Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bättre granskning av public service och tillkännager detta för regeringen.
Den parlamentariska public service-kommittén hade som uppgift att utreda finansiering av och framtida uppdrag och villkor för sändningstillstånd för Public Service (SVT, SR och UR).
Tyvärr stängde regeringen med sina utredningsdirektiv effektivt möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet har väckts bland annat från Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslog dock uttryckligen att detta inte skulle övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service, utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt, var givetvis orimligt, vilket moderaterna också påpekade i utredningens slutbetänkande.
Public Service (SVT, SR och UR) är en viktig del av svensk media. Men när verksamhet bekostas genom tvingande uttag av skattemedel har skattebetalarna rätt att ställa mycket höga krav på opartiskhet och saklighet. Det får aldrig upplevas att Public Service utnyttjar sin ställning för att driva egna opinioner i politiska frågor.
Public service har generellt ett högt förtroende hos allmänheten, men det har minskat över tid. Hur frågor om opartiskhet och saklighet hanteras av public service är i längden avgörande för dess legitimitet och förtroende i framtiden.
Granskningsnämnden för radio och tv är idag en ganska tandlös verksamhet, som dessutom saknar sanktionsmöjligheter. För att stärka legitimiteten för den framtida finansieringen av public service och för att öka förtroendet för mediebolagens opartiskhet och saklighet bör granskningsverksamheten stärkas. Dessutom bör någon form av sanktionsmöjligheter vid brott mot regelverket övervägas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Jan Ericson (M) |
Lars Beckman (M) |