Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska riskerna för rabiesutbrott och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har varit rabiesfritt sedan slutet av 1800-talet, vilket är unikt, mycket tack vare vårt geografiska läge och strikta införselkrav för djur. I stora delar av världen är rabies ett omfattande problem. WHO uppskattar att tiotusentals människor avlider i rabies årligen.
Ökad illegal handel med hundar ökar risken för att Sverige skall drabbas av ett rabiesutbrott.
I början av 2000-talet noterades en ökad handel med insmugglade hundar trots omfattande informationskampanjer om riskerna med illegal handel. Enligt Tullverket upptäcks endast en bråkdel av de illegalt insmugglade hundarna.
Första halvåret 2017 hanterade Jordbruksverket 212 ärenden omfattande 258 djur varav 141 påträffades i Sverige och 117 hundar avvisades vid gränsen.
Utöver att smuggling utgör ett stort lidande för hunden kan den illegala handeln även medföra att rabiessmittade hundar kommer in i Sverige. Smittade hundar utgör en hälsofara för såväl människor som djur.
I en rapport från Statens veterinärmedicinska anstalt uppskattas risken att få in minst en rabiesinfekterad hund per år till 0,3 procent.
Insatser för att minimera risken för en återintroduktion av rabies i Sverige kräver åtgärder inom många olika nivåer i samhället. Insmugglade hundar utgör en stor och onödig risk för att rabies återuppstår i Sverige. Myndigheterna har en viktig funktion att fylla i det förebyggande arbetet för att motverka införsel av insmugglade hundar. En förbättrad hantering av smittskyddshändelser i samband med frågeställning hos insmugglade hundar är en åtgärd.
Tullverket bör få ett tydligare uppdrag att uppmärksamma frågan om insmuggling av hundar. Medborgarna bör också uppmärksammas på riskerna med illegal import av hundar liksom djurägarens ansvar.
|
Margareta Cederfelt (M) |
|