringen.
Regelrådet inrättades år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Erfarenheter från andra länder visar att en oberoende granskning av tillkommande regler minskar onödigt regelkrångel. Regelrådet har till uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.
Om ett författningsförslag kan få effekter av betydelse för företag ska departement och myndigheter skicka förslaget och den tillhörande konsekvensutredningen till Regelrådet. Regelrådet granskar konsekvensutredningar och yttrar sig över om dessa uppfyller de krav som ställs enligt 6 och 7 §§ i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
Ett ytterligare uppdrag som Regelrådet har är att på begäran från departement bistå med att granska konsekvensutredningar angående förslag från EU som bedöms ha påverkan på företag i Sverige samt lämna en rekommendation om en svensk konsekvensutredning bör upprättas och vad utredningen i så fall bör innehålla.
På Regelrådets hemsida står att läsa att regeringen vill att det ska vara enkelt att starta, driva och äga företag i Sverige. Trösklarna för att fler företag startar, investerar och växer i Sverige ska sänkas. Regelförenklingsarbetet är centralt i arbetet med att nå regeringens övergripande mål om fler jobb i fler och växande företag. Kärnan i arbetet är att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Genom att skapa ett effektivare regelverk och därigenom minska företagens administrativa börda frigörs tid och resurser som istället kan läggas på att utveckla verksamheten. Regelförenkling är i bred bemärkelse ett arbete med att ta fram enkla, kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler som skapar bra ramvillkor för företagen.
Detta låter utmärkt och borde borga för att Regelrådets rekommendationer hörsammas av regeringen och att arbetet med att förenkla regelverken för företagande. Tyvärr visar det sig att så inte är fallet.
Små och medelstora företag har stora kostnader på grund av omfattande regelverk och lagstiftning. Enligt en enkätundersökning av Svenskt Näringsliv publicerad mars 2017 framgick att 64 procent av företagen att de upplevde att regelbördan ökat under de senaste två åren. Cirka en tredjedel av de svarande företagen angav att de skulle spara 10 timmar i månaden om regelverket förenklades, ytterligare en tredjedel svarade att de trodde sig kunna spara mer än 10 timmar per månad med ett enklare regelverk. Det finns med andra ord en stor potential för företagare att frigöra tid för just företagande med ett förenklat regelverk och lagstiftning.
År 2017 presenterade Regelrådet en egen mätning som visade att 78 procent av företagen saknade förtroende för regeringens arbete med regelförenklingsarbete.
Undersökningarna åskådlig tyvärr att regeringen inte prioriterar arbetet med att förenkla de förordningar och lagstiftning som svenska företagare dignar under. Det tar tid att ändra uppfattningar liksom lagstiftning. För att skynda på processen med att öka svenskt företagandes produktivitet behöver Regelrådets arbete prioriteras och dess förslag beaktas av regeringen.
|
Margareta Cederfelt (M) |
|